Fråga psykologen Fråga KBT-terapeuten Narcissism Utmattningssyndrom Hantera känslor ADHD Om MåBra

Gör du allt i god tid? Därför ska du sluta prekrastinera

04 dec, 2019
author Anki Sydegård
Anki Sydegård
Ensam kvinna i tjock jacka väntar på perrongen i mörkret och det snöar.
Att vara ute i god tid är väl bara bra? Nej, inte alltid. Du kan vara en prekrastinerare – någon som tror den är effektiv, men gör saker så snabbt att det blir precis tvärtom.
För att spara den här artiklen måste du vara inloggadLogga in på ditt kontoellerSkapa ett konto kostnadsfritt
Annons

Du har säkert hört talas om pro-krastinering, när man skjuter upp saker så länge att det skapar ångest och stress.

Visste du att du också kan göra saker alldeles för tidigt?

Det kallas pre-krastinering och är inte heller en bra idé. Begreppet föddes 2014 när en professor i psykologi, David Rosenbaum, genomförde ett experiment vid Pennsylvania State University.

Vid experimentet fick studenter veta att de skulle bära en hink till en viss plats. På vägen dit placerade man ut två hinkar, en som var närmare målet och en något längre bort. Studenterna fick själva välja vilken de skulle bära. Och eftersom de passerade hinken längst bort först valde de flesta att ta med den till slutpunkten, trots att det var jobbigare och mer ineffektivt. De ville bara få uppgiften gjord så snart som möjligt.

Prekrastinering är med andra ord att börja med en uppgift tidigare än vad som är nödvändigt, ja så tidigt att uppgiften blir krångligare än vad den behöver vara, bara för att ha den överstökad. Det bakvända är att man ofta tror att man är effektiv, fast det är precis tvärtom.

Annons

Du känner säkert igen beteendet. Det är samma fenomen som gör att du börjar med de arbetsuppgifter som du har mitt framför näsan, istället för att fundera ut vad det är smartast att ta först. Ofta med panik mot slutet av dagen, när det visar sig att du sparat något väldigt tidskrävande till sist.

Det här är också prekrastinering:

Julklappsmissen

Du köper julklappar i väldigt god tid för att spara tid och pengar. Sedan visar det sig att det inte alls är vad folk önskat och förresten kommer du på bättre gåvor – som du också köper. Med resultatet att du spenderar mer tid och pengar på att köpa julklappar än du gjort om du varit ute i sista minuten.

Skynda till bussen-missen

Du är så ivrig att komma iväg i tid att du anländer en kvart för tidigt till hållplatsen och får stå där och frysa medan du väntar.

Tunga kundvagns-missen

Du går in i affären och plockar åt dig en massa tunga grönsaker som du släpar runt i korgen – trots att du passerar grönsaksdisken igen på väg tillbaka kassan.

Annons

Flyttkartongs-missen

Du ska flytta och packar effektivt ner allt i kartonger tre veckor i förväg – och sedan får du gräva och leta efter saker du behöver under resten av tiden du bor kvar.

Provmissen

Du gör skrivningar så snabbt du kan och lämnar in dem så fort du är klar – med risk för slarvfel som du hade upptäckt om du gjort det långsammare, eller gått igenom svaren en extra gång.

Därför gör vi saker för snabbt

Men vad beror det på? Varför beter vi oss så irrationellt?

Det finns flera skäl: Som nästan alltid när det handlar om mänskligt beteende är evolutionen ett av dem. Det är en överlevnadsinstinkt att grabba tag i den lågt hängande frukten så fort som möjligt. Att man är bra på att få saker gjorda och samtidigt är rädd för att inte hinna med, är ett annat.

Professor Rosenbaum tror också att vi får en snabb stressminskning av att mentalt kunna bocka av saker som gjorda.

– När du har en uppgift du måste göra skapar det en spänning inom dig, säger han.

– Och den finns kvar ända tills du gjort uppgiften. Det kan vara så påfrestande att bära med sig en sådan mental att göra-lista att vi gör sånt som minskar den bördan, även om det innebär att vi i slutändan får anstränga oss mer.

Källa: nytimes.com

Läs mer:

Experten: Så slutar du skjuta upp dina sysslor

6 knep som hjälper dig att fatta bättre beslut

Träning gör dig mer effektiv på jobbet

 

Annons