Har ditt julshoppande övergått till köpberoende? Så vet du
Påsarna med julklappar trängs i garderoberna, kontona är tömda och kreditkorten bränner i fickan. Vid den här tiden på året känner många att shoppingen går över styr. Är det verkligen normalt att bränna 1000-tals kronor på julklappar? Eller för all del ett par 100 – om det är mer än man egentligen har råd med.
Tänk om det är ett tecken på köpberoende?
Vi ringde upp leg psykolog Julie Franzén för att få hjälp att reda ut skillnaden mellan vanlig julshopping och ett tvångsmässigt shoppande.
Hon konstaterar att julen är en svår tid för människor med köpberoende.
— All reklam inför jul väcker tankarna på shopping och de kan trigga begäret att handla. Och om du har utvecklat ett shoppingberoende är det en del av problematiken, att du ägnar allt mer tid åt shopping både i tanken och praktiken, säger hon.
— Det finns också ett socialt tryck: du förväntas ha med dig presenter, kanske till och med till ett visst pris. Det kan också vara svårt att veta hur många du ska köpa till. Det kan kännas pinsamt om en person som du inte handlat till, köpt present till dig.
Du shoppar för att undvika jobbiga känslor
Alltså finns mängder med signaler som gör att du shoppar mer och mer. Julen i sig kan också trigga igång ett behov av tröst — och det får den shoppingberoende att handla ännu mer. Shoppandet blir ett sätt att fly från negativa känslor.
— Många känner redan en press på sig att skapa en perfekt jul för sina familjer och reklamen kan utnyttja den känslan: ”Om du köper detta så duger du, om du köper detta gör du dina barn lyckligare”. På så sätt kan julhetsen bidra till självkritiska tankar och negativa känslor som nedstämdhet, oro och skuld, som i sin tur ökar impulsen att shoppa för att må bättre.
Men att ha fullt med julklappar under granen och vara tvungen att äta blodpudding i januari, är inte i sig ett tecken på att ens shopping är tvångsmässig. Så ser det trots allt ut i många svenska hushåll. Det vill till mer än så för att man ska kalla det ett beroende.
— Om ditt köpbeteende får negativa konsekvenser över tid, om det gör att din vardag inte längre fungerar, om du äventyrar din ekonomi och dina relationer, så tyder det på att du utvecklat ett shoppingberoende, säger Julie Franzén.
— Första tecknet brukar vara att man spenderar mer än man har råd med.
Här är tecknen på shoppingberoende
Men att göra av med mycket pengar räcker inte. För att det ska kallas ett beroende måste flera av de här kriterierna vara uppfyllda:
- Du tänker jämt på shopping och planerar vad du ska handla.
- Du shoppar för att fly jobbiga känslor som till exempel nedstämdhet, ångest och skuld.
- Du blir rastlös och irriterad om du inte har möjlighet att shoppa.
- Du får en kick när köpet görs och du bär hem det du handlat.
- Du försöker shoppa lagom, men klarar inte av det.
- Du måste maxa dina inköp för att fortsätta att få kickar. Du handlar oftare och oftare, eller dyrare och dyrare.
- Du drabbas av ångest och skam när du shoppar.
- Du ljuger och döljer hur mycket du shoppar för de som står dig nära.
Så slutar du handla för mycket
Den som känner igen sig i det här och vill försöka få kontroll över sitt shoppande, kan göra några enkla saker som Julie Franzén tipsar om:
- Undvik att hamna i situationer som kan trigga igång shoppandet. Gå inte ut på stan och shoppa med vännerna — hitta på något annat tillsammans.
- Bestäm dig aktivt för att inte besöka butiker online. Släng appar och gör dig av med bokmärken, till affärer.
- Fundera över de inköp du gör, handla inte på impuls. För att få perspektiv kan du värdera pengarna i tid: Hur länge måste du arbeta för att få ihop till de där snygga skorna? Är det värt det?
- Gör dig av med kreditkort.
- Betala kontant — då är det lättare att se exakt hur mycket du gör av med.
- Gör en inköpslista på sånt du verkligen behöver. Köp inget som inte står på den.
- Hitta andra sätt att hantera jobbiga känslor.
Men det kan vara svårt att ta sig ur ett beroende på egen hand, man behöva professionell hjälp.
— Det går att förändra tankarna och beteendet som leder till det tvångsmässiga shoppingbeteendet, framför allt med hjälp av KBT, kognitiv beteendeterapi, säger Julie Franzén.
Foto: IBL