Hypnos – bluff eller botemedel?
Ordet hypnos härstammar från grekiskan och betyder sömn, vilket är lite missvisande. Ett hypnotiskt tillstånd är mer som ett gränsland mellan sömn och vakenhet, ett förändrat medvetandetillstånd, förklarar Markus Erosson, leg psykoterapeut. Hypnosen gör snarare att våra sinnen skärps, men den förstärkta uppmärksamheten går inåt istället för utåt. Det kan hjälpa människor att komma i kontakt med undermedvetna kroppsliga och psykiska resurser och därigenom minska symptom och bearbeta bakomliggande orsaker till problem.
Olika sorters hypnos
Användandet av hypnos kan delas in i tre olika områden, förklarar Markus Erosson. Det flest kanske förknippar med hypnos är så kallad estradhypnos, alltså den som framförs på scen, där man kan hypnotisera människor att till exempel glömma bort sitt namn.
– Det är ingenting som vi som håller på med klinisk hypnos ägnar oss åt, snarare har vi ett kraftigt motstånd till estradhypnos. Den kliniska hypnosen är ett begrepp för medicinsk och psykologisk behandlande hypnos. I Sverige får man enligt lag inte vara verksam på hälso- och sjukvårdens områden med hypnos om man inte har en godkänd legitimation från Socialstyrelsen; exempelvis barnmorska, läkare, fysioterapeut, tandläkare, psykolog eller psykoterapeut.
– Sen finns det massor med lekmannahypnotisörer. Det är problematiskt ur flera perspektiv. Inom klinisk hypnos finns det en grundläggande etisk regel; vi behandlar ingenting med hypnos som vi inte skulle kunna behandla utgående från vår grundprofession. Hypnos är en tilläggsmetod, inte grundmetod. Jag som psykoterapeut har till exempel många olika metoder för att jobba med depression, där hypnos kan vara ett av de redskapen. Om jag bara har hypnos som metod så kan det alltid uppstå fenomen eller processer som man inte har riktigt tänkt sig. Då behöver man kunna ha andra redskap. Det här är ett problem som inte alls är ovanligt vid lekmannahypnos.
Skillnaden på hypnos och hypnoterapi
Hypnos är ett paraplybegrepp som omfattar all hypnos, också estradhypnos och sådan hypnos som används även av mer eller mindre oseriösa utövare. Hypnoterapi är när hypnos används som en del av en professionell terapeutisk behandling.
Pendeln är en en klassisk symbol för hypnos – är det en klyscha eller ett faktiskt verktyg?
– Jag vet inte hur många som använder pendeln idag, men det som händer om du fokuserar blicken på en pendel som vajar fram och tillbaka framför dig är att du ganska snabbt blir trött i ögonen. Då kommer du också vilja sluta dina ögon och närma dig känslan av hypnos, förklarar Markus Erosson.
Då använder man hypnos i terapi
När väljer man då att använda sig av hypnos som förstärkning av en behandling?
– Hypnos kan initieras av såväl terapeuten som patienten. Hypnosen kan då hjälpa patienten att komma i kontakt med underliggande, undertryckta känslor, minnen eller symbolik som kan skapa insikt och ge viktiga ledtrådar till behandlingen. Ibland används det bara under en del av en session, ibland under en hel session.
Det finns ett starkt samband mellan ångest, stress och oro och ökad smärtupplevelse. Där har hypnos ett stort vetenskapligt stöd som redskap för smärtlindring. Hypnos kan alltså vara ett snabbt och effektivt sätt att lindra ett symptom. Men Markus använder även ofta hypnos som en del av en bearbetning. Han ger ett exempel:
– Det är vanligt att patienten berättar om en svår situation, kanske ett övergrepp eller en kränkning av något slag. Det kan vara i barndomen eller i vuxen ålder. Då ber jag personen att gå tillbaka och föreställa sig där hen var. Hur ser sjuåriga Calle ser ut? Hur känner han sig? Vad upplever han? Då kommer ofta minnesfragment, känslomässiga delar som kanske har varit undertryckta. Personen får en ganska stark upplevelse av att vara där och då. Då kan man göra en reparation: ”Om ditt vuxna jag var där nu tillsammans med Calle, vad skulle du vilja göra?” ”Jag skulle gå fram och säga till min pappa att så där kan du inte behandla honom.” ”Okej, vad kan du göra? Vad säger du till Calle?” ”Jag ger honom en kram” eller ”Jag skyddar honom”. Det kan ofta bli en otroligt stark sorge- och bearbetningsprocess.
Hypnos kan till exempel hjälpa för att:
- Minska upplevelse av smärta.
- Minska stress.
- Behandla svåra fobier och rädslor.
- Öka självkänsla och prestationsförmåga.
- Hantera svåra känslor, t.ex. ångest.
- Hantera sötsug, sömnbesvär och rökning.
- Hantera IBS.
Hur går själva hypnosen till?
När man börjar en hypnos så brukar man ofta be personen att fokusera på en viss handling, gärna med slutna ögon. På så sätt skärper man sin uppmärksamhet och sitt fokus åt ett visst håll. Terapeuten guidar sedan mjukt och inkännande in i en avslappning. Beroende på vad som ska undersökas eller arbetas med jobbar sedan terapeuten med suggestioner och symbolik. Man kan även arbeta med så kallade postsuggestioner som ger effektfulla associationer även efter avslutad hypnos.
För vissa patienter blir det som en helt vanlig avslappning, där de hör rösten och försöker följa instruktionerna, medan andra försvinner bort så pass att de knappt ens hör rösten längre.
Hur märker man att någon har gått in i hypnos?
– Det första jag brukar lägga märke till är att andningen ändrar karaktär. Då försöker jag anpassa hur jag pratar efter andningen. Det blir ett samspel som förstärker. Ibland kan man se fysiskt tecken, exempelvis att ögonlocken börjar rycka lite.
För att väckas ur hypnosen använder Markus den klassiska bakåträkningen som man ser på film. Trots att man är bortkopplad från vissa andra intryck och ljud så reagerar man och kommer sakta tillbaka till det vanliga medvetandet, förklarar Markus. Efter en hypnos är det vanligt att känna en djup avslappning.
Vad är det som gör att hypnos fungerar?
Vad är det som gör att hypnos fungerar? Markus Erosson säger själv att det finns en teoretisk schism om huruvida det verkligen finns ett förändrat medvetandetillstånd eller om det är effekter av socialt psykologiskt samspel.
– Majoriteten av hypnosforskare är överens om att för väldigt många människor är hypnos väldigt hjälpsamt. Andra säger att det bara är placebo och förväntanseffekter. Man kan tänka att sanningen kan ligga där någonstans däremellan, på en flytande skala. Det viktiga är ju att man får den effekten som man är ute efter. Sen exakt hur det sker kanske inte spelar så stor roll?
Alla kan bli hypnotiserade, men för att en förändring ska kunna etableras är det viktigt att man är positivt inställd och känner tillit till den som behandlar. En vanlig fråga är om man kan bli hypnotiserad mot sin vilja, men nej, det kan man inte. Man måste själv vilja bli hypnotiserad. Man är också, transtillståndet till trots, medveten om sina handlingar.
– När man ser någon falla i trans på en scen måste man förstå att hypnotisören noggrann scannat av sin publik och valt ut personer som de märker är högmotiverade, förklarar Markus Erosson.
Varför är det inte vanligare än vad det är med hypnos? Hypnos som ett medicinskt redskap har sina rötter flera tusen år bakåt och genom historien har det tyvärr präglats av en del problematiska experiment och fall som inte varit etiskt reglerade eller ibland ens sanningsenliga. Upplevelser av estradhypnos och lekmän kan också bidra till att vi är rädda att förlora kontrollen. Men Markus Erosson menar att det idag finns en stor nyfikenhet på klinisk hypnos och hur det kan användas som redskap för att hjälpa människor.
Foto: TT