Livscoachens 6 vanligaste klyschor - så duckar du!
Psykologen Titti Holmer ifrågasätter några ”sanningar” inom personlig utveckling. Här är sex vanliga klyschor – och tips på hur du skyddar dig
”Vi råkar vi ut för det vi behöver – för vår inre utvecklings skull”
Plus: Detta uttalande kan kanske ge styrka åt personer som råkat ut för något svårt och inte vill fastna i offerkänslor och bitterhet.
Minus: Det här är ett farligt påhitt om att det skulle finnas något slags övergripande makt som bestämmer vad vi råkar ut för i livet. Egentligen är det fruktansvärt. Hur skulle någonsin någon ”behöva” bli utsatt för svåra förluster, våld, förföljelse, krig och sjukdom? Det antyder också att de som går genom livet utan några större påfrestningar skulle vara mer utvecklade från början.
Slutsats: Vem som råkar ut för vad är slumpartat och utanför vår kontroll. Det finns vare sig rättvisa eller orättvisa, livet drabbar oss. Om man är med om en förlust är det viktigt att tillåta sig känna precis det man känner. Man ska inte kräva av sig själv att dessutom försöka vara tacksam – för att man nu ”fått sin chans till utveckling”. Det leder bara till skuldkänslor och att man inte tillåter sig att vara i sorgen.
”Allt har en mening”
Plus: För en del kan det nog kännas trösterikt – lite som att vara religiös och tro på himmelriket efter döden.
Minus: Det finns en antydan om ett slags världsordning som bestämt att allt sker av en magisk, men vag, anledning. Men det blir ju som ett hån att säga till någon, som varit med om något svårt, att ”allt har en mening”. Över lag blir det väldigt krävande och skuldbeläggande att tänka att det är rätt att känna på ett visst sätt, och fel att känna på andra.
Slutsats: Allt har inte en mening. Vissa saker som händer är helt meningslösa. Och det är viktigt att tillåta sig att känna precis det som är. Efterhand kan man kanske börja fundera kring hur man kan hitta en ny mening, utifrån tillvaron som den ser ut nu. Men det är en helt annan ingång! Personligen tror jag att ”allt har en mening” är en efterkonstruktion. Absolut inte alltid, men ganska ofta, kan man ju i efterhand se att tuffa perioder lett till något bra också.
”Bli ditt sanna jag”
Plus: För vissa kan det nog ge inspiration och mod att börja reflektera kring vilka drömmar och behov man har.
Minus: Om jag ska bli mitt sanna, äkta jag, vem är jag då nu? Är jag osann och oäkta? Här menar man att det skulle finnas en inre autentisk kärna, som vi ska försöka hitta. Men det finns inget sådant! Vi har en massa medvetna och omedvetna tankar, känslor och erfarenheter – alla tillhör oss, och de är varken sanna eller osanna. Dessutom förändras vi ständigt.
Slutsats: Frågan är vad som händer inom oss om vi tänker ”egentligen är jag en person som känner glädje” – när vi inte alls känner oss glada. Jo, vi försöker tränga undan tankarna och känslorna som inte passar in. Och det blir ju raka motsatsen till att vara oss själva.
”Allt är möjligt!”
Plus: Man kan säkert känna sig inspirerad, och börja tänka efter vad man längtar efter i livet.
Minus: Att påstå att allt är möjligt är fel – för så är det ju inte! Påståendet förutsätter att alla har samma förutsättningar och att det därför är upp till var och en hur mycket man åstadkommer. Snacka om skuldbeläggande. Har man en dröm och vill förverkliga den är det förstås jättebra om man försöker, men det finns inga garantier att man kommer i mål. Och har man med sig att ”allt är möjligt” är det lätt att känna sig misslyckad, i stället för nöjd över att man har provat sina vingar.
Det finns också en flåsig uppmaning om att vi jämt och ständigt ska vara på gång, i rörelse, se nya möjligheter. Men att förverkliga sig själv handlar lika mycket om att stå stilla, att ge sig själv andrum och vila. Inre utveckling handlar sällan om att jaga efter den.
Slutsats: Det är mer konstruktivt att tänka att alla har möjligheter utifrån sina specifika förutsättningar.
”Det vi visualiserar kommer att hända – både positiva och negativa saker”
Plus: Att ha en målbild av vad man vill uppnå är första steget till att börja handla, för att nå målet – en tes som förs fram i boken The Secret.
Minus: Det finns ingen magisk kraft som gör att vi drar till oss sådant vi tänker mycket på. Jag kan sitta hemma och tänka på en massa positiva saker, det händer inget för det. Det är handlingen som är avgörande för att nå mål, inte tanken!
Vi skapar också onödig ångest om vi tror att vi till exempel ska få en sjukdom bara för att vi tänker på den. Dessutom är det skuldbeläggande: Att man skulle ha drabbats av dålig ekonomi för att man oroat sig för just det, är en fruktansvärd tanke.
Slutsats: Att enbart försöka visualisera sig till framgångar kan faktiskt minska möjligheten till förändring. Det visar bland annat ett experiment där en grupp studenter fick visualisera att de klarat en tenta. Det fick sämre resultat än övriga, eftersom de blev mindre motiverade att plugga.
”Tänk positivt”
Plus: Vissa kan nog börja reflektera kring om det finns alternativ till tankar de har som de inte mår bra av.
Minus: Att kräva av sig själv att se något positivt i allt är inte rimligt. Det blir extremt kvävande och får ofta motsatt effekt. Är man ledsen är det ju ingen hjälp att tänka ”se det positiva”. För det kanske inte finns något! Vi måste våga erkänna att vissa saker bara är urjobbiga, att det är som det är.
Slutsats: Det går inte att hoppa över till exempel sorg. Det enda som händer då är att vi riskerar nedstämdhet och skam över att vi inte orkar vara så ”positiva” som vi känner att vi bör vara. Det är genom att acceptera och hitta vila i det som är som vi så småningom ger signaler till hjärnan att det är lugnt, att faran är över. På det sättet bygger vi upp en inre trygghet – inte genom att försöka pressa in oss i mallar.
AV: Anna Carsall
BILD: Thinkstock