Min vuxna son bor hemma

Fråga:

Min son är 24 år och bor hemma. Jag får snart psykbryt! Jag tycker inte att han anstränger sig för att få ett jobb. I stället sover han länge och är uppe om nätterna. Han verkar inte deprimerad, men har liksom inget GO i sig.

Mamman

Svar:

Inte konstigt att du börjar tröttna och önska honom ett mer självständigt liv. Men så länge det fungerar att inte jobba, vara uppe på nätterna och sova på dagarna så kommer din son sannolikt fortsätta ägna sig åt det.

Jag tror inte att han är nöjd, men det är uppenbarligen mindre jobbigt för honom – i stunden – än att söka jobb. Han har säkert inget gott självförtroende kring det här om jag får gissa, vilket sätter käppar i hjulet för honom.

Kanske har du rätt angående depression – men den kan ta sig många olika uttryck. Många tänker att man ska se väldigt ledsen ut eller gråta mycket, men så behöver det inte vara. Brist på energi, tankar om att man är värdelös och inte klarar saker, samt skamkänslor som gör att man döljer hur man mår kan vara tecken.

Att utreda hur han egentligen mår tror jag är viktigt. Men också att ställa högre krav. Prata igenom det här med honom någon gång när ni inte redan är osams eller frustrerade.

Utgångspunkten är att hjälpa honom problemlösa. Gör upp konkreta riktlinjer, t ex att han får ha som jobb att söka jobb. Kanske kan han delta i en jobbsökarkurs? Sätt en deadline för jobb eller universitetskurs, därefter ska får han söka socialbidrag eller liknande.

På längre sikt kommer både du och framför allt han må bättre.

Anna