Panikångest - så kan du lindra symtomen

Omkring en tredjedel av befolkningen får någon gång i livet en panikattack. Och även om många känner till konceptet, är de få som kan förstå den skräck och ångest som griper en – till synes plötsligt, som från ingenstans. Det konstaterar Dag Härdfeldt, psykolog på vårdföretaget Kry:

– Ibland används begreppet panikångest lite slarvigt för att beskriva en väldigt jobbig och stressig situation. Men när vi pratar om begreppet i vårdsammanhang så syftar vi på en mycket intensiv upplevelse av att befinna sig i fara, där vi grips av panik.

Efter reklamen: Vanliga symptom vid panikångest - så lindrar du

En panikångestattack kan vara mycket skräckinjagande. Det är vanligt att vi i stunden får för oss att vi kommer att dö, att någonting är fel inombords, eller att vi håller på att förlora förståndet.Panikångest är alltså inte känslan du får när du har sömnbrist, tre barn skriker samtidigt och dörrklockan ringer, för då vet du att det här kommer lösa sig. Det är när du får en annan typ av panik med känslan av att det inte kommer lösa sig, av att någonting hemskt håller på att hända, som att du håller på att få en hjärtattack.

– Då kan det uppstå en ond spiral där vi börjar feltolka naturligt förekommande skeenden i kroppen under rädsla, såsom hårdare hjärtslag och höjd puls, som farliga. Vilket skrämmer oss ytterligare, och så sker en stegringsprocess. Detta kan då eskalera tills du når en punkt då det känns som att du kommer dö, tappa förståndet, eller bli galen.

LÄS OCKSÅ: Anders Hansen: Så hanterar du bäst ångest och panikattacker

Känslan vid panikångest

Det som händer i kroppen under en panikångestattack är som regel per definition helt ofarligt.

– Men när vi börjar utgå ifrån att det faktiskt är farligt, till exempel genom att ta till säkerhetsbeteenden som att fly i väg, eller öppna alla fönster för att få luft, så signalerar man till hjärnan att det man utsattes för faktiskt var hotfullt. Att det hade kunnat gå riktigt illa om du inte hade flytt, öppnat fönstret eller inte lämnat tunneln. Det är som spindelfobi: Man utvecklar ett beteende som stärker fobin. En stor del av behandlingen består av att ta bort säkerhetsbeteendena, berättar Dag Härdfeldt.

– En av de mest obehagliga sakerna med panikångest är att vi känner att vi måste fly. Men sitter du fast i en tunnel eller på en motorväg kan du inte ta vägen någonstans. Det är speciellt obehagligt och det gör att det blir en enkel utväg att därefter undvika de trafiksituationerna. Eller trafik över huvud taget.

Psykologen: Sök hjälp snabbt om du har panikångest

Dag Härdfeldt råder alla som drabbas av en panikattack att söka hjälp så snart som möjligt.

– Om du råkar ut för panikångest utan att få hjälp och förståelse för vad som hände, löper du högre risk att drabbas igen och även att utveckla en rädsla för att utsätta dig för situationen igen. Det är vanligt att bli hyperkänslig för symtom i kroppen som liknar panikattacken, vilket gör att det kan hända igen. Om du till exempel reser dig snabbt och drabbas av ett blodtrycksfall, så kan det tolkas som en indikation på att en ny panikattack är på väg. Men att förstå vad som händer, är en viktig nyckel till förbättring, säger han och tillägger:

.– Ibland kan det räcka med en eller två behandlingsessioner, med enbart information om panikångest, för att uppnå signifikant förbättring.

Är du resursstark och duktig på att själv söka information, så kan det räcka med att du läser om fenomenet på egen hand. För vissa så räcker det dock inte med förståelse kring panikångest, de obehagliga känslorna tar överhanden under attacken och gör det svårt att tillämpa det man lärt sig. Då kan det vara hjälpsamt med KBT-behandling, där du även kan få hjälp att få känslorna att förstå att det som händer faktiskt är ofarligt.

Hantera ­panikångest – i stunden och efteråt

Dag betonar att det finns risker med att gå länge med rädsla för en ny panikångestattack. Det kan bland annat utveckla till ett så kallat paniksyndrom med agorafobi – där man utvecklat en rädsla för specifika platser kopplat till panikattacker, som bilen, tunneln, hissen, hästhagen, restaurangen.

– Man betingas och smittas av platser. Ju längre du går med agorafobi, desto svårare kan det vara att bryta.Har det väl skett en betingning mellan en plats och ett obehag så kan vi börja skapa regler och leva vårt liv utifrån att rädslan är rimlig. Varje gång du ser en tunnel spänner du kroppen, plockar fram det dåliga minnet, tar omvägar.

– Kroppen och hjärnan programmeras till att tro att det där är farligt. Ju längre vi kan ägna oss åt detta desto mer rotat blir det att det faktiskt är farligt.

Någonting som Dag rekommenderar vid paniksyndrom är hård pulshöjande träning, till exempel löpning.

– För det som händer under ett tufft löppass i kroppen, påminner väldigt mycket om det som sker under en panikångestattack. Du mår illa och det känns som du ska kräkas, du får ingen luft. Men du vet ju varför, du har tränat hårt, och då sker en switch, kroppen lär sig känna igen signalerna, som är helt naturliga och ofarliga. Det är dock viktigt att inte använda träning som ett säkerhetsbeteende för att undvika panikångestattacker.

Varför får man panikångest – och kan det komma helt plötsligt?

– Det finns oftast underliggande faktorer som förutspår att attacken kan komma. Oftast en kombination av att vi någon gång tidigare i livet haft ett trauma eller en nära döden-upplevelse och att det just nu är väldigt mycket som pågår i livet. Men för den som drabbas kan det absolut kännas att det kom från ingenstans. Man ska vara extra uppmärksam om man har ett tidigare trauma kopplat till droger. Negativa drogupplevelser har väldigt högt samband med fullt utvecklad panikångestproblematik. Ett dåligt haschrus är den vanligaste anledningen till att jag kommer i kontakt med panikångestproblematik hos unga människor, säger psykologen Dag Härdfeldt.

Råkar du ut för panikångest utan att få hjälp och förståelse för vad som hände så är risken större att drabbas igen

Dag Härdfeldt, psykolog på Kry

Vad ska jag göra om jag får en panikångestattack?

– Lämna inte den plats där panikattacken kommer, om du kan. Sitt kvar och låt det gå över. Lyckas du med det, minskar du risken att det leder till bestående problematik. Det är svårt att göra dock, för flyktviljan är enormt stark.– Första gången man får det kan jag också rekommendera djupandning. När vi är på väg att få en panikattack skickar hjärnan en signal om att vi har syrebrist. Det har vi inte, men det blir ofta hyperventilering med korta ytliga andetag, som kan leda till ytterligare upplevelse av syrebrist. Det signalerar till hjärnan att nu är det fajt, på liv och död. Men kan vi andas ut längre eller lika länge som inandningarna, då kan vi bryta eskaleringen och signalera till hjärnan att det är lugnt. Så ta kontroll över andningen, se till att inte hyperventilera och sitt kvar där du är, tills det går över.

Kan terapi "bota" panikångest?

– Just kognitiv beteendeterapi, KBT, har väldigt bra behandlingsresultat för patienter med panikångest. Samtliga vårdcentraler kan erbjuda behandling gentemot paniksyndrom. Så sök vård om du har problem med panikångest. Man ska inte behöva leva med det.

Hur kan jag hjälpa någon som får en panikångestattack?

1. Ta med personen till en lugn plats
2. Instruera dem att andas lugnt, genom att själv andas högt i en lugn takt
3. Försök förstå personens rädslor och lyssna utan att döma
4. Skrik inte ”lugna ner dig”, säg lugnt ”jag är här för att hjälpa dig”
5. Prata betryggande med dem, få dem att fokusera på något annat
6. Lämna dem inte ensamma, din närvaro hjälper
7. Vänta ut attacken, även om det tar lång tid
8. Ring 112 om personen ber om det, personen kan ge hjälpande instruktioner
9. Efteråt försök hjälp personen att få terapi eller vård
10. Fråga personen vid ett lugnt tillfälle om man var till hjälp, för att lära sig.

Källa: Ångestskolan

Efter reklamen: Maten som kan öka risken för ångest och depression