Att vara barn till en alkoholist – så läker du som vuxen

Hur är det att växa upp i ett hem där ena, eller båda föräldrarna, har alkoholproblem?

Efter reklamen: 7 beteenden vi kan ha med oss från barndomen

I en svensk studie har man analyserat intervjuer gjorda på 90-talet med 19 barn som då växte upp under någon form av missbruk i hemmet – för att ta reda på hur de påverkades av att växa upp i en missbruksmiljö över tid, rapporterar Psychology today.

Där kom de fram till sex områden som var särskilt utmärkande för hur barnen påverkats av förälderns missbruk.

5 vanliga egenskaper hos personer som haft en svår barndom

"Den nyktra" och "den berusade" föräldern

Majoriteten av barnen beskrev nästan identiskt hur de upplevde att föräldrarna förändrades när de drack alkohol, eller brukade andra droger i vissa fall. De beskrev också att föräldrarna hade två olika slags personligheter: ”den nyktra” föräldern och ”den berusade” föräldern.

Några av barnen beskrev en känsla av maktlöshet inför föräldrarnas alkoholism som ofta kunde innefatta vanvård, våld i hemmet eller sexuella övergrepp. Andra berättade hur de i stället tagit en ansvarstagande roll och försökt hjälpa sina föräldrar att sluta dricka.

Annes pappa drack under hennes uppväxt, och led av depression

Anne Lundberg om uppväxten – hur hon påverkats av pappans missbruk

Att vara barn till en alkoholist

Att vara barn i en missbruksmiljö är svårt av många anledningar. I den svenska studien som Psychology today rapporterat om, var de framförallt sex områden som var särskilt utmärkande.

1. Barnet blir extra sårbart och skört
   I studien kunde man se barn som kände sig övergivna, ledsna och arga över bristande omsorg och kärlek från föräldrarna. Men även ångest och maktlöshet över förälderns skiftande personlighet när de drack.
   
   
2. Barnet försöker kontrollera situationen
   Andra berättade i studien hur de försökte ta ansvar och kontrollera hur mycket föräldrarna drack. Vissa barn blev experter på att förutse föräldrarnas fylla, och de lärde sig hur lättöl, starköl, vin eller sprit, påverkade föräldrarna olika. Barnen kunde också spä ut, gömma eller hälla ut alkoholen för att få bättre kontroll över situationen, skriver Psychology today.
   
   
3. Barnet tvingas bli förälder åt sin förälder
   Förälder-barn-relationen blev för många skev. När föräldrarna drack blev det ombytta roller för många av barnen som fick ta hand om sina föräldrar när de var berusade. Så tidigt som i lågstadieåldern kunde barn, enligt studien, torka upp sina föräldrars spyor, hjälpa dem att komma i säng eller påminna dem om att ta viktiga mediciner, exempelvis.
   
   
4. Äldsta barnet tar ansvar över sina syskon
   Vanligtvis var det äldsta syskonet i skaran som fick ta ansvar över sina småsyskon när föräldrarna inte var kapabla till det. En i studien vittnar om hur storebrodern slog på barnprogram för att överrösta skrik och dunsar från föräldrarnas gräl.
   
   
5. Barnet lär sig att ta hand om sig själv
   Barnen berättar också hur det tog ansvar för sig sig själva och sitt eget välmående. Därför kunde de till exempel gömma sig för sin förälder, eller föräldrar, när de var berusade för att skydda sig själva från obehag och jobbiga känslor. Ett barn berättade hur han brukade gömma sig under trappen efter skolan när pappan var berusad, i väntan på att mamman skulle komma hem.
   
   
6. Barnet skäms över att be om hjälp
   Många av barnen höll tyst om föräldrarnas alkoholism på grund av rädsla och skam för vad andra skulle tycka och tänka. En menade att det säkerligen var många som såg och visste vad som pågick i deras hem, men blundande för det – troligtvis för att de inte visste hur de skulle agera.

Är du en högfunktionerande alkoholist? Tecknen att vara uppmärksam på

Kuratorns råd: Så kan du läka som vuxen

Linn Englund är kurator på barnrättsorganisationen Maskrosbarn som arbetar med att förbättra levnadsvillkoren för barn med exempelvis missbrukande föräldrar.

Det viktigaste är att våga ta emot hjälp och prata om det man varit med om, säger Linn Englund.

– Många kan tro att det inte går att läka det svåra man upplevt, men det går att läka och bearbeta, trots att man kanske inte fick den hjälp man behövde som barn, säger kuratorn och fortsätter:

– Det är såklart individuellt hur man bearbetar det man varit med om, men för många hjälper det att prata med exempelvis en psykolog eller samtalsterapeut. De kan ge en verktyg för att kunna hantera hur det man upplevt som barn påverkar en idag.

Med en tuff start i livet kan det vara bra att vara vaksam för sig själv.

– Det är vanligt att den relationen som man hade till sin förälder påverkar ens framtida relationer. Om du till exempel som barn var väldigt omhändertagande och fick ta ansvar för din förälder, och du var det som kallas medberoende, finns det en förhöjd risk att även hamna i liknande relation som vuxen.

Inom Maskrosbarn brukar man prata mycket om ”det sociala arvet”.

– Det är de beteenden vi ibland ärver från våra föräldrar, det kan till exempel handla om hur ens förälder gjorde när den blev ledsen, hur man hanterade konflikter eller hur man gjorde när man tyckte olika. Det går att bryta det sociala arvet och att välja en annan väg, men det kan vara bra att vara medveten om att det finns.

När man bearbetat sina egna barndomsupplevelser som vuxen väljer många att engagera sig och stötta barn som har det svårt i dag, genom att jobba ideellt för en organisation till exempel, tipsar Linn Englund avslutningsvis.