Så blir du av med mörkrädslan

Att vara mörkrädd är vanligt, men få söker hjälp mot problemet. Oftast hittar man egna lösningar, som att sova med lampan tänd eller med sovrumsdörren öppen.

– Det är egentligen inget konstigt med att vara mer vaksam i mörker. Vi ser ju inget där. Men ibland blir den förhöjda vaksamheten ett handikapp, säger Anna Karlstedt, leg psykolog och terapeut med inriktning på kognitiv beteendeterapi.

Hon har privatpraktik i Stockholm och har hjälpt både vuxna och barn att bli kvitt sin mörkrädsla.

Vad är vi rädda för?

– Den medfödda rädslan beror på vår sårbarhet i mörkret. Sedan finns det en rädsla som kan kopplas till sådant vi läser om eller ser på tv, som att möta en tjuv eller mördare i mörkret. Det finns även de som inte är rädda för något speciellt, utan bara känner en allmän olust.

När är det läge att söka hjälp?

– När man verkligen lider av det och blir begränsad. Som att man undviker att gå ut när det är mörkt. Det bästa är att fråga sig själv: Skulle livet bli avsevärt bättre om jag slapp rädslan?

Hur går behandlingen till?

– Det mest effektiva är att långsamt utsätta sig för det man är rädd för, så kallad exponeringsbehandling. Först får man skriva en lista på situationer där rädslan uppstår. Sedan får man utsätta sig för dem. Vi börjar med det minst skrämmande på listan och avslutar med det mest skrämmande. Det sker i små steg och under kontrollerade former.

– Vi tar också bort säkerhetsbeteenden, som att ha lampan tänd när man sover. Lampan hjälper för stunden, men gör på längre sikt att problemet stannar kvar och förvärras.

Finns det andra sätt?

– Man kan lära sig strategier att hantera rädslan, exempelvis avslappning eller övningar i att skifta fokus från skrämmande tankar till något neutralt.

Av Anna Eriksson

Foto Lennart Dannstedt