Så höjer du ditt humör med måbra-musik!
Hjärnans kemi påverkas av våra sinnesintryck: dofter, smaker, vad vi känner, ser och hör. Ny forskning publicerad i vetenskapstidskriften New Science visar att man kan mäta känsloreaktioner i hjärnan med PET-kamera när man lyssnar på olika sorters musik. Det är framför allt hippocampus och amygdala som aktiveras. Båda finns i den del av hjärnan som reglerar våra känslor.
– Upplevelsen avgör vilka signalsubstanser hjärnan sänder ut i kroppen. Genom att lyssna på olika låtar kan du styra ditt känsloläge. Musik kan vara ett verktyg för att ändra, förstärka och uttrycka känslor, säger Gabriella Svanberg, legitimerad psykolog med egen mottagning i Stockholm. Hon arbetar främst med KBT, kognitiv beteendeterapi.
– Precis som dofter kan musik ge en speciell känsla i kroppen. Musik färgar upplevelsen: tryckaren du dansade med din första kärlek, eller låten som gav dig styrka under en jobbig period i livet.
När vi lyssnar på musik vi tycker om sänds må bra-hormoner, främst dopamin, ut i kroppen och när vi hör musik som får oss att må dåligt tror forskarna att stresshormoner som noradrenalin, adrenalin och kortisol skickas ut.
Man kan också ”lära” kroppen att bli glad av viss musik:
– I psykologin kallas det för betingning, något som är inlärt. Spelar man en viss låt gång på gång när man är glad, så lär sig hjärnan snart att sända ut må bra-hormoner varje gång man hör låten.
Hur styr man humöret med musik?
– Man ”tonsätter” sin dag, ungefär som i en film där musiken används för att påverka tittaren att uppleva handlingens olika känslolägen, säger Gabriella Svanberg.
Man kan använda musiken för att förstärka ett känsloläge, till exempel ilska:
– Om du är förbannad på någon eller något kan en högljudd låt full av ilska vara renande, ett sätt att bearbeta känslorna. Efteråt kan du spela en lugnande låt som får dig i balans igen.
Musik kan ge stöd i en sorgeprocess, en skilsmässa, efter ett svek eller när någon har dött. Då kan det vara förlösande att lyssna på musik som man kan gråta till, hemma eller på en långpromenad. Om man vill bli glad kan man avsätta en stund och lyssna på musik som man har glada minnen av eller associerar till glädje.
– Avsikten är viktig. Om man säger till sig själv att ”nu ska jag sätta mig ner och lyssna på lugnande musik” så går budskapet till hjärnan och ut i kroppen. Med lite träning kan man bli lugn på ett par sekunder, säger Gabriella Svanberg.
Det är individuellt hur olika låtar påverkar humöret. Musik som för en person är en humörhöjare kan göra en annan deppig. Men musik som går i dur upplevs som glad och lätt av de flesta, medan moll känns dystert och deppigt. Det visar en studie gjord av Carol Krumhansl, psykologiprofessor vid Cornell University, USA. När försökspersoner hörde durskalor reagerade kroppen med ett påslag av må bra-hormoner, medan molltoner skapade en stressreaktion med förhöjd puls.
Skapa ditt eget pepp-bibliotek!
Samla ihop ett musik-bibliotek i din mp3-spelare så att du enkelt kan ta till dem när du behöver påverka känslorna. Här är några tips på rubriker. Välj det som passar dina behov bäst:
- feel good – musik som får dig att må riktigt bra
- power – ger styrka inför en svår prestation
- energi – när du är trött och slö
- glädje – när du är smådeppig
- tröst- och bön – när du har det jobbigt
- pepp – när självkänslan dalar
- inspiration – gör dig kreativ
- lugn & ro – för ett par minuters paus
- koncentration – får dig att tänka bra
- meditation– för återhämtning och eftertanke
- avkoppling– när du behöver varva ner
- sov gott – musik som får dig att somna
Av: Charlotta Lindell
Bild: Thinkstock