Hjärnforskaren: Så spelar Snapchat på ungas sårbara punkter
Vad är det egentligen som gör att det är så svårt att sluta surfa? Som gör att vi numera inte ens kan gå på toaletten eller åka tunnelbana utan att ta fram telefonen?
Sissela Nutley är hjärnforskare och har disputerat i kognitiv neurovetenskap om hjärnans formbarhet i unga år. Nu är hon aktuell med boken Distraherad – hjärnan, skärmen och krafterna bakom, där hon belyser saker vi andra kanske inte ser i teknikutvecklingen; arbetet som beteendedesigners lägger ner för att få oss på kroken – för vi är så vana och bara tar emot. Bland annat lyfter hon fram hur techbolagen och sociala medier spelar på vår strävan efter belöning, nyfikenhet och rädsla för att missa något – och hur det påverkar oss, och framför allt den yngre generationen.
– Mekanismerna som är inbyggda i apparna är ganska sofistikerade och går på våra djupa emotionella drivkrafter, säger Sissela Nutley i en intervju med SvD.
Hur påverkas tonåringars utveckling av skärmtid?
Att vi mår dåligt av för mycket skärmtid och sociala medier, bör låta våra sinnen få vila från intryck och behöver vända fokus bort från telefonerna, tillbaka till samspelet med varandra, är ingen nyhet. Vi matas ofta med farorna med skärmar och hur viktig mänsklig interaktion är för våra små barn och deras utveckling och lärande. Men vi vuxna då – vad händer med oss? Och generationen som vuxit upp med skärmarna som en naturlig del av vardagen, men som kanske ännu inte utvecklat sitt kritiska tankesätt helt?
Allt vi går miste om när vi väljer skärmen
I intervjun, och boken, lyfter Sissela Nutley hur vi riskerar att tappa de subtila signaler och intentioner vi bara kan tränas i att förstå genom mänsklig interaktion, liksom betydelsen av ögonkontakt för att utveckla närhet och tillit.
Studier visar att dagens unga allt oftare hellre kommunicerar via sms än öga mot öga och missar mycket av det som automatiskt sker i hjärnan när vi har ögonkontakt. Hjärnan aktiverar empati och social avläsning och utsöndrar anknytningshormonet oxytocin – och allt detta går vi miste om varje gång vi väljer skärmen framför ett riktigt möte.
Inte ens alla hjärtan som lättvindigt skickas varje dag väger upp. Kroppskemin är inte rustad för att reagera lika starkt på en symbol på en skärm även om den signalerar kärlek och värme, menar Sissela Nutley.
”Att en app för barn och ungdomar fungerar så här är förfärligt”
Framför allt är Sissela Nutley kritisk till Snapchat eftersom appen riktar sig till unga och manipulerar deras sårbarhet på ett så utstuderat sätt.
I appen finns exempelvis funktioner som rankar vänskapsförhållanden efter antal snaps man skickat till varandra: Vem hör av sig mest till den andra? Och svarar du inte på en snap direkt, kan det uppfattas som en diss.
Snapchat håller också koll på, och visar, var du är – och var du inte är. Allt mäts och syns. Utanförskap signaleras tydligare än någonsin.
– Så många funktioner trycker på rädslan att hamna utanför och längtan efter samhörighet. Att en app som riktar sig till barn och ungdomar fungerar så här tycker jag är förfärligt, menar Sissela Nutley.
Källa: SvD
Bildkälla: TT