Konsten att prata utan ord (och hur konstigt det kan bli)

För några år sedan gav sig Niklas Källner ut på stan och sade sanningar till folk. Alltså de sanningar vi annars oftast klär in eller håller för oss själva. Han berättade hur fula skor de hade, vilken gräslig färg det var på mattan de köpt och att frisyren var hopplöst ute – något som fick både honom själv och de han angrep att känna sig nere och illa till mods.

När han sedan sade samma sak, fast med ett stort leende och ett öppet kroppsspråk togs det emot helt annorlunda. Personerna skattade och berättade anekdoter för honom istället.

Just det här var en del av ett tv-inslag, men exemplet har gott om stöd i forskningen – om kroppsspråket och orden motsäger varandra blir det kroppsspråket vi litar på, istället för det som faktiskt sägs.

– Vi kommunicerar mer än vi tror. Vi läser in och av varandras röstläge och tonalitet, framför allt när vi möter en ny människa. ”Vem är det här? Är det en varm och pålitlig människa?” Det är en skyddsmekanism, förklarar journalisten, programledaren och författaren Niklas Källner. Han är för många ett bekant ansikte från bland annat program som Skavlan och Arvinge okänd. I våras utkom hans tredje bok Ser du inte vad jag säger där han ger nya perspektiv på hur vi kommunicerar med varandra utan ord.

Men varför skvallrar vår kropp så mycket?

– Det är genetiskt, menar Niklas Källner. Vi är så upptagna av vår omgivning att vi inte tänker på det. Sen reagerar vissa mer än andra på de signaler vi omedvetet skickar ut.

Vilka är de vanligaste skevheterna vi förmedlar med gester, tonläge och mimik då? Det är inte helt lätt att svara på. Trots att Niklas Källner har ägnat en hel bok åt hur vi kan kommunicera med klädval, röstläge, gester och ansiktsuttryck – och vad som kan hända när man förändrar dem i olika situationer, vill han inte ge några exakta tips eller förhållningsregler.

– Kroppsspråket är inget riktigt språk. Det finns inga tydliga grammatiska regler; gör du så här blir det så här. Se till exempel på en av de mest klassisk myterna, att om du håller armarna i kors så är du reserverad. Det stämmer ju inte riktigt. Ibland tycker man bara att det är skönt att sitta med armarna i kors och krama om sig själv.

Tar vi i för mycket blir effekten ofta motsatt

Dessutom är det ofta så, menar Niklas Källner, att om vi börjar ge en massa råd om hur man ska bete sig, då tar vi ofta i för mycket – vilket lätt kan ge motsatt effekt. Ler vi till exempel för mycket ser vi mest stela och lite obehagliga ut, vilket istället gör mottagarna osäkra och obekväma. Det bästa är att bara vara sig själv, men skruva lite på tuneingen.

Ögonkontaktens betydelse

En annan gammal sanning som krossas av forskarna i boken är betydelsen av ögonkontakt – något Niklas haft på känn.

– Det är onaturligt att titta varandra för länge i ögonen. Man tittar på varandra i korta sekvenser för att bekräfta samtalet, sedan viker man av med blicken en stund innan man tittar upp igen. Tidsspannet det tar innan någon känner sig obekväm är kortare än man tror, bara cirka tre sekunder.

Just den gnagande känslan av att ögonkontakt var överskattat har skapat ett av Niklas Källners signum som journalist – han står nämligen ofta bredvid de han intervjuar, istället för rakt framför. En metod han menar ger annan typ av svar och känsla i intervjusituationer. När han stod rakt framför upplevde han ofta att människor blev defensiva och till och med backade. När han istället ställde sig axel mot axel kunde han plötsligt obehindrat stå närmare personen, som dessutom ofta pratade mer fritt.

– Det är som att man är mer känslig framför sig, att integritetszonen inte är lika stark på sidan. När man står vid sidan upplever man en frihet att lämna, och har man den friheten väljer man oftare att stanna kvar i samtalet.

Konsten att utstråla sjävförtroende

Nu har du ju sagt att du vill inte ge några handbokstips, men ändå – hur utstrålar man självförtroende och trygghet fast man känner sig nervös eller obekväm?

– Jo, men här kan jag ändå ge några tips som kan vara värdefulla. De första sekunderna av ett möte påverkar vårt intryck så mycket. Le, gestikulera lite lagom – och sänk rösten och försök förmedla ett lugn (även om du inte själv känner det). Det har en otrolig inverkan på människor. ”Säkra” rummet mentalt. Om man inte själv känner sig trygg så upplevs det som att man man inte har koll på situationen, och då slutar folk att lyssna.

Efter reklamen: Vinn förhandlingen med kroppsspråket, 5 framgångsrika tips

Vad händer när nyanserna försvinner i den digitala kommunikationen?

Vi har pratat mycket om fysiska möten, men idag sker allt mer kommunikation digitalt – vad finns det för risker med det, och hur påverkas vi av det?

– Jag vet att jag låter gammal nu, åh, var ska jag börja? Nyanserna och rösten kan berätta väldigt mycket. Bara genom att lyssna på rösten kan man skapa en starkare anknytning till en annan människa på några minuter. Det digitala samhället ger enorma fördelar, men vi får inte glömma det andra. Man missar såväl en del kreativitet som kallpratet – och det gör något i mötet med andra människor. Se på Teamsmöten till exempel. Där har alla samma uttryckslösa ansikte – och egentligen tittar de säkert mest på sig själva.…

Foto: Shutterstock/TT, Carl-Johan Paulin