Experternas bästa råd för bättre självbild och mindre kroppsfokus
Boken Lev med din kropp kom redan 2009. Men nu, våren 2023 kommer den i uppdaterad upplaga, anpassad efter de senaste årens utveckling på området.
Just detta faktum är så talande för hela problematiken, som till stor del eldats på av den explosionsartade utvecklingen av sociala medier. Förut kunde vi åtminstone ha någorlunda koll på vad som presenterades i de olika medierna. Idag har allting hundrafaldigats och det går inte längre att hänga med i alla budskap som berättar hur vi ska göra och hur vi ska se ut.
Jämförelsehetsen och skönhetsingreppen har skjutit i höjden. Precis som vår självkritik. Filter, fejk och perfektionism dikterar mångas ideal – och trots att man är väl medveten om detta, så kan det vara svårt att låta bli att jämföra sig.
– Det första intrycket går direkt in i en känsla av jämförande. Sen kanske man kan prata om att det är olika filter och så vidare. Men det omedelbara intrycket är det som i hög grad dikterar och det man beter sig utifrån, förklarar Thomas Parling, psykolog, som tillsammans med sin kollega, psykolog Ata Ghaderi, skrivit boken Lev med din kropp.
"Man behöver inte älska sin kropp, man kan förhålla sig till sin kropp"
Har man väl börjat jämföra sig, eller se ner på något hos sig själv, är det svårt att komma över sitt missnöje genom att bara tänka positivt. Thomas och Ata fokuserar därför istället på att hjälpa läsaren att upptäcka hur mycket annat det finns att lägga sin tid och energi på än kroppsideal och träningsideal. Allt som finns att uppleva, som man inte behöver kämpa så mycket med.
– Man behöver inte älska sin kropp. Man kan förhålla sig till sin kropp. Man kan till och med känna sig missnöjd och tycka att man är för kort, för tunn eller för kraftig. Men man kan fokusera på annat. På att leva sitt liv ändå och göra de saker man vill. Risken är annars att man strävar efter ett tillstånd som i sig blir väldigt svårt. Man tappar stunden, nuet, påminner Ata Ghaderi.
Missnöje med kroppen, upptäckten kring att man ska se ut på ett visst sätt, går ner i åldrar. Redan i fem-sexårsåldern är det etablerat och färdigt, att det finns ett normalt, bra tillstånd som man ska vara i, förklarar Thomas.
Lyckligtvis har även medvetenheten kring de här aspekterna ökat och vi ser både växande motreaktioner och massor av bra insatser redan på förskolor och i skolor om att acceptera sig själv och varandra. Men motrörelserna jobbar i motvind. De har inte en chans att komma ikapp, hur gärna vi än alla vill det.
– Det har att göra med hela grunden i ett konsumtionssamhälle. Mycket av det vi har tillgång till produceras av företag. Det kan vara svårt att hitta produkter som motsvarar kroppspositivism. Det är därför de här rörelserna oftast inte håller på sikt. Att vara nöjd med sitt liv är liksom inte kopplat till någon produkt. Det är inget business i det. Möjligen en bok eller en podd, säger Thomas.
Men det finns åtminstone en del skyddsfaktorer som kan hjälpa våra unga att rusta sig mot de skeva idealen.
Övning
Tänk på någon du tycker väldigt mycket om. Varför tycker du så mycket om den här personen? Lista så många egenskaper som möjligt.
Är du klar? Bra. Hur mycket av det du skrev handlade om utseendet eller kroppen?
Kommer du att tycka om den här personen mer om hen till exempel går upp eller ner i vikt? Ändras din upplevelse av hen? Ändras egenskaperna eller vad du tycker om den här personen?
Den här övningen hjälper oss ofta att märka att kroppen och utseendet inte är så viktigt som vi inbillar oss och hjälper att flytta fokus från även vår egen figur.
– Har man en bra omgivning som skapar gemenskap och sammanhållning, hjälper en att veta vad som är viktigt och vad man värdesätter på riktigt, så är man mer skyddad. Vi vet exempelvis att ungdomar som är väldigt engagerade i olika typer av fysisk aktivitet är lite mer skyddade. Och ungdomar som kommer in lite senare i puberteten är lite mer skyddade för att de hinner mogna kognitivt innan många kroppsliga förändringar kommer, säger Ata.
Kroppsmedvetenhet och komplex har alltid funnits i modern tid, även om idealen har varierat. Visst var vi missnöjda även förr, men ”kravbilden” var inte i närheten av lika komplex. Idag kan många vara missnöjda fastän de har tillsynes näst intill perfekta kroppar, utifrån dagens rådande, skeva ideal.
– Förändringsviljan har alltid funnits där, men idag tar den mer plats. Idag finns det en större illusion om att man kan förändra sin kropp. Har vi inte den perfekta kroppen, då är det bara att skärpa sig och träna mer. Eller ta till kirurgi. Det finns allt möjligt du kan göra idag. Trycket att konsumera är så starkt att man till och med vill konsumera en möjlighet till förändring, säger Thomas.
Acceptans och förhållningssätt viktigt
Balans, harmoni och lycka är dock inget man kan konsumera sig fram till, det handlar till stor del om acceptans och förhållningssätt.
Därför är det just terapimodellen ACT, Acceptance commitment therapy som boken bygger på. Genom att aktivt reflektera och undersöka vad man gör och hur det fungerar guidas läsaren till att själv inse hur man egentligen förhåller sig till sig själv och sin kropp. Hur den negativa kroppsuppfattningen uppstått och vad som hindrar oss från att tycka om och acceptera oss själva. Och framförallt – vad man kan göra istället.
Nästa steg är att lära sig att identifiera vad som står i vägen för att kunna fortsätta med fokus på att göra det som är meningsfullt och viktigt. Vissa saker kanske man kan förändra, andra kanske man behöver acceptera. Vad är syftet med att acceptera – och hur gör man?
När man lär sig att känna igen det gamla mönstret och tankebanorna blir det lättare att stanna upp och välja förhållningssätt – ska jag göra på det nya sättet eller på det gamla sättet?
Även själva skrivandet i sig är en del av processen. Att skriva ner sina tankar och känslor skapar ett perspektiv som gör att man ser att ”så här håller jag faktiskt på och tänker.” Det skapar ett tänkande om sitt tänkande som är väldigt hjälpsamt, både för att bli fri från gamla föreställningar, men också för att ta sig an framtiden med en ny inställning, menar Ata.
Båda betonar dock noga att det här är ingen quick fix. Det kräver att man går emot något som man har varit involverad i kanske hela livet. Det tar tid och det kräver fokuserat arbete. Därför behöver man också vara snäll med sig själv i processen med att försöka förändra det.
Foto: TT, Eva Lindblad
