Test: Är du farligt stressad?
Det finns spalt- och sajtkilometer skrivna om hur farligt det är att stressa. Är man redan lite uppvarvad leder den här informationen lätt till att man dessutom blir orolig – och ännu mer stressad.
– Det här är ett jättevanligt dilemma. Men man behöver inte vara så orolig. Vi människor är gjorda för att snabbt kunna stressa upp och skärpa uppmärksamheten. Vi är också programmerade att känna oro för presumtiva faror. Hade vi inte haft de här förmågorna hade vi fortfarande suttit nakna på någon slätt och frusit, eller varit utdöda som art, säger Kerstin Jeding, som är legitimerad psykolog på Stressmottagningen i Stockholm.
Läs också: 15 vanliga kroppsbesvär vid stress
Med andra ord: det är i sig helt normalt och ofarligt med stress. Och det är helt normalt att dessutom bli orolig över stressen.
– Det är inte möjligt, eller ens önskvärt, med ett liv helt fritt från stress. Vi behöver varva upp regelbundet och utsättas för lagom stora utmaningar. Det är stimulerande och stärker självförtroendet. Tristess är egentligen minst lika stressande som att ha fullt upp hela tiden.
Stress kan bryta ner oss
Men när blir stressen farlig? Det finns ju också en stress som bryter ner oss och faktiskt kan göra oss utmattade, deprimerade och sjuka.
Svaret är att stressen blir farlig när vi har varit uppvarvade under en längre tid utan tillräckligt med återhämtning.
Läs också: Psykologens 5 bästa övningar mot stress
När ska man reagera?
– Har man haft olika stressymtom sedan ungefär en månad tillbaka kan man utgå från att man behöver hjälpa sig själv att öka lugnet.
Ofta tänker man inte så bra när man är stressad. Orosfrågan ”tänk om jag är farligt stressad nu?” är egentligen felställd.
– Även om man är ”ofarligt” stressad kan man ju må dåligt av det. Och det är ju inte så härligt. I stället kanske man ska fråga sig själv vad man kan göra för att få ner stressen – helt enkelt för att man vill må lite bättre. Fråga dig själv: Vad tycker jag om att göra? Gå i skogen, ta en sväng på stan, läsa en bok? Det är återhämtning.
Kolla din stressnivå – gör testet här!
Ge dig själv återhämtning
Vi människor är gjorda för snabba stresspåslag, varvat med längre perioder av nedvarvning. Vår hjärna är lite som en muskel som både behöver spännas och slappna av för att vara i balans. I dag, med smarttelefoner och tillgång till det mesta dygnet runt, behöver vi aktivt prioritera återhämtning på ett helt annat sätt än man behövde förut. Naturliga andningshål då inget finns att göra har försvunnit.
Generellt sett ger aktiv återhämtning bättre avslappningseffekt än att bara ligga på soffan – om man är stressad. Vi behöver både flera kortare pauser om dagen och några längre sammanhållna pauser i veckan för att kunna varva ner och känna att vi är i balans.
13 exempel på återhämtning
Lite längre stunder…
- Lagom mycket sömn är allra viktigast för återhämtningen.
- Fysisk aktivitet, som att träna, yoga, promenera och påta i trädgården.
- Göra sådant vi tycker om, som att träffa vänner, läsa, lyssna på musik, se en bra film.
- Boka in helger där vi inte får boka in något i förväg och inte har några tider att passa.
- Göra sinnesro-övningar, som mindfulness, meditation och acceptans.
Lite kortare stunder…
- Gå en sväng på lunchen.
- Luncha med en vän.
- Går du mycket på jobbet? Sätt dig en stund och blunda.
- Sitter du mycket på jobbet? Res dig upp och veva med armarna, gå en sväng och hämta kaffe.
- Småprata med trevliga kollegor.
- Titta ut genom fönstret en stund, eller vila blicken på en vacker tavla.
- Ta ett djupt andetag.
- Stå emot frestelsen att ta fram din smarttelefon så fort du får en sekund över.
Tips! Andningen påverkar hur vi mår. Andas lugnt och ända ner i magen så blir du lugnare.