Testa dig själv: Är din oro normal eller inte?

Oro då och då är i sig inget sjukligt. Det är en del av hur vi fungerar. Under stress är det normalt att bli mer orolig för smått som stort, säger Gerhard Andersson, professor i klinisk psykologi vid Linköpings universitet. Han är också psykoterapeut med KBT-inriktning.

Efter reklamen: 6 tecken på att du är en övertänkare

Hur vet man om oron är normal?
– När oron blir en konstant plåga talar man om generaliserat ångestsyndrom, GAD. Då hoppar oron runt mellan olika områden i livet. Man är orolig för allt möjligt och inte enbart för en enda sak, som exempelvis hälsan.

Vilka drabbas av GAD?
– Drygt en halv miljon svenskar, fler kvinnor än män, plågas av överdriven oro i åratal utan att förstå att det handlar om GAD. Det finns en viss ärftlighet. GAD kan utlösas eller förvärras av trauman som skilsmässa och dödsfall.

Vilka är symtomen?
– Ångest i form av klump i magen, tryck över bröstet, yrsel, sömnstörningar och muskelspänningar är typiska symtom. Och katastrofala tankar som ”tänk om mitt barn dör i trafiken?”, ”vad tycker mina arbetskolleger egentligen om mig?” och ”hur ska jag klara ekonomin!” Man har ofta också svårt för att fatta beslut.

Varför drabbas man?
– Ofta oroar man sig för saker som andra tycker är petitesser, kanske för att hålla det riktigt obehagliga borta. Med i bilden finns nästan alltid en depression. Kanske har man ångest för hur livet har blivit och klarar man inte av att tänka på det, utan fokuserar istället oron på konkreta saker som ligger närmare i tid.

– Oron kan även fungera som ett sätt att försöka kontrollera händelser. Till exempel: Den som hela tiden oroar sig för att ens barn ska dö kanske i stället tänker ”tänk om hon krockar!” och ringer och kollar hela tiden. Om allt går bra tänker GAD-patienten att ”då har oron nog fungerat ändå”.

Vad finns det för bot mot GAD?
– Våra studier visar att terapi räcker för en del. Andra blir bra av enbart antidepressiv medicin, och vissa mår bäst av en kombination. KBT, kognitiv beteendeterapi, går ut på att hitta dolda tankemönster och att få hjärnan att tänka i andra banor. Genom att bli medveten och ändra sina negativa tankemönster går det att bli bra, eller åtminstone bättre.

– Vi har också utvecklat ett KBT-program för internet. Det kan vara lika effektivt som att träffa en terapeut. I början fyller man i ett formulär med frågor. Psykologen bedömer då vilken diagnos man har och om KBT via nätet är aktuell. Om man har flera diagnoser, till exempel depression, får man angripa den först.

Kan man bli helt fri från oro?
– En del kanske får inse att de aldrig kan bli av med oron helt. Då får man lära sig acceptera det och förstå att ångesten inte är farlig. Man får redskap att hantera oron och ångesten och lära sig handskas med katastroftankar. Med hjälp och övning går de att hålla i schack. En teknik är mikropauser, där man stannar upp, tar ett djupt andetag, tänker ”slappna av” och sedan går vidare med det man höll på med.

Testa dig själv!

Är dina orostankar normala – eller lider du av GAD?

Har du under flera dagar i rad det senaste halvåret haft ett eller flera av följande symtom så starkt att de påverkar din vardag negativt?

Rastlöshet JA/NEJ

Blir lätt uttröttad JA/NEJ

Svårt att koncentrera dig och kör fast i dina tankar JA/NEJ

Lättirriterad JA/NEJ

Muskelspänningar JA/NEJ

Sömnstörningar JA/NEJ

Så tolkar du testet:

Svarar du ja på högst två frågor är din oro troligen helt normal och då har du nytta av psykologprofessorns nedan.

Har du tre eller mer ja-svar kan du lida av GAD. Ta kontakt med läkare för att få rätt behandling eller sök hjälp hos en privatpraktiserande KBT-terapeut. KBT-behandling på internet ges i dag vid www.internetpsykiatri.se i Stockholms läns landsting. Programmet baseras på självhjälpstexter med information och övningar, plus kontakt med en behandlare via e-post där man får feedback på sina inskickade uppgifter.

Professorns råd: Så blir du av med din oro

• Med snabbavspänning kan du själv lära dig stoppa orostankarna, säger psykologiprofessor Gerhard Andersson. Lär dig att slappna av. Genom att öva avspänning varje dag kan du så småningom använda dig av tekniken också i vardagssituationer. En snabbavspänning kan då stoppa händelseförloppet i hjärnan och kroppen. Automatiska invanda tankemönster och kroppsreaktioner bryts. Gå på massage, yoga eller meditation. All sorts avkoppling har positiv effekt på oro.

• Boka in orostid. Skriv in 30–60 minuter i din kalender då du tänker på allt det hemska som oroar dig. På så vis flyter det inte ut i hela vardagen. Att sätta sig ner och aktivt tänka på allt som man är rädd för kan minska oroskänslorna.

• Välj ut orosfria zoner. Det kan vara sovrummet, badrummet eller en fåtölj på kontoret. Bestäm dig för att du inte får tänka på något som helst otäckt just där.

• Uppskatta de små stunderna i vardagen. Njut av en god måltid, koncentrera dig på smaker, dofter och konsistens. Lyssna på musik du tycker om. Fokusera på de olika instrumenten. Våga släppa oron en liten stund i taget, stunder som med övning blir längre och längre.

• Rör på dig dagligen. Motion sätter fart på må bra-hormonerna som lugnar oss och ger en känsla av tillfredsställelse.

AV: Charlotta Lindell

BILD: Thinkstock