"Vardagens buller är sex gånger högre idag än för 100 år sedan"

Tala är silver, tiga är guld. Redan de gamla filosoferna betonade vikten av tystnad och dess koppling till visdom och insikt. När informationssamhället sedan växte fram blev världen inte bara mer högljudd, vi blev också mer reaktiva, vilket man idag kan se ökat den psykiska ohälsan. Vi överbelastar våra system så pass att hjärnan och nervsystemet går in i beredskapsläge och frisättningen av stresshormoner ökar.

Forskning har visat att alla ljud under 30 decibel (en viskning) minskar inflammationer i kroppen och ökar celltillväxt, medan ljud som är över 70 decibel (högljudda samtal i kontorslandskap) istället ökar inflammation. Ljudföroreningarna i samhället och de stressreaktioner de triggar i kroppen är alltså en bidragande faktor till ökningen av många hälsobesvär.

Efter reklamen: Brown noise och pink noise – så kan det hjälpa dig att sova bättre

Sex gånger högre ljudnivå idag

– Många nya sjukdomar hänger ihop med att vårt samhälle i dag är sex gånger ljudligare än det var för hundra år sedan. Det här får enorma konsekvenser för exempelvis hörsel, matsmältning, hjärthälsa och psykisk ohälsa, säger Ulrica Norberg, författare av boken Tystnad: Värdet av att minska bruset.

Ett av de mest talande exemplen på hur tystnaden påverkar vår hälsa är en amerikansk studie från 2013. Forskarteamet ville se hur möss påverkades av att lyssna på olika ljud. Det visade sig att när mössen fick vara i tystnad såg man häpnadsväckande resultat i celltillväxt. Ytterligare forskning har sedan befäst att två stillsamma timmar i tystnad (miljöer som är under 30 decibel) har en god läkande effekt på stressreaktioner.

Men hav förtröstan om två timmar i tystnad känns som en utopi! Redan efter två minuters tystnad minskar anspänningar mer än vad de gör av avslappnande musik.

Låt mellanrummen vara fria

Två minuters tid till tystnad och kontemplation kan tyckas futtigt, men det är ingen självklarhet idag. Vi har inte längre några mellanrum, ställtider då vi inte gör saker som kräver mental energi och närvaro. Istället fyller vi de här mellanrummen med produktivitet och effektivitet. För hur ofta låter du till exempel bli att ta upp telefonen när du får en stund över?

– Ett vanligt misstag är att man kopplar av med att koppla upp sig på andra saker som också konsumerar uppmärksamhet, exempelvis poddar och filmer och görande av olika slag. Men vi behöver se hur vi kan ladda vårt inre med ork och kraft utan att konsumera saker. Och då blir tystnaden och stillheten som en laddningsplats, säger Ulrica Norberg.

Forskningen visar tydligt att bara av att öka mellanrummen så kan man sänka stresshormonerna väldigt snabbt. Det behöver inte ens vara helt tyst. Exempelvis är det inte helt tyst i naturen, som ju är en typiskt rofylld miljö. Men där är tystnaden organisk, förklarar Ulrica.

– Att minska bruset handlar främst om att försöka minska artificiellt brus och den här idén av upptagenhet. Vi lever ju idag i en uppmärksamhetsekonomi. Det är inte en informationsekonomi längre. Information finns det hur mycket som helst. Det handlar snarare om hur vi processar informationen. Vår hjärna klarar inte av att processa om vi bara hela tiden fyller på. Om du ska kunna processa någonting så måste du skapa det mentala utrymmet för det, påminner Ulrika.

Problemet är att de senaste decennierna har vi inte tyckt att tystnad och reflektion är speciellt viktigt. På många fronter har det istället gått åt motsatt håll, vilket syns i utbrändhetsstatistiken. Behovet av mental återhämtning är otroligt tydligt.

Det är alltså själva hålrummet, lugnet, som är det viktiga. Och kanske framför allt, att rama in utrymmet, skapa en medvetenhet kring fokusskiftet.

Buller är ett växande folkhälsoproblem: Så skyddar du dig

Ligg på kökssoffan

– Boka in korta, regelbundna pauser. Fem minuter att bara sitta och sluta ögonen. Det här som man gjorde förr i tiden, att man lade sig lite på kökssoffan, påminner Ulrica.

Svårare än så behöver det inte vara för att ge effekt. Men Ulrica poängterar vikten av att man ser värdet av att lägga den tiden. Annars riskerar det snarare att kidnappa ännu mer av ens energi.

– Jag tror att det är jätteviktigt i vår värld att man känner att det finns ett värde, att det är ett behov som man tillgodoser för sin egen hälsas skull. Då blir det helt plötsligt attraktivt.

Bruset påverkar oss alla, på ett eller annat sätt, jämt. Däremot kan behovet av tystnad variera, beroende av var man är i livet. För Ulrica själv kom till exempel intresset för brusets konsekvenser när hon bodde i New York, en stad känd för sin höga ljudnivå. Under åren som gått sedan dess har hon utforskat ämnet inom såväl psykologi och hjärnforskning som filosofi, yoga och meditation.

Hon är dock mån om understryka att brus inte nödvändigtvis behöver vara något negativt.

– Min drivkraft med tystnaden har varit att behärska mitt mentala utrymme bättre, ladda upp mig själv och hitta klarhet. Men jag älskar ljud. Jag älskar musik. Jag har inget problem med brus. Vi behöver bara lära oss att förhålla oss till det, och hitta tystnad i relation till bruset.

Är du mottaglig för den omtalade känslan?

ASMR-forskaren om Youtube-fenomenet "hjärnorgasm"