Varningstecken på jobbet – som kan vara gaslighting
– Det kan få hemska konsekvenser om man väl fångar in någon i det, säger personlighetsforskaren Petri Kajonius.
Den som blir utsatt för gaslighting kan känna sig förminskad, maktlös och förvirrad. Den kan uppleva en inre dissonans, som om relationen till chefen eller andra överordnade är så konstig att den skapar en knut i magen. Dessutom kan den känna att det den tänker och gör inte värdesätts.
– Man känner sig inte behandlad rätt, och det är någonting som inte stämmer. Men man kan inte sätta fingret på det. Man blir trampad på, på ett psykologiskt sätt, säger Petri Kajonius, personlighetsforskare vid Lunds universitet.
Han betonar att gaslighting kan få allvarliga konsekvenser.
– Förlorar man sin upplevelse av kontroll och agens på ett jobb då tycker man inte att jobbet är roligt. Då börjar sjukskrivningarna. Då börjar förtalet och skitsnacket. Och det kan ganska snabbt spirala out of control, säger han, och fortsätter:
– Det handlar egentligen om att försätta andra människor i en socialpsykologisk psykos. Om du förstår liknelsen. Man tar ifrån dem rätten till en verklighetsbeskrivning. Och det är nästan det allvarligaste man kan göra med en människa, att ta ifrån dem rätten att tolka världen.
Två typer av gaslighting
I en studie i “Frontiers In Psychology”, publicerad 2023, identifierar forskare två former av psykologiskt kränkande beteende på jobbet. Den första handlar om trivialisering. Genom att underminera ens perspektiv, rädslor och verklighet kan gaslightaren få en att tvivla på sina egna uppfattningar och känslor. Den andra handlar om negativa känslor. Genom att utöva onödig kontroll och göra offret oförmögen att fatta egna beslut kan gaslightaren få den andra att tvivla på sina förmågor, egenvärde och omdöme.
Samtidigt är vissa mer påverkade än andra av gaslighting, enligt Petri.
– En del människor kan bli gaslightade hur mycket som helst och det gör dem inte så mycket för de berörs inte. Medan andra människor är extremt känsliga och upplever gaslightning när det inte ens finns, säger han.
Hantera och bemöta gaslighting
Om du misstänker att du utsätts för gaslighting av en chef eller seniora kollegor är det viktigt att söka bekräftelse från andra.
– Så att man inte tror att man är tokig eller gör för mycket fel, säger forskaren.
Eftersom det i sin tur kan leda till skvaller och baktalande så gäller det att göra det på ett smidigt sätt – så att den eller de som gaslightar inte får nys om det.
– Man får vara väldigt ödmjuk i de där processerna så att man inte förvärrar situationen och ökar lågan, så att säga gasen.
Att konfrontera gaslightaren direkt är också en möjlighet, men det behöver göras med försiktighet och ödmjukhet.
Om man misstänker att ens kollega utsätts för gaslighting är det bästa man kan göra att finnas där som stöd – och ställa den där extra frågan vid kaffeautomaten. Att direkt vända sig till gaslightaren och förklara hur situationen upplevs kan också vara ett alternativ:
– Man kan säga, det landar lite illa det här. Vår verklighet är sån här och det beror på det här. Och din verklighet verkar vara så här och beror på det här. Och finns det någonting vi kan göra för att samarbeta ännu bättre? Så det sista man ska göra, det är nog att börja skicka fakta till varandra och försöka validera sin verklighet. Det har jag aldrig sett funka.
Fenomenet är komplext och involverar alltid minst två parter.
– Man kan aldrig gaslighta någon utan att ha någon som tar emot och absorberar det. Så det krävs egenskaper på båda sidor, säger Petri.
Två olika motiv
Gaslightaren kan ha två olika syften. Antingen vill den kontrollera en viss person eller arbetsgrupp, eller skydda sig själv. Detta kan vara både medvetet och omedvetet, understryker forskaren, som är medveten om att man länge pratat om gaslighting som en form av avsiktlig manipulation. Bland forskare används dock begreppet bredare än så.
– Det kan ske både medvetet och omedvetet, vilket är lurigt. För vi lägger ju gärna lite moral i sånt här. Men det måste inte vara hemska motiv bakom det, säger han.
Sker det omedvetet beror det på chefens personlighet, osäkerhet eller brist på erfarenhet, förklarar han. Alla människor har dessutom de här tendenserna.
– Vem försöker inte kontrollera en annan människa? Jag menar barn, partner, kollegor, projektmedlemmar, samhällsmedborgare, röstare. Alla människor håller på med sånt här. Men det är bara när det blir extremt som det blir tydligt och destruktivt. Det är en del av vår natur att gaslighta varandra. Men kom ihåg då att det mesta är oskyldigt och det mesta är naturligt.
Vanligare bland narcissister
Petri, som studerat narcissism i många år, är övertygad om att gaslighting är vanligare bland narcissister.
– Det är liksom narcissistens natur på något sätt att dominera sin omgivning. Och då blir gaslighting självklart på någon nivå, säger han.
Samtidigt understryker han att alla narcissister inte ägnar sig åt gaslighting.
Foto: TT/Shutterstock, Privat