13 saker vi som är adopterade är trötta på att höra

Den 18 november uppmärksammas adoptioner och adopterade världen över i och med Adoptionernas dag. Alla adopterade har ett unikt livsöde, precis som alla människor på jorden. Vissa vet vilka som är deras biologiska föräldrar, vissa har besökt landet de föddes i, medan andra inte har gjort det.

Femina har pratat med fyra kvinnor som alla är adopterade från Sydkorea. Viveka Hansson, 37, är ekonom och bor i Skåne. Anna Eun Mee Mathisen, 31, är bosatt i Stockholm och grundare av företaget IPUDA Cosmetics som säljer K-Beauty produkter. Sofia Paulsdotter Henriksson, 44, är musiklärare samt musiker och bor i Kristianstad. Elisabeth Nylund, 50, är habiliteringsassistent och bor i Stockholm.

Alla fyra kvinnor har olika bakgrund, åsikter och livsöden men gemensamt har de att de alla adopterades när de var små och att de är uppvuxna i Sverige. Något många adopterade har gemensamt är även att de under sin uppväxt fått möta många frågor och kommentarer – och en hel del klumpiga och okänsliga sådana.

– Jag är övertygad om att det handlar om ren och skär okunskap. Att inte ha tillräckligt med kunskap om en sak kan skapa oro, ängslan och till och med rädsla, säger Viveka Hansson.

Tyvärr förekommer även främlingsfientlighet och rasism, berättar Sofia Paulsdotter Henriksson.

– Ser man ”utländsk” ut så tror många att man är invandrare och eftersom allt för många har en negativ och fientlig syn på flyktingar och asylsökande i allmänhet så räknas man ibland in bland dessa folkgrupper utan att folk ens vet vem man är och vilken bakgrund man har, säger Sofia Paulsdotter Henriksson.

En del kommentarer och frågor som adopterade får kan även vara väldigt privata, som man vanligtvis inte ställer till personer man inte känner.

– Det känns som om att det är okej att ställa väldigt privata frågor när man är adopterad. Man blir på något sätt allmängods. Många gånger så blir jag mött av förvåning, vid exempelvis anställningsintervjuer eller läkarbesök, säger Elisabeth Nylund.

Här är 13 kommentarer de som adopterade är trötta på att höra:

1. ”Då är inte hon din riktiga syster?”

– Denna kommentar har jag fått höra när jag har berättat att jag är adopterad men att min äldre syster är biologiskt barn till mina adoptivföräldrar. Det är en sådan konstig sak att säga. Såklart hon är min riktiga syster! Det är hon som har älskat mig, sett till mitt bästa och som har funnits där under hela min uppväxt, säger Viveka Hansson.

2 ”Åh, vad bra svenska du pratar!” eller ”Du bryter ju inte alls!”

– Vissa börjar direkt tala engelska med en, säger Sofia Paulsdotter Henriksson.

3. ”Vilken tur att du kom hit, annars hade du ju typ varit död.”

– Det kan ingen veta. Dessutom är det ej tur. Man är både bortvald och sedan vald som adopterad, säger Anna Mathisen.

4. ”Har du haft en bra uppväxt med bra föräldrar?”

5. ”Fy, vilka dåliga föräldrar som lämnade dig sådär! Stackare!”

– Kan ju tyckas att de biologiska föräldrarna är urusla. Men det finns alltid orsaker till att man väljer att adoptera bort sitt barn anser jag. Att man inte hade möjlighet att ta hand om barnet behöver inte bero på att man inte älskade det eller på att man inte brydde sig om det! Tvärtom tror jag det beror på just kärlek eftersom de ansåg att de inte hade möjlighet att ta hand om barnet på det sätt de önskade och ville att det skulle få ett bättre liv, säger Sofia Pausdotter Henriksson.

6. ”Trivs du i Sverige?”

7. ”Where are you from?”

– I am from Sweden, svarar jag. No, but really. Where are you from? Detta har varit den stående följdfrågan på var jag kommer ifrån när jag har vistats utomlands. Jag har med andra ord fått övertyga personerna i fråga att jag verkligen är från Sverige, säger Viveka Hansson.

8. ”Äter ni svensk mat hemma?”

9. ”Nihau”

– Otalet gånger när jag har stigit på en buss, beställt lunch, eller varit på stan, har personer sagt ‘Nihau’ till mig och flinat. Det kan te sig vara en oskyldig och lustig kommentar, men att få höra det under sin uppväxt som tonåring och ung vuxen när man bara vill passa in är inte roligt. Jag har aldrig haft något bra svar till denna kommentar. Det var inte förrän jag var i 25-årsåldern som jag började svara tillbaka. Jag svarade att det fanns mer länder än just Kina i Asien, säger Viveka Hansson.

10. ”…men du är ju inte invandrare?”

– Så fort det pratas om invandring eller flyktingar kommenterar folk: …men du är ju inte invandrare. Det känns som en väldigt märklig och rätt onödig kommentar, säger Anna Mathisen.

11. ”Är din man svensk?”

12. ”Har du träffat din biologiska familj?”

– Det är en personlig fråga och något som gemene man inte har med att göra. Det är inte en fråga man ställer till någon man träffar första gången, säger Anna Mathisen.

13. ”Vet du något om dina riktiga föräldrar då? Inte dina ”låtsasföräldrar”.”

***

Okunskap, fördomar och ovana att möta adopterade präglar frågorna och kommentarerna som mött Elisabeth, Viveka, Sofia och Anna genom åren. Vi frågade dem även om vad de önskar att alla visste om adoptioner. Här är deras svar.

Elisabeth: ”Jag skulle önska att folk faktiskt förstår att bakom varje adoption så finns det alltid en väldigt tragisk orsak. Att man inte ska förväntas svara på massor av frågor och fram för allt inte förväntas känna oss tacksamma! Alla upplever vi vår adoption på ett personligt sätt, en del positivt och en del negativt.”

Sofia: ”Jag önskar folk visste vilka orsaker som kan finnas till att ett barn adopteras bort och att det inte beror på avsaknad av kärlek och omsorg utan tvärt om att man velat barnets bästa. Jag önskar även att de visste mer om hur det är att vara adopterad, vilka tankar, känslor och upplevelser man har.”

Viveka: ”Jag önskar att alla visste att även om en är adopterad och fungerar utmärkt i samhället är det en jättestor sak att prata om och förstå för ett barn. Ursprung och identitet är något jag personligen har kämpat med i unga år och som ung vuxen. Jag har världens bästa familj, både ursprungsfamilj och numera egen familj, underbara vänner men det beror på att jag har jobbat med mig själv i många år och att jag har haft en ursprungsfamilj som alltid har varit öppen om mitt ursprung.”

Anna: ”Många adopterade ser adoption som människohandel och en egoistisk handling till att tillfredsställa sitt eget behov av barnlöshet, inte ett sätt att göra samhället en tjänst. Adopterade är människor som alla andra, och som inte skall behöva vara en informationskälla för att förstå ett land som de själva i många fall heller inte känner till något om, eller kanske av olika skäl inte vill ha något med att göra. Många känner bitterhet och avsky av att ha berövats sin identitet, andra inte.”

Artikeln publicerades först på Femina.