Anders Hansen: 5 saker som styr din personlighet
Kan man ändra sin personlighet? Sluta vara så ångestdriven, bli mer extrovert eller kanske mindre slarvig. Svaret är ja – i vissa fall.
– Men fokusera istället på just din personlighets styrkor istället för att försöka ändra på dig själv och bli någon du egentligen inte är, säger Anders Hansen som är aktuell med den nya SVT-serien "Din personlighet".
Är det livet som formar din personlighet – eller är det tvärtom? Psykiatrikern Anders Hansen har djupdykt i frågan i sin SVT-serie ”Din personlighet” som hade premiär förra veckan. Drivkraften bakom att göra just den här serien är hans egen nyfikenhet.
– Jag har alltid funderat på vem jag hade kunnat bli om jag levt ett annat liv. Och jag tror många har tänkt på det. Vad formar oss, vad formar en människa? Det är ju en väldigt stor fråga, säger han.
Det fantastiska är att det finns ett svar på den frågan idag, tack vare decennier av forskning, på både individ- och gruppnivå.
– Det verkar faktiskt inte vara så att livet formar ens personlighet. Det är snarare personligheten som formar ens liv. Det är ändå fint, eller hur? Det finns något i det som jag tycker är väldigt befriande på något vis.
Små möjligheter för föräldrar att påverka
I SVT-serien ”Din personlighet” träffar Anders Hansen bland annat professorn och personlighetsforskaren Brian Little för att få svar på frågor om allt från vilka möjligheter vi har att förändra oss själva – till varför vissa utvecklar extrema personligheter. Och frågan vi alla ställer oss är vad som avgör mest – arv eller miljö?
– Det är faktiskt så att föräldrar betyder väldigt lite för ett barns framtida personlighet. När jag hörde det första gången tänkte jag att så kan det ju bara inte vara. Det gör våld på vad man intuitivt tror, säger Anders Hansen.
Den som har flera barn med olika personligheter har kanske rannsakat sig själv och funderat på om man behandlat dem på olika sätt utan att vara medveten om det – och genom det gett dem olika förutsättningar för ett lyckligt liv.
– Men det behöver du inte alls ha gjort. Det kan mycket väl vara så att det är genetik som spelat in. Så länge man inte ställer till det fullständigt som förälder blir barnet som det blir.
Det är 50 procent gener och 50 procent miljö som avgör vilken typ av personlighet man får. Men av den halva som påverkas av miljö har föräldrarna bara en liten del.
– I stället är det slumpen och kompisar som har störst påverkan, berättar Anders Hansen.
Livet kan bli enklare om man förstår sin personlighet
Anders Hansens tes är att det finns mycket att vinna på att förstå sin egen personlighet – inte minst för att vi, med ökad förståelse, kan bli snällare mot oss själva, och även mot andra. Vi kan också underlätta livet för oss själva utifrån vad vi vet om vår personlighet.
Det är ganska svårt att med ren vilja ändra den man är i grunden. Om du hör till dem som kanske inte är helt nöjd med just din personlighet är Anders Hansens råd att fokusera på, och använda, styrkorna du har istället för att försöka ändra dig och bli något du egentligen inte är.
För en sak slår Anders Hansen fast i "Din personlighet" – och det är att varje personlighetsdrag har både svagheter och styrkor. Är du neurotisk har du lätt till ångest – men ofta också ett känslomässigt djup. Har du en hög grad av öppenhet är du ofta kreativ och nyfiken – men du riskerar att göra många misstag och faktiskt vara otrogen oftare.
Hur mäter man sin personlighet?
Att mäta sin personlighet görs utifrån de fem stora personlighetsdragen, som enligt Hansen är de mest verifierade i forskningen och kallas för "The Big 5". Det handlar om öppenhet, noggrannhet, extroversion, vänlighet och neuroticism. Genom att ärligt svara på ett stort antal frågor kan man få en rätt tydlig bild av var man själv ligger på skalan inom varje område.
– Man har inte ett av de här fem dragen, man har ju mer eller mindre av alla. Och det är klart att man inte kan lära sig allt om sig själv genom sådana tester. Men man kan ändå upptäcka några nya saker som man inte sett tidigare. Jag tänker mig att personlighet är som linsen vi ser världen igenom. Och den linsen kan man aldrig ta ut, vilket gör att det är värt att se på sig själv ur ett helikopterperspektiv. Men det kan ett sådant här test hjälpa till med, säger han.
5 personlighetsdrag som avgör hur du är som person
Det alla människor har gemensamt är dessa fem stora personlighetsdrag – som vi alla har mer eller mindre av. Vilka personlighetsdrag skattar du att du har mycket, eller lite, av?
- Öppenhet: Om man har en hög grad av öppenhet i sin personlighet betyder det att man vill uppleva nya saker. Det kan vara att man vill se nya platser, träffa nya personer. Men det kan också vara en öppenhet för idéer. Här finns en intellektuell dimension, som på många sätt kan tyckas vara toppen. Många framgångsrika författare, arkitekter och forskare har ofta en hög grad av öppenhet. Men det finns en baksida också, öppna personer tenderar exempelvis att vara otrogna oftare. De vill hela tiden vidare och riskerar att göra många misstag. Och de kan också vara lite knepiga att jobba med.
- Noggrannhet: Det handlar om viljan att göra rätt och är sannolikt det minst genetiskt styrda personlighetsdraget av alla, och också det som är lättast att ändra på. Det enkla sättet att veta hur högt man ligger på skalan för noggrannhet är att fråga sig själv hur det skulle kännas om man gjorde riktigt dåligt ifrån sig på jobbet. Säger man att det inte spelar någon roll ligger man förmodligen ganska lågt på skalan. Och om man säger att det vore det värsta som kunde hända ligger man högt. Noggranna personer brukar vara duktiga i skolan, men de brukar också vara hälsosamma och faktiskt leva längre. Det beror sannolikt på att de har lättare att följa rekommendationer.
- Vänlighet: Det personlighetsdrag som vi svenskar uppskattar mest hos andra. Det handlar om hur angelägen man är att komma överens med folk och hur mycket man bryr sig om andra. Det ska inte blandas ihop med om man är socialt kompetent eller inte. Det är lätt att tänka att ju högre man ligger på vänlighetsskalan, desto bättre. Ja, till viss del, men risken är att den som är väldigt vänlig lätt blir överkörd.
- Extroversion: Hur högt du ligger på den här skalan avgörs av hur mycket energi du får av sociala intryck. Med andra ord: Hur extrovert, eller introvert, är du? De allra flesta ligger i mitten av skalan, medan en del hamnar åt det mer extrema. Och visst kan det vara så att man är introvert i vissa sammanhang och extrovert i andra. Men det som avgör är hur du oftast känner och agerar. I ”Din personlighet” förklarar Anders Hansen genom att jämföra med Florida. Det är oftast fint väder men det regnar ibland. Och på samma sätt kan det vara med våra personligheter.
- Neuroticism: Ett försvarsområde som beror på hur nära man har till negativa känslor och hur lätt man vädrar faror. Ligger man högt inom neuroticism har man lätt till ångest. Men det innebär också att man har ett känslomässigt djup och en känslighet som kan vara värdefull i vissa lägen. Exempelvis är många inom kretiva yrken personer som har en hög grad av neuroticism. ”Man uppfattar stämningar väldigt distinkt, man upptäcker små skiftningar som förändrar stämningsläget i ett samtal och det är ju faktiskt en gåva”, säger Anders Hansen.
Foto: SVT, Shutterstock/TT