Vill ni leva jämställt? Här är 8 misstag ni antagligen gör ändå
Är du trött på att du drar det största lasset hemma – trots att ni försöker leva i en jämställd relation? Sandra Lindström är psykolog och jämställdhetsexpert och tipsar om att tänka på det gemensamma hemmet som ett kollektiv.
– Om du hade bott i ett kollektiv med ett par kompisar och en av dem sade: ”Nämen, jag har tänkt att ni andra ska sköta allt det obetalda arbetet i hemmet medan jag jobbar och gör karriär” – hade du gått med på det?
Antagligen skulle vi kicka ut den personen ur boendet med en gång, menar Sandra.
– Men när en man och en kvinna lever tillsammans i ett gemensamt hem så ska vi plötsligt köpa ett sådant resonemang. Det är orimligt att lägga ansvaret på oss kvinnor och säga att vi måste lära oss att sätta gränser, utan det handlar om att synliggöra och fördela pliktaktiviterna i hemmet på ett rättvist sätt, säger hon.
De flesta av oss har säkert en ambition om att leva i en så jämställd relation som möjligt, men det finns flera fällor att falla i. Här är några av de misstag som många par gör.
1. Den ena ”hjälper” den andra
I ett gemensamt hushåll ska inte någon part ”hjälpa till”. Ett gemensamt hem är ett gemensamt ansvar och åtagande.
– När vi pratar om att en part måste börja ”hjälpa till” så har vi redan skapat en ojämställd dynamik. "Hur ska vi lösa det här gemensamt?", är den fråga vi behöver ställa oss, säger Sandra Lindström.
2. Ni jämför inte sysslorna i tid
Sätt er ner och lista alla saker som behöver göras för att få er vardag att gå runt. Titta på hur mycket tid varje syssla tar. Att byta bildäck tar ungefär en timme per år, att plocka ur diskmaskinen varje dag i ett år tar ungefär 121 timmar.
– De traditionella manliga sysslorna, som att sköta bilen eller klippa gräsmattan, är oftast väl avgränsade i tid. Det finns en tydlig start och ett tydligt slut, medan sysslorna innanför hemmets fyra väggar tenderar att vara gränslösa, flytande, och pågå ständigt. Det här är ett av de stora dilemman som bidrar till den ojämställda stressen i våra hem.
3. Ni skippar veckoplaneringen
Ha en planeringstimme varje vecka där ni går igenom sysslorna för den kommande tiden.
– Dygnet har bara tjugofyra timmar och då ska vi hinna med både det betalda arbetet och det obetalda. Kolla så att ni har ungefär lika mycket tid, för det betalda arbetet, det obetalda, att umgås med vänner, träna och vila. Se till att det faktiskt är schysst fördelat.
4. Ni har inte tydliga överenskommelser
Är det alltid du som kommer ihåg att köpa avslutningspresenten till förskolepedagogerna? Eller gå bort-vinet till vännerna? Här gäller det att göra en tydlig överenskommelse. Vem av er ska vara ansvarig för att komma ihåg? Ska ni turas om eller kan ni välja olika områden som ni är ansvariga för?
– Jag brukar rekommendera att inte dela alla områden 50/50 utan i stället vara ansvariga över längre tid för specifika sysslor. Det brukar underlätta för den som ofta hamnar i projektledarrollen.
Om en part bryter mot överenskommelserna ni har så kan det ses som ett svek.
– Då handlar det inte längre om en present utan om att man har lovat en person någonting och bryter det, och det är inte okej. Hade en kompis betett sig så hade vi gått i taket – mycket tidigare. Det är ett beteende som förstör både relationer och kärlek.
5. Ni låter husfriden gå före
Alla har vi nog någon gång bitit ihop hellre än att lyfta en obekväm fråga.
– Vi ska inte stå ut med en massa saker för husfridens skull. Vill man göra jämställdhet i en relation så måste vi våga prata om jobbiga saker och säga ”du gör mig illa när du gör på det här sättet”. Det är inte den som påtalar problemet som är problemet. Om någon av er inte trivs eller tycker att någonting fungerar dåligt, så är det ett gemensamt ansvar att lösa det.
6. Ni köper bortförklaringar
”Men jag vet inte hur tvättmaskinen fungerar, du är ju så bra på att fixa tvätten!”. Att låtsas att vi inte kan någonting för att slippa undan är ett vanligt beteende i hemmet.
– Vi alla gör detta då och då, men vi ska inte köpa sådana förklaringar till varför en vuxen människa inte skulle kunna sköta vissa sysslor. Jag har ett exempel där en man tyckte att det var krångligt att förstå sig på tvättmaskinen. Det var bara det att han var utbildad civilingenjör. Han använde sig av selektiv inkompetens för att slippa undan, för det är ju hundra procent roligare att jobba med lön, umgås med kompisar eller dricka öl i stället.
7. Ni delar inte på det sociala ansvaret
Kvinnor tar generellt större ansvar för det relationella arbetet och att upprätthålla kontakten med vänner, familj och bekanta.
– Det kan man tydligt se vid skilsmässor bland heteropar, att mannen tenderar att må väldigt mycket sämre medan kvinnor, som har etablerat och upprätthållit sociala kontakter, mår bättre efter en separation. Detta kan ni som par prata om – det finns ju bara fördelar för män att ta mer av det sociala ansvaret, säger Sandra Lindström.
8. Den ena ger mer än den andra
Många kvinnor känner att de ger mer än vad de får. Påminn varandra om att inte ta varandra för givna.
– Säg: ”Om du tar mig för given så kan det hända att jag inte vill fortsätta”. Relationer pågår inte av sig självt, utan jag tänker att man måste välja varandra om och om igen. Gör man inte det riskerar man att förlora den andra. Som par är det viktigt att lyfta de här frågorna ibland.
Foto: TT/Shutterstock, Philip Laurell