"Jag vill ha fler sexpartners förutom min man"

MåBra:s sexolog Annica Frithiof har fått följande fråga: 

Jag är en kvinna på 57 år som lever med en man sedan 25 år. Våra barn har flugit ut och vi har det bra på alla sätt, även sexuellt. Men jag vill ha mer spänning i sexlivet och har ibland känt suget att vara med andra män. Men jag vill inte smussla och ljuga. Av en händelse läste jag om polyamorösa förhållanden där man har förhållanden med flera personer samtidigt – och är öppen med det. Jag kände att det skulle passa mig. Hur tar jag upp mina tankar med min man, utan att såra honom?

/Birgitta B

Svar: 

Polyamori, från poly som betyder flera och amor som betyder kärlek, är en livsstil där de inblandade har flera kärleksrelationer samtidigt, ärligt och respektfullt. I polyamorins värld finns inte motsättningen mellan relation och flerfald. Man kan älska en, man kan älska två, man kan älska flera.

Man betonar kärlek och känslomässiga band till alla man är involverad med.

Den polyamorösa ser sig som någon som har kapacitet att ha fler än en kärleksfull/intim/sexuell relation samtidigt. Vad begreppet egentligen innefattar varierar naturligtvis och det verkar krävas en del regler, både på yttre och inre plan, för att det ska bli ett fungerande och hållbart livsval.

Du lever i en relation sedan 25 år och har kommit till en punkt där du konstaterar att någonting fattas dig trots att det mesta i din tillvaro verkar fungera alldeles utmärkt. Du vill ha kvar de fördelar och den gemenskap som den trygga och stabila relationen ger men du vill samtidigt ha mer spännande sex. Eller rättare sagt den typen av lust och passion som vi får i förälskelsen och passionens värld.

Den korta, spännande och ögonblickliga. Går detta att förena? Eller måste vi blicka inåt, försonas med att det är omöjligt att förena? Där menar jag att vi måste hitta våra egna svar och i ditt fall så smått undersöka vad din man har för tankar och funderingar. Se det som en process över tid.

Tänk på att du har ett försprång, att du redan har funderat ett tag. Ge honom tid och för fram dina idéer på ett varsamt sätt. Var lyhörd för hans reaktioner. Kanske tycker han som du, kanske inte. Detta måste du ha med i beräkningen. Jag menar att man måste vara överens, risken är annars stor att den ena ”vinner” och den andra ”förlorar” och sådana ojämlika företeelser blir sällan bra.

/Annica

Du kan också ställa en fråga till Annica. Skriv till [email protected]