Så får du varannan vecka-livet att fungera efter en separation
Har du separerat från dina barns andra förälder? Då har du säkert själv grubblat en del, och kanske känner du igen dig i några av de här tankarna: Varför kunde jag inte låta barnen få växa upp i en kärnfamilj? Det där tokiga som Kalle gjorde mot en klasskompis förra veckan beror säkert på att vi har skilt oss. Mina barn har inte bett om det här, ändå är det de som måste flytta varje vecka. Det var jag som ville skiljas, så jag får stå ut med att han inte vill samarbeta. Jag njuter av de barnfria veckorna, hur hemsk kan en mamma vara egentligen?
– Skuldkänslorna efter en skilsmässa kan se ut på så många olika sätt. Vi hade nog en bild av att problemen något år efter separationen främst skulle handla om det praktiska, men det verkar lösa sig för de flesta. Det föräldrarna behövde prata om var känslor, mycket skuld och längtan, säger psykologen Maria Farm som skrivit boken Vardag med varannan vecka, barn på deltid, känslor på heltid tillsammans med författaren och journalisten Lisa Bjärbo.
Skuldkänslor för växelvis boende är vanligt
I arbetet inför boken har de samlat information från över 500 föräldrar som lever varannan vecka-liv med sina barn. Förra året var drygt 60 000 barn med om att deras föräldrar separerade. Trots att det är så vanligt och trots att stigmat efter en separation eller skilsmässa har sjunkit drastisk verkar alltså många föräldrar leva med en konstant skuldkänsla som inte riktigt vill släppa taget.
– Att fastna i skulden är varken funktionellt eller hjälpsamt. Vi behöver prata mer om känslorna efter skilsmässan för normalisera varannan vecka-livet. Barnen ser oftast inte det här livet som sämre, de är bra på att leva här och nu. Vi vuxna däremot, vi hämmas av våra skuldkänslor. Skuld är en komplex känsla, som handlar om att jag borde vara annorlunda. Försök att tänka att ”Vi gjorde vårt bästa, nu vill vi vidare”. Ställ dig några konstruktiva frågor:
• Hur fungerar det för mig i mitt föräldraskap att grubbla mycket över skuld, min egen eller min före detta partners?
• Är det hjälpsamt för mig just nu?
• Vad blir konsekvensen för mig och mitt barn?
Forskningsprojektet ELVIS (växelvist boende) har sedan 2011 undersökt hur barn som flyttar mellan sina föräldrar mår. De flesta studier jämför måendet hos barn i tre olika grupper. Barn i kärnfamilj, barn med växelvis boende och barn som bor hos enbart en förälder.
De har kommit fram till att skillnaden mellan kärnfamiljerna och familjer med växelvist boende är små. Barnen i kärnfamiljen har något högre livskvalitet. När det kommer till varannan vecka-livet är den nära vardagskontakten med båda föräldrarna viktiga.
Barnen fick bättre relation med föräldrarna
En svensk avhandling från 2019 intervjuade barn mellan 9 och 17 år. De upplevde att de fått en både varmare och närmre relation med båda sina föräldrar av att bo växelvis, jämfört med innan skilsmässan. Barn med växelvist boende visar också högre livskvalitet, familjeliv och kompisrelationer än barn som bor hos bara den ena föräldern.
– Det viktigaste som de här undersökningarna säger är att föräldrarnas samarbetsförmåga, konfliktnivå och lyhördhet för barnen spelar större roll för barnens mående än hur och med vem de bor, säger Maria Farm.
Jobbig separation? Här kan du få hjälp
Har ni haft en trasslig separation? Får du inte kommunikationen med den andra föräldern att fungera? Det finns hjälp att få.
• Om du och barnets andra förälder absolut inte kan kommunicera kan ni få hjälp genom så kallade samarbetssamtal hos kommunens familjerätt.
• Du kan också vända dig till Familjerådgivningen där du bor.
• Mår du själv dåligt av situationen och känner mycket oro så kan du för egen del söka hjälp hos en terapeut.
• Är du orolig för att ditt barn far illa – gör en orosanmälan till socialtjänsten.
Självklart kan det vara lättare sagt än gjort att samarbete med sitt ex. Alla relationer avslutas ju inte i samförstånd och det kan vara svårt att svälja starka känslor av ilska och svek. Du kanske vill skrika åt ditt ex, och helst aldrig se personen alls igen – istället måste du vara klok och vuxen för barnens skull.
Viktigt med fungerande föräldrateam
– För att få varannan vecka-livet att fungera för både föräldrar och barn är det viktigaste tipset att satsa på ett föräldrateam som fungerar. Nu när kärleksrelationen avslutats ska ni bygga upp något annat, en ny relation. Det kan till och med vara så att ni måste kommunicera mer kring barnen än innan separationen. Många av föräldrarna vi har pratat med har känt den här nya relationen som en trygghet – andra har varit frustrerade över att inte kunna klippa banden helt.
Men hur gör vi då för att skapa ett väl fungerande föräldrateam?
– Om du har lätt för att fastna i principer och regler, att saker ska vara på just ditt sätt, så kan det blir lite knepigt. Vissa regler är bra. Problemet är när vi fastnar i vårt eget och ska korrigera. Vi måste lära oss att kommunicera utan att styra eller skriva den andra på näsan. Utgå från att den andra också gör sitt bästa och vill vara en bra förälder. Man har ofta skilt sig av flera anledningar – det gäller att ta ett omtag.
Bra att tänka på efter en separation
1. Var försiktig med dina principer. Allt behöver inte göras på ditt sätt – lita på att den andra föräldern också vill barnet väl.
2. Skippa skitsnacket. Prata aldrig illa om den andra föräldern inför barnet.
3. Släpp känslan att allt måste vara perfekt. Bli inte ledsen när din vecka inte blir så mysig som du planerat. Det är en del av livet med barn.
4. Ha roligt under den barnfria veckan – men unna dig också återhämtning.
5. Allt ”dåligt” som barnen gör beror inte på att de har varit tvungna att gå igenom en skilsmässa.
6. Längta inte ihjäl dina barn. Ständiga telefonsamtal och sms kan skapa oro hos barnet.
Några av föräldrarna i boken beskriver också hur deras, eller den andra förälderns längtan efter barnen har blivit ett problem i relationen. Ständiga telefonsamtal eller sms kan störa lugnet för barnet. Tänk dig att barnet har mammavecka och har kommit till ro, livet tuffar på. Så kommer ett samtal eller sms från pappa som säger ”jag saknar dig så” – då kan saknaden triggas igång igen även hos barnet – men även oro för den förälder som saknar. Har mamma det tråkigt? Känner hon sig ensam?
– Längtan och saknad är nästgårds. Det här ditt ansvar som vuxen, inget barnet ska behöva ta hand om på olika sätt. Om du har det jobbigt under den barnfria veckan, prata med en psykolog eller med vänner i stället. Att få ett SMS kanske inte alltid är det bästa för barnet.
Glöm inte ta hand om dig själv efter separationen
I boken beskrivs hur längtan och saknad för många kan ta över de barnfria veckorna. Då kan det här citatet från ett av de intervjuade barnen vara hjälpsamt. ”Jag vill faktiskt inte att mina föräldrar ska längta efter mig när jag inte är hos dem. Det är mycket skönare om de bara är glada och gör en massa annat.”
Att vara helt ensam förälder under barnveckan kan vara tufft med ett späckat vardagsschema. När den barnfria veckan kommer är du kanske helt slut och känner kanske inte att du orkar göra något alls.
– Det är viktigt att du unnar dig återhämtning, men det handlar inte om att ligga i tv-soffan. Utan mer om att fylla på med energi, självklart genom att sova, men också träffa vänner, få utrymme att vara kreativ, vara utomhus. Du vet själv bäst vad du får energi av.
Tips till dig som träffat en ny partner
Introducera en ny partner varsamt, tänk på att det är du som är förälskad i hen, inte barnet.
Se till att det finns tid och utrymme för barnet att reagera. Mindre bra är att berätta eller introducera en partner precis innan barnet ska byta till sin andra föräldrar eller på ett ställe där barnet inte kan gå till ett eget rum eller dra sig undan ett tag.
Förstå att du behöver fortsatt vara primärt förälder, även när din nya kärlek är på besök, och ta det lite lugnt med öppna ömhetsbetygelser (särskilt i början).
När du träffar en ny partner dör också eventuella drömmar hos barnet om att du och din medförälder kan bli ett par igen. Så ta det lite varligt.