Våld i relationer: Här är varningstecknen – och hjälpen
Drygt var femte svensk har någon gång i sitt liv utsatts för brott i en nära relation. Under 2017 anmäldes omkring 12 000 misshandelsbrott i Sverige där gärningspersonen var i nära relation med offret. Men att mörkertalet är enormt är ingen hemlighet. Av de som blev utsatta för brott i en nära relation under 2012 uppgav till exempel endast 3,9 procent att de hade polisanmält händelsen eller någon av händelserna.
1984 öppnade ROKS – Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige. Sedan dess har de drivit kvinno- och tjejjourer samt skyddade boende. De har även varit starkt drivande för lagändringar i frågan och en viktig drivkraft för att sprida kunskap och medvetenhet om ämnet.
I 98 procent av fallen är det en man som har utövat våld mot de kvinnor och tjejer som söker stöd hos kvinnojourerna.
Psykisk misshandel ofta svårare att återhämta sig från
Av dem som blev utsatta för fysiskt våld blev 85 procent även utsatta för psykiskt våld. Psykiskt våld kan vara kränkande ord, hot, straffande tystnad, hån eller konstant kritik och nedvärdering. För många är det svårt att avgöra var gränsen går. Men här hittar du en lista på varningssignaler och beteenden att vara att vara vaksam på.
Var för sig kan handlingarna vara lättare att bortförklara än det fysiska våldet. Och tagna ur sitt sammanhang är den verbala och psykiska misshandeln inte i sig straffbar eller olaglig. Men den psykologiska nedbrytningsprocessen är ofta subtil och smygande och fungerar som en hjärntvätt och till slut har beteendet normaliserats – i ett både medvetet och omedvetet försök att skydda sig själv.
Viktigt i sammanhanget är också att bara 28 procent av de som blev utsatta för psykisk misshandel även blev fysiskt misshandlade. Och för många är det just den psykiska misshandeln som är svårast att bearbeta och återhämta sig från när man väl brutit sig loss.
Vem är i riskzonen?
Alla kan drabbas. Många kvinnor vittnar om att de ALDRIG trodde att de skulle stanna kvar i en destruktiv relation. Men statistiskt sett är utsattheten högst bland personer i åldrarna 16–34 år, ensamstående föräldrar, personer med högst gymnasial utbildning och personer boende i flerfamiljshus. Utsatta kvinnor har ofta sämre ekonomiska förutsättningar än kvinnor som inte blivit utsatta. Det verkar inte finnas några tydliga skillnader i utsatthet mellan personer som är födda i Sverige och utrikesfödda.
Varför stannar man i en destruktiv relation?
För en utomstående kan det te sig fullständigt obegripligt att man stannar kvar – och så har även många av de kvinnor som själva blivit utsatta resonerat, både före och efter relationen. Men härskartekniker som växlar mellan omtanke och våld, isolering och ständiga gränsförskjutningar är kraftfulla redskap och tillslut införlivas den psykiska misshandeln i ens egen självbild.
Skam och nedbruten självkänsla gör det svårt att ta sig loss och för många är det så klart rädslan som styr. Rädsla för att själv bli ihjälslagen, eller att ens barn ska komma till skada. Och inte minst är det många som hoppas att förövaren ska ändra sig och att allt ska bli bra. Om man bara ändrar på sitt eget beteende så…
Varningstecken att hålla utkik efter
Om någon du känner visar följande tecken finns det skäl att vara på sin vakt.
- Upprepade blåmärken eller skrubbsår. Frågar du hur de uppkom kanske hon svarar undvikande eller försöker skämta bort det.
- Social frånvaro. Du märker att hon inte dyker upp på avtalade möten eller att hon deltar alltmer sällan i det sociala livet.
- Mental frånvaro. Hon verkar disträ och är svår att få kontakt med jämfört med förut.
- Blir ofta störd av sin partner. Partnern kontaktar henne med tätare mellanrum än vad som kan anses rimligt. Kanske också hämtar henne ofta från jobbet eller när hon deltar i sociala sammankomster.
Så kan du hjälpa som vän eller anhörig
- Bryt isoleringen. Fortsätt att bjuda in och höra av dig även om du blir avvisad. Visa att du bryr dig och att du kommer finnas där även om din vän inte klarar att bryta sig loss just nu.
- Gå försiktigt fram. Att öppna sig kan vara ett enormt steg – det är en dörr som aldrig går att stänga och som påverkar så många delar av livet.
- Om din vän berättar – lyssna och stötta, men ifrågasätt inte. Det krävs ett enormt mod att berätta och skuld och skam kan få din vän att sluta sig igen. Försök hjälpa till att dokumentera eventuella skador genom anteckningar och bilder.
- Du som vän är också välkommen att vända dig till kvinno- och tjejjourerna om du är orolig för någon, för att få stöd och råd hur du ska tackla situationen.
Vad exakt gör en kvinnojour?
Jourkvinnorna ger samtalsstöd och råd och kan också följa med som stödpersoner vid besök hos till exempel polis, advokat och socialtjänst. En del har en separat juridikjour och det finns också specialiserade jourer för exempelvis kvinnor med utländsk härkomst. Självklart är även kvinnor som upplever att föräldrar och syskon utsätter dem för fysisk och psykisk misshandel och tvång välkomna att vända sig till kvinnojourerna.
Alla som söker stöd kan vara anonyma. Ingen registreras och samtalen syns inte på telefonräkningen. Jourerna erbjuder även skyddat boende för kvinnor som tvingats fly sina hem.
Här kan du söka hjälp:
Är du själv drabbad? Första steget är att våga berätta för någon. Dokumentera dina skador – och sök hjälp.
- Till Kvinnofridslinjen, 020-50 50 50, kan du ringa dygnet runt för att prata.
- Här hittar du din närmaste kvinnojour.
- Och här hittar du en lång rad andra aktörer som stöttar och arbetar för kvinnors rätt på olika sätt
- För bara någon månad sedan öppnade Länsstyrelsen telefonlinjen Välj att sluta dit män (eller kvinnor) som utövar våld i nära relationer kan ringa för att söka hjälp.
Källa: ROKS, BRÅ, Kvinnofridslinjen
Bildkälla: TT