Zandra lever med dystymi: Kronisk depression
De första symtomen kom redan i tonåren. Ångest och oro. Orkeslöshet. Problem med sömnen.
– Jag trodde att det var fel på mig när jag mådde dåligt. Idag har jag förstått att mycket av den ångest och låga självkänsla som följt mig i livet var depression. Istället för att söka hjälp blev jag mästare på att dölja hur jag mådde och blev bra på att stänga av känslorna och det biter en i röven, man uppfattas som hård, säger Zandra Johansson.
Första gången hon går in i väggen är hon 22 år. Det känns som att hon faller ut för ett stup. Hon sitter gråtfärdig hos läkaren. Hon är bara så extremt trött. Helt slut. Kommer inte ihåg någonting.
– Flera tuffa grejer hände samtidigt. Mamma fick domningar och andra nervsymtom och höll på att dö av B12-brist. Min morfar gick bort och gatuköket jag drev med min pappa och bror gick omkull i lågkonjunkturen. En morgon kom jag inte upp ur sängen, säger Zandra.
Gick in i väggen
Läkaren konstaterade att hon drabbats av en svår stressreaktion och när symtomen inte gick över utan bara blev värre fick hon diagnosen utmattningsdepression. Hon får sina första ångestattacker och får svårt att andas.
– Jag skämdes för att jag var sjukskriven för utmattning. Jag trodde inte att jag kunde bli sjuk, jag var ju stark.
Zandra Johansson
...
Ålder: 36 år.
Familj: Singel.
Bor: I Skara.
Gör: Personlig assistent.
Zandra får antidepressiv medicin men tycker inte att den hjälper. Från att ha varit kvick, snabbtänkt och drivande, en person som tog initiativ blir hon som en zombie.
– Hjärnan var som en enda gröt. Jag kände mig trög i huvudet, hade svårt att koncentrera mig, glömde saker. Jag var totalt under isen.
Istället för att söka hjälp blev jag mästare på att dölja hur jag mådde
Zandra JohanssonTröstar sig med mat
För att dämpa ångesten börjar Zandra tröstäta, vilket gör att hon känner sig lugn och fri från smärta. Hon har under hela sitt liv upplevt stora problem med sötsug och cravings och nu tappar hon kontrollen.
– Jag tröstade mig med godis och låg i soffan och tittade på tv. Jag var trött och likgiltig, inget var roligt. Jag levde på skräpmat, gifflar och glass och åt bara riktig mat när min sambo lagade mat.
Hon går snabbt upp 30 kilo. Det som en gång började som ett sätt att fly eller dämpa ångest, blir snabbt något som ger ångest. Under ett år gjorde Zandra absolut ingenting. Sedan börjar hon med små steg vända. Hon tar jobb som personlig assistent och tar tag i träningen, går till gymmet, boxas och springer.
– Jag tog mig framåt, gick in för att komma igen.
Träningen och en bättre kosthållning gör att hon mår bättre – och jobbet som personlig assistent blir något av en livlina.
Det här är dystymi
Dystymi är en kronisk form av depression. Man vet ännu inte exakt varför den uppstår. Men precis som vid klinisk depression kan orsakerna vara flera, till exempel biologiska skillnader, fysiska förändringar i hjärnan, kemin i hjärnan, ärftlighet och traumatiska händelser som förlust av någon man älskar, ekonomiska problem eller hög stress. Dystymi börjar ofta tidigt, i barndomen, tonåren eller unga vuxna livet. Att ha en nära släkting med depression eller andra depressiva syndrom ökar risken för att drabbas. Andra riskfaktorer är traumatiska eller stressiga livshändelser och personlighetsdrag som negativitet, låg självkänsla, eller att vara självkritisk eller pessimistisk.
Källa: Psykiatrispecialisterna, Hjärnfonden, 1177 Vårdguiden
Ingenting tycks hjälpa
Förändringen var en lättnad för både Zandra och hennes sambo. Men det varade bara en kort period. Bakslagen blir flera. Och vikten pendlar med måendet. 2015 återinsjuknar hon i utmattningsdepression.
– Jag ville inte bli sjukskriven. Men kroppen lade av. Jag blev helt apatisk, ett kolli.
En period är Zandra så djupt deprimerad att hon behandlas med transkraniell magnetstimulering, TMS-behandling, en slags pulser som stimulerar hjärnan.
– Jag var på sjukhuset varje dag i en månad och fick elbehandling men det hjälpte inte alls. Jag mådde lika dåligt som förut.
Jag ville inte bli sjukskriven. Men kroppen lade av. Jag blev helt apatisk, ett kolli
Zandra JohanssonHon testar mindfulness, andningsövningar och tyngdtäcke för att må bättre. Hon provar olika antidepressiva läkemedel, går i samtalsterapi och kognitiv beteendeterapi, KBT, i grupp men tycker inte att något hjälper. Terapeuten misstänker ADHD/ADD och Zandra utreds.
– Det har känts rätt så hopplöst att veta att man däckar i perioder och det har tärt ekonomiskt med sjukfrånvaron i alla år.
Äntligen en diagnos
Zandra minns när hon satt där och försökte få hjälp, vände ut och in på sig själv, berättade om sin trötthet och om hur hon kämpade med vardagen och för att bli sig själv igen och sågs som ett hopplöst fall. Så äntligen får hon en diagnos och svar på vad som plågat henne i 15 års tid.
– Jag hade aldrig hört talas om sjukdomen men uppfyllde alla kriterier för dystymi.
För att få diagnosen dystymi ska man ha varit deprimerad i över två år. Man ska även ha flera symtom. Zandra lider av energibrist, ökad hunger och minskat sömnbehov.
Så ställs diagnosen dystymi
För att man ska få diagnosen dystymi ska man ha haft ett deprimerat stämningsläge under större delen av dagen i minst två års tid. Detta i kombination med minst två av följande symtom på nedstämdhet: Minskad eller ökad aptit, minskat eller ökat sömnbehov, brist på energi, svaghetskänsla, nedvärderar sig själv, koncentrationssvårigheter eller obeslutsamhet och hopplöshetskänslor.
Källa: Mindler
– Sömnproblemen kom redan som barn, jag hade svårt att varva ner och somna. Idag har jag också fått diagnosen samsjuklighet med inslag av ADHD/ADD och bipolär sjukdom och en bättre förståelse för varför jag fungerar som jag gör. Jag har bättre mediciner idag men det är en ständig uppförsbacke med dystymi och sviterna efter utmattningen, säger Zandra.
Hon tar en dag i taget. Hoppas att det snart ska bli bättre.
I dag har jag en bättre förståelse för varför jag fungerar som jag gör
Zandra JohanssonDjuren ger återhämtning
Efter att hon gick in i väggen andra gången valde hon att skaffa hästar och flytta ut på landet med sina hundar. Zandra har haft hästar som intresse hela sitt liv.
– När jag berättade för min KBT-terapeut om hur bra hästarna får mig att må, sa hon bara ”kör på det”! Hästarna är min mindfulness, min yoga, mina lyckopiller och min bästa rehab. De hjälper mig upp ur sängen.
– Jag är född stadstjej men har blivit värsta bondtjejen. Jag mår så mycket bättre när jag är med hästarna och hundarna. Min puls och andning går ner, ångest och stress släpper och jag kan bara vara i nuet.
På senare år har hon funnit glädje i ridningen, detta mycket tack vare ridinstruktören Claudia Ledermann, som driver bolaget Western Horse Savvy. Hon förklarade att för att kunna hantera en häst gäller det att utstråla rätt energier.
– Man kan aldrig dölja något för en häst, den läser kroppsspråket och de är lyhörda för våra känslor och är helt ärliga med vad vi uttrycker. De är emotionella speglar och ger en direkt och tydlig feedback. Jag har lärt mig mycket om mig själv och utvecklats med hjälp av hästarna, säger Zandra.
Det gäller att fokusera på glädjen. Zandra återhämtar sig snabbare från svackorna idag.
– Vissa dagar är mörka och hopplösa och jag får kämpa. Om det är mycket på jobbet får jag landa i mig själv och ladda energi hos hästarna. Jag har blivit rätt ego på det.
Tecken på dystymi
1. Du tappar intresset för dagliga aktiviteter.
2. Du känner nedstämdhet och tomhet.
3. Du känner hopplöshet.
4. Du känner trötthet och brist på energi.
5. Du har låg självkänsla och nedvärderar dig själv.
6. Du har koncentrationsproblem och svårt att fatta beslut.
7. Du är irritabel eller överdrivet ilsken.
8. Du undviker sociala aktiviteter.
9. Du har skuldkänslor och oro över det förflutna.
10. Du har dålig eller ökad aptit.
11. Du har minskat eller ökat sömnbehov.
Källa: Psykiatrispecialisterna
KBT-Terapeuten om depression: Då bör du söka hjälp
Brist på lust eller ork att företa sig något kan vara signaler på nedstämdhet och depression, likaså sömnstörningar, energilöshet och en känsla av hopplöshet. Depression räknas som en folksjukdom och drabbar nästan varannan kvinna någon gång i livet.
– Känner du dig deppig, låg och trött en längre tid kan det vara läge att du söker hjälp. Du kan få en psykiatrisk bedömning som hjälper dig att avgöra om du har kronisk depression eller ett annat tillstånd som kan påverka din psykiska hälsa, exempelvis näringsbrist, blodbrist, bipolär sjukdom, säsongsdepression eller om din sköldkörtel är underaktiv och du har hypotyreos, säger David Grönte, specialistläkare i psykiatri och KBT-terapeut.
Många reagerar på mörkret och börjar ofta må dåligt på senhöst och vinter. Man känner sig nedstämd, trött, vill sova mer och får sug efter kolhydrater och socker. Man kan också ha en lättare depression som håller i sig under en längre tid, så kallad dystymi.
– Kronisk depression, även kallad dystymi, är en mycket vanlig diagnos. Ofta får man dystymi som ung och det gör att man inte brukar tänka att man är nedstämd eller tror att man har låg självkänsla som ett personlighetsdrag. Många söker inte hjälp eller är felbehandlade och skulle må bättre med rätt hjälp.
Viktigt med rätt diagnos
David Grönte menar att samsjuklighet är vanligt vid dystymi, att man har en eller flera diagnoser samtidigt.
– Nästan alla med kronisk depression har inslag av social fobi eller ADD. Därför är det viktigt att man får rätt diagnos och slipper må dåligt i onödan för det finns hjälp att få.
Behandling med samtalsterapi, oftast kognitiv beteendeterapi, KBT, och medicinering kan vara vägen ut ur psykisk ohälsa. Genom att bearbeta och förändra tankar och beteenden kan vi övervinna depression och ångest.
– Du kan behöva testa flera mediciner eller en kombination innan du hittar en som fungerar. Många kan bli hjälpta av MAO-hämmare när andra antidepressiva inte hjälper.
Idag vet vi att det finns ett antal signalsubstanser som är viktiga för vårt välbefinnande: serotonin, noradrenalin och dopamin. Forskning visar att personer med ADD och ADHD har en lägre signalering av signalsubstanser som exempelvis dopamin.
– MAO-hämmare har en annan verkan än andra antidepressiva. Enzymet MAO äter upp signalsubstanserna seratonin, noradrenalin och dopamin likt det klassiska TV-spelet Pacman. En blockering av MAO medför därför att halterna av dessa ämnen ökar i hjärnan, vilket ger en antidepressiv effekt. Om du har kronisk depression med inslag av social fobi ska du absolut be om att få testa MAO-hämmare.
Finns flera behandlingsalternativ
Det går att få hjälp mot kronisk depression, dystymi. Den vanligaste behandlingen är samtalsterapi och kognitiv beteendeterapi, KBT, i kombination med antidepressiva SSRI- och SNRI-läkemedel. Du pratar då med en psykolog om dina tankar och känslor och får verktyg för att hitta nya positiva beteenden och bättre sätt att hantera samt lösa problem. Om du har en kronisk depression med inslag av social fobi eller ADHD/ADD har antidepressiva MAO-hämmare eller ADHD-medicin visat sig effektiva när andra läkemedel inte hjälper.
Källa: Psykiatrispecialisterna & David Grönte, specialistläkare i psykiatri
Ta hand om dig själv
När man är nedstämd eller deprimerad är det viktigt att få ordning på sin livsstil, sina kost-, motion- och sömnvanor.
– Ta hand om dig själv, ät hälsosamt, rör på dig och gör något du tycker om, jogga, simma, jobba i trädgården, och se till att få gott om sömn. Om du har problem med att sova, tala med din läkare om vad du kan göra.
Det är också viktigt att ägna sig åt saker som känns meningsfulla.
– Försök att hitta aktiviteter som ökar mängden positiva känslor, då får du ditt dopamin via aktiviteterna som gör att livet känns positivt och lättare. Natur och djur kan vara en sådan dopaminkick. Gör en ordentlig beteendeanalys och hitta vad du får dopaminkicken av, säger David Grönte.
Foto: Shutterstock/TT & Privat