Hostan var sepsis – Birgitta hade timmar kvar att leva

Hösten 2016 hade varit jobbig för grundskoleläraren Birgitta Olsson, 58, i skånska Ramlösa. Familjens hunds hälsa började svika och i september fick Ludde avlivas efter att ha varit en älskad familjemedlem i 15 år. Birgitta själv mådde inte heller bra – efter en semesterresa drabbades hon av ett illamående som inte ville gå över.

Läs också: Var femte som drabbas dör: Så upptäcker du sepsis 

Samtidigt upptäckte hon en konstig knöl på knäet. Efter flera undersökningar, som bland annat innebar ett benmärgsprov, konstaterade läkaren att hon drabbats sjukdomen MGUS som kan leda till muskelförtvining.

För att muntra upp sig själv bestämde sig Birgitta i december för att åka med bästa väninnan till tyska Rostock, väninnans hemstad där hennes mamma fortfarande bor. De planerade en trevlig långhelg i hamnstaden och med sig på resan tog de sina män.

Tappade all ork

Men resan skulle bli långt ifrån den mysiga vistelse Birgitta sett framför sig.

– På överfarten dit fick jag ont i halsen. Jag trodde att det var en vanlig förkylning bara. När vi kom fram åkte vi hem till min väninnas mamma och där började jag känna mig febrig, så jag fick lägga mig ner och vila, säger Birgitta.

Till sist åkte hela gänget i väg till hotellet och Birgitta bestämde sig för att trots allt gå med ut för att ta en öl på favoritstället. Men hon blev inte långvarig – bara en liten stund senare var hon tvungen att gå tillbaka till hotellet och vila.

Läs också: Anna-Karin fick sepsis: ”Hade tur som överlevde”

– Nästa dag var det ännu värre, jag kunde inte ens gå ner och äta frukost. Min väninna var jättegullig och tog upp frukost till mig i stället, men jag kunde inte äta alls. Jag kände att febern blev högre och tog febernedsättande, men det hjälpte inte.

Hela fredagen och lördagen blev Birgitta liggande i hotellsängen, oförmögen att ta sig någonstans. Hon försökte få i sig vatten, men det var nästan omöjligt – varje gång hon försökte drabbades hon av hostattacker.

– På söndagen skulle vi åka hem. Egentligen måste man checka ut klockan tio, men jag fick ligga kvar till klockan tolv och sedan körde vi direkt till färjan.

Ville inte till akuten

Eftersom Birgitta var så medtagen, beslutade resten av resegänget att betala för en hytt så att hon kunde vila under den sex timmar långa överfarten till Trelleborg.

– Jag låg där hela resan. När jag gick på toaletten var kisset helt orange, neonorange. Men jag tänkte bara att det var för att jag inte fått i mig tillräckligt med vätska.

Nu började Birgittas man och de andra i sällskapet bli riktigt oroliga för henne. När de närmade sig Sverige bestämde de sig för att köra henne direkt till akutmottagningen.

– Men jag var envis och sa: ”Nej, jag ska inte till akuten utan hem och lägga mig i min egen säng. Så kan jag gå till vårdcentralen i morgon”. Men jag hade svårt att prata för jag var helt torr i halsen, jag hade knappt druckit någonting sedan torsdagen, säger Birgitta.

Läs också: Felicia överlevde läkarnas dödsdom: ”En häftig liten tjej”

Och det var inte bara Birgitta som var envis. Hennes väninnas man var påstridig och insisterade på att köra direkt till akuten i stället. Och när de väl körde iland från båten kom Birgitta på andra tankar. Hon började kräkas och gick till sist med på att åka in till lasarettet i Helsingborg.

Fick näring och penicillin

På akutmottagningen orkade Birgitta knappt ta sig in i väntrummet. Hennes väninna fick anmäla henne i receptionen och sedan gick allt fort. Birgitta togs emot av ett helt team läkare och sjuksköterskor.

– Som jag minns det stod där säkert tio, tolv personer. De tog en massa prover, men det har jag inget minne av alls.

Däremot har en särskild händelse mitt i dramatiken etsat sig fast i Birgittas minne.

– En av sjuksköterskorna tog min hand och sa: ”Det är Carina, minns du mig?”. Hon är mamma till en av mina tidigare elever och hennes trygga värmländska gjorde mig lugn.

Birgitta blev inlagd på intensivvårdsavdelningen, med en kanyl i handen och en i halsen, syrgas och ett virrvarr av slangar som kopplades upp till en rad maskiner.

– De gav mig flytande näring och penicillin. Kanske fick jag lite morfin också, för jag minns att jag vaknade på natten och trodde att jag var i en leksaksaffär, säger Birgitta och ler åt minnet.

Symptom på sepsis

Nästa morgon kom läkaren in i Birgittas rum. Han förklarade för henne att hon hade haft katastrofala värden när hon kom in kvällen innan.

Det visade sig att Birgitta drabbats av halsfluss, som orsakats av streptokock-bakterier. Bakterierna hade sedan letat sig ner i lungorna och därifrån vidare ut i blodet. Resultatet blev sepsis, det som tidigare kallades blodförgiftning. Ett tillstånd som hade kunnat kosta Birgitta livet.

Läs också: Miles, 10, har progeria – åldras åtta gånger så fort

Själv märkte hon inga tecken på halsfluss, utan trodde att hon fått en influensa.

– Jag började säga till läkaren att jag egentligen borde ha åkt hem och tagit mig till vårdcentralen dagen efter i stället. Men då sa han: ”Om du åkt hem och lagt dig hade du inte levt nu, för du hade bara fem, sex timmar kvar att leva när du kom in. Då hade vi inte kunnat rädda dig”.

”Mer död än levande”

Beskedet var chockartat. Birgittas tankar började snurra och hon slogs av hur nära hon hade varit att faktiskt dö.

– Jag kunde bara tänka på vilken liten skillnad det är mellan liv och död egentligen. Tänk att de där små, små bakterierna kan göra så stor skillnad. Jag är evigt tacksam mot min man och mina vänner för att de körde mig till akuten, säger hon.

I tre dagar blev Birgitta kvar på intensiven för att hennes kropp skulle återhämta sig från blodförgiftningen. Därefter flyttades hon till infektionskliniken där hon fick ligga i tre dygn till.

Birgitta visar några bilder som hennes väninna tog under sjukhusvistelsen.

– Jag ser mer död än levande ut på det där bilderna, säger hon.

Trötthet efter blodförgiftning

Läkarna varnade Birgitta för att många som drabbats av sepsis kan få dödsångest, och att tröttheten kan hänga kvar i upp till ett halvår efteråt. Birgitta känner igen sig i beskrivningen.

– Jag har varit jättetrött och är det faktiskt fortfarande. Jag har lite svårt att samla tankarna ibland och jag glömmer oftare än tidigare. Dödsångest har jag också känt. Det kan bara komma över mig ibland när jag börjar tänka. Då kan jag se mig själv ligga död och jag slås av hur nära det var. Jag tänker ofta på hur skört livet är och att de där små bakterierna kan välta en hel människa.

Men hela upplevelsen har också fått positiva konsekvenser på Birgittas liv. Precis som många andra som sett döden i vitögat, har hon fått ett helt annat perspektiv på livet.

– Numera är jag tacksam för varje dag jag är frisk. Jag värderar livet annorlunda och jag planerar inte så mycket längre – jag vet ju att allt kan ta slut. Att man kan få vakna varje dag och bara får lov att finnas till är fantastiskt. Bara att få gå till jobbet och sköta det gör mig glad. Jag tar inte livet för givet längre, utan jag försöker ta tillvara på varje dag.

”Vill få andra att tänka till”

Hennes prioriteringar har också ändrats sedan den dramatiska händelsen.

– Jag har blivit slarvigare här hemma, med städningen till exempel. Om det är en fin dag går jag hellre ut på gården och sätter mig en stund i stället för att börja putsa fönster. Man har fått sig en tankeställare helt enkelt.

Nu vill Birgitta berätta sin historia för att göra andra uppmärksamma på sepsis. Hon vill inte att någon annan ska hamna i samma situation som hon. Även om Birgitta hade turen att få vård och överleva, vet hon hur nära det var att hon kom in för sent eftersom hon inte tog sina symptom på allvar.

– Varje liv man kan rädda är viktigt. Jag vill få andra att tänka till. Man ska vara observant och ta symptomen på allvar.

Fakta: Sepsis

• Sepsis börjar med en infektion som gör att immunförsvaret reagerar. Kroppen bildar bland annat ämnen som får blodkärlen att läcka vätska, vilket leder till att blodtrycket sjunker. Det gör att blodet får svårt att transportera syre till kroppens stora organ. Viktiga organ som hjärta, hjärna, lungor och njurar kan påverkas och börja fungera sämre vid sepsis.
• Sepsis beror oftast på lunginflammation, men kan också orsakas till följd av urinvägsinfektion, sårinfektion eller halsfluss. Också en virusinfektion, som influensa, kan leda till sepsis.
• Vanliga symptom på sepsis är feber, frossa, andningssvårigheter, förvirring, muskelsvaghet, diarré, kräkningar, och smärta in muskler, mage, rygg eller leder.
• Cirka 40 000 människor i Sverige drabbas årligen av sepsis. 20 procent av dem dör, och många som överlever får men för livet.
• Äldre personer och personer med nedsatt immunförsvar har lättare att drabbas av sepsis. Detsamma gäller människor som drabbats av en allvarlig sjukdom, som cancer, diabetes eller reumatism. Ett högt alkoholintag under en längre tid kan också öka risken, liksom en långvarig kortisonbehandling.
• Den som drabbas av sepsis måste snabbt få vård. Antibiotika rakt ut i blodet är den vanligaste behandlingen.
• Tidigare kallades sepsis för blodförgiftning. Benämningen anses i dag missvisande då den antyder att blodet blir förgiftat. Dessutom antyder det att det är bakterierna som är det allvarliga, när det i själva verket är kroppens reaktion på infektionen som är det mest akuta.Källa: 1177 Vårdguiden, Sepsisfonden

Artikeln publicerades först på Hemmets.