Mediernas Etiknämnd klandrar MåBra för utpekande av mamma till realitydeltagare

MåBra klandras för att ha publicerat kränkande uppgifter om mamman till en deltagare i tv-programmet ”Elitstyrkans hemligheter”. I artikeln framträdde deltagaren med namn och bild och berättade om svåra upplevelser från uppväxten, så att också mamman pekades ut. Genom publiceringen har MåBra brutit mot god publicistisk sed.

Artikeln, som publicerades den 25 mars 2022 i nätversionen av MåBra – mabra.com, hade rubriken ”AA lider av kronisk PTSD: Jag vanvårdades som barn”. I reportaget intervjuades en deltagare i realityserien ”Elitstyrkans hemligheter” och hon berättade ingående om vad hon utsatts för som barn. Det är hennes mamma som har anmält artikeln till Medieombudsmannen, eftersom hon känt sig utpekad av det som publicerats.

Uppväxten ska ha kantats av misshandel

I artikeln säger AA, vars för- och efternamn anges, bland annat att hennes uppväxt kantats av både fysisk och psykisk misshandel och att hon troligtvis aldrig skulle bli helt återställd. AA:s berättelse hade också framkommit för den som tittat på Elitstyrkans hemligheter, där hon var med i de tre första avsnitten. Artikeln i MåBra var en exklusiv intervju om hur det kändes att vara med i programmet, hur hon mådde och om relationen till föräldrarna.

Trots en svår uppväxt, som enligt AA bland annat innehöll psykiska och fysiska övergrepp, hade hon gjort bra ifrån sig i livet. Hon blev mamma tidigt och arbetade i dag som sjuksköterska. Hon var mån om att vara hederlig, arbeta och ta hand om sin familj. Hon ville ge sina barn en annan uppväxt än den hon själv hade haft. Längtan efter kärleksfulla föräldrar var stor – i stället hade hon haft frånvarande vuxna och som litet barn tvingats att ta alldeles för stort ansvar.

Ville ta revansch för den tuffa uppväxten

AA berättade i intervjun att hon hade en inneboende drivkraft och vilja att ta revansch för den tuffa uppväxten. Kanske var det den som gjort att hon sökt sig till Elitstyrkans hemligheter. Hon berättade också att hon som barn fått höra att hon inte dög och att hon var ful och värdelös, från sin egen förälder.

I artikeln berättar AA vidare att hon på eget initiativ sökt hjälp hos psykolog, där hon genomgick behandling för PTSD. Den hade hjälpt henne att leva ett vanligt liv, men hon trodde inte att hon skulle bli helt kvitt sin PTSD-diagnos.

Bilder och faktaruta kompletterade texten

I dag har AA inte någon kontakt med sin familj. Hon upplevde att hon inte nått fram när hon försökt få svar på varför hon behandlats illa. Däremot hade hon valt att vara öppen med sin svåra uppväxt, exempelvis i Elitstyrkans hemligheter. I intervjun sade hon bland annat att det varit viktigt för läkandet att kunna prata om vad som hänt.

I anslutning till artikeln som publicerades i nätversionen av MåBra, mabra.com, publicerades även bilder på AA samt en faktaruta med uppgifter om bland annat namn, ålder, bostadsort, förnamn och ålder på barnen, arbetsplats och civilstånd.

Mamman anmälde reportaget – kände sig utpekad

Anmälaren, NN, är mamma till AA. Hon upplevde att dottern kränkt henne grovt i reportaget. AA hade sagt saker om mamman som inte stämde och hon hade inte blivit kontaktad eller tillfrågad om sin åsikt inför publiceringen.

Mamman blev utpekad, bland annat eftersom efternamnet uppgavs. Bekanta hade hört av sig och undrat vad det var frågan om. Hon hade också blivit uppringd anonymt mitt i natten av någon som sagt ”barnmisshandlare”.

Dottern hade fått prata oemotsagd och saken var mycket påfrestande för anmälaren. Hon förklarade att hon haft vårdnaden om AA hela livet och att det inte fanns några anmälningar mot henne. Flera personer som umgåtts med familjen hade uttryckt att de inte kände igen bilden som AA målat upp i media.

Publiceringen låg dessutom kvar på nätet.

MåBra avpublicerade artikeln och erbjöd mamman kommentar

MåBra svarade att avsikten med artikeln var att presentera ett läsvärt livsöde. Texten hade bearbetats av redaktionen för att skydda mammans identitet. Till exempel skrev man ”förälder” i stället för ”mamma”. Berättelsen hade också stöd i tidningens eget researcharbete.

Artikeln hade bara publicerats på nätet, inte i den tryckta tidningen.

När MåBra fick kännedom om MO-anmälan avpublicerades artikeln och mamman kontaktades. Syftet var att bättre tillvarata anmälarens intressen. Hon erbjöds att antingen kommentera den befintliga artikeln, skriva en egen artikel eller avstå kommentar. Enligt tidningen valde anmälaren att inte kommentera.

En ny version av artikeln publicerades. Där var fokus på AA:s medverkan i Elitstyrkans hemligheter och inte på uppväxten. Det fanns endast en passus om att AA berättat att uppväxten varit svår och att hon inte känt att hon dög.

Mamman stod fast vid anmälan

Anmälaren stod fast vid att publiceringen inte varit acceptabel. Originaltexten hade legat ute på nätet länge och lästs av många. Skadan var redan skedd, det spelade inte någon roll att artikeln hade redigerats i efterhand. Anmälaren mådde dåligt av detta och publiceringen var inte heller okej för hennes andra barn.

Medieombudsmannen: Klandervärt utpekande

MO skriver att anmälarens dotter har rätt att berätta sin historia: Ur medieetisk synpunkt får det dock inte ske på bekostnad av att andra personer pekas ut och tillfogas oförsvarliga publicitetsskador.

I artikeln framträdde dottern med både namn och bild. Uppgifter om hennes livssituation i övrigt lämnades också ut. En ”förälder” pekades ut som ansvarig i texten.

Anmälaren, det vill säga mamman, har anfört att dottern växte upp med henne som vårdnadshavare. De som kände till familjen kunde förstå att det var hon som avsågs i artikeln. Inför denna krets pekades hon ut med allvarliga anklagelser om fysisk och psykisk tortyr av dottern.

MO konstaterar att mamman har en annan version än dottern. Mamman har hävdat att uppgifterna inte stämmer och att flera i bekantskapskretsen har ställt sig frågande till påståendena. Hon har också anfört att det inte riktats några anmälningar mot henne när det gällde vårdnaden av dottern.

Enligt MO har det inte funnits något tillräckligt starkt intresse som motiverar intrånget i anmälarens privatliv. Utpekandet är klandervärt och MåBra förtjänar därför kritik.

Att MåBra avpublicerade de integritetskänsliga uppgifterna på nätet var bra, men räcker inte för att undgå medieetiskt klander. Att anmälaren erbjöds kommentar i efterhand kan inte tillmätas någon särskild betydelse, eftersom uppgifterna om henne var så allvarliga och personliga.

Mediernas Etiknämnd delar MO:s bedömning

Varken anmälaren eller MåBra har yttrat sig i nämnden.

Mediernas Etiknämnd delar Medieombudsmannens bedömning och klandrar MåBra för att ha brutit mot god publicistisk sed.

Detta är en förkortad version av nämndens beslut. Beslutet i sin helhet kommer att finnas tillgängligt på Allmänhetens Medieombudsmans/Mediernas Etiknämnds hemsida www.medieombudsmannen.se. Här kan du även göra en anmälan.

Fotnot: Pressens Opinionsnämnd och Allmänhetens Pressombudsman ombildades den 1 januari 2020 till Mediernas Etiknämnd och Allmänhetens Medieombudsman.