Pia, 66, har reumatism: ”Kallbaden har gett mig ett nytt liv”
När värken var som värst fanns det dagar då Pia Innala, 66, knappt kunde ta sig upp ur sängen.
Efter att ha fått diagnosen ledgångsreumatism valde hon att prova på kallbad.
– Tänk att jag, som förut knappt badade om somrarna, har fått ett nytt liv tack vare vinterbaden, säger hon.
Mindre stress, bättre sömn och en känsla av att vara mer levande än någonsin. Lovorden från inbitna vinterbadare haglar. För Haparandabon Pia Innala, 66, lindrar kallbaden värken hon levt med i många år.
Värken begränsade Pias vardag
I många år gjorde den reumatiska värken att Pia närapå var handikappad, trots att hon fick testa många sorters läkemedel. MåBra träffar henne vid Torne älv, där det öppna vattnet börjat omges av en tunn ishinna. Pia drar lugna, djupa andetag när hon går längs bryggan.
Små snöflingor singlar ner från himlen och det är bara några få plusgrader i älvens vatten, men Pia kliver ner utan att tveka. Pia förklarar att en kontrollerad andning är a och o för kallbadare och hon om någon borde veta eftersom hon är en rutinerad vinterbadare. Hon började bada efter att hon läst att andra reumatiker fått mindre ont genom kalla bad.
– Min kompis Tuula var kallbadare långt före mig så jag bad henne att ta med mig. Första gången klarade jag inte att andas lugnt, så det blev bara ett snabbdopp. Men vi fortsatte att bada dagligen och så småningom lärde jag mig att kontrollera andningen, förklarar Pia som ganska snart upptäckte att kallbaden lindrade hennes värk.
Se också: Därför ska du bada kallbad
”Känslan efter ett bad är oslagbar”
– Nuförtiden är jag i vattnet under minst en minut. Jag brukar ta några simtag och sedan är jag bara still under vattenytan. Första känslan är ju alltid lite av en chock, men kroppen vänjer sig. Jag har alltid neoprenhandskar och strumpor på mig för att skydda fötter och händer. Känslan efter ett bad är oslagbar.
Pia var 53 år när värken kom smygande och hon slutligen fick diagnosen ledgångsreumatism.
– Knäet svällde upp och jag fick ständigt tömmas på vätska och jag hade väldigt ont i knän, vrister och handleder. Det var tufft att ta sig upp ur sägen och i bland kunde jag knappt gå, så ont hade jag. Det var jobbiga år och Pia vittnar om många sjukskrivningsdagar.
– Inom sjukvården testade man alla möjliga behandlingar. Jag fick bland annat testa en medicin som gavs intravenöst, men värken fortsatte. Tills jag hittade den där artikeln om kallbad och bestämde mig för att testa.
Kallbadade på lunchrasten
På den tiden var Pia fortfarande yrkesverksam. Hennes vinterbadande kompis hämtade henne på lunchrasten och så åkte de till älven för att kallbada.
– Sedan kom jag tillbaka till jobbet, pigg och skärpt och med en massa extra energi. På den tiden fanns bara isvak för kallbad på den finska sidan, säger Pia som bor i gränsstaden Haparanda. Nu har hon och Tuula fixat sin egen vinterbadplats på en svenska sidan av Torne älv, som utgör gränsen mellan länderna. Pia tänker fortsätta att kallbada, så länge hon kan och orkar.
– Det har varit bästa medicinen för mig och min ledgångsreumatism. Mina värden, som kontrolleras var tredje månad, är jättebra och reumatologen är häpen över effekten. Jag till och med tränar dans tillsammans med min syster. Tänk att jag, som förut knappt badade om somrarna, har fått ett nytt liv tack vare vinterbaden.
Kallbadets positiva effekter på hälsan
I Finland gjordes en undersökning på hur deltagarnas hälsa förändrades efter att ha kallbadat regelbundet i fyra månader.
De positiva effekterna man då kunde se var:
- Ökat antal endorfiner (hormon som får oss att må bra).
- Sänkt blodtryck, även i vila.
- Ökad blodcirkulation.
- Smärtlindring för patienter med reumatism och fibromyalgi.
- Minskad trötthet, förbättrat humör och stärkt självförtroende.
Källa: Kry.se
Det händer när du vinterbadar
När du sänker ner kroppen i iskallt vatten frigörs stresshormoner, hjärtat börjar slå snabbare, blodtrycket ökar och blodkärlen ut till huden dras samman för att minska värmeförlusten. Många vinterbadare vittnar om positiva effekter, som att de känner sig mer levande, gladare och piggare, att sinnet skärps och att de får lättare att fokusera. Bara det kan ju vara skäl nog att vinterbada. Forskarstudier pekar dessutom på att vinterbadare upplever att de sover bättre, känner sig mindre stressade och mår psykiskt bättre jämfört med de som inte badar.
Faror med kallbad
Men finns det några faror med att vinterbada? Ja, forskningen visar att personer med hjärtproblem löper större risk att drabbas av en så kallad köldchock eller arytmi (att hjärtat slår oregelbundet). Därför avråder man riskgrupper från att bada. En annan risk är att nybörjarbadare kan börja hyperventilera och få panikkänslor. Det i sin tur kan göra det svårt att komma upp ur vattnet. Därför bör man aldrig vinterbada ensam!
7 tips för vinterbadare
- Bada 2 till 3 gånger i veckan för att acklimatisera kroppen.
- Omge hela kroppen upp till nacken av vattnet. Då får du igång bruna fettet, kroppens egen värmealstring.
- Doppa inte huvudet om du inte är van badare.
- Stanna i tills du får kontroll på andningen, men pressa inte gränserna.
- Om du inte provat kallbad förut, börja duscha kallt hemma. Variera varmt/kallt för att “träna” blodkärlen.
- Bada tillsammans och ha koll på varandra.
- Ha mobilen tillgänglig med 112-appinstallerad.
Alternativ till vinterbad – kryoterapi
Det finns för få, och för små, vetenskapliga studier för att slå fast vilka hälsoeffekter vinterbad faktiskt ger. Men inbitna kallbadare vittnar om flera upplevda fördelar – som minskad stress, smärtlindring och bättre sömn. När lederna värker är det många som väljer att lindra smärtan genom kallbad. Är man inte redo att sänka ner kroppen i iskallt vatten finns ett alternativ för liknande effekt. Det handlar om en torr isbastu, så kallad kryoterapi. Annika Larsson och Robert Malm driver kryoterapistudion Vauk i Göteborgsområdet och berättar att de flesta av studions besökare kommer hit för att lindra värk.
– Metoden botar inte reumatism, men ger lindring, säger Annika Larsson och berättar att besöket i kryokabinen är som ett vinterbad, men känns mildare eftersom kroppen kyls ner med luft och ånga istället för vatten. Finns det några studier som visar att metoden fungerar?
– Redan 1978 upptäckte den japanske läkaren Toshiro Yamuchi att kyla kan lindra reumatisk värk. Han skapade metoden helkropps-kryoterapi där kroppen utsattes för extrem kyla under 2-5 minuter, förklarar Annika Larsson och berättar att i dag är kryoterapi etablerat i hela världen. I många länder kan man få behandlingen på recept. Det gäller dock inte för Sverige.
Hur går en helkropps-kryoterapi-behandling till?
– Man börjar med att komma ner i varv genom andningsövningar så att kroppen kan ta till sig kylan på bästa sätt. Därefter följer 2–3 minuter i kryoterapi-kabinen som håller en temperatur på minus 87 grader. Vana kallbadare kan få ytterligare effekt genom att öka vindstyrkan i kabinen. Efteråt följer andningsövningar och qi gong-liknande rörelser.
Är man naken i kryoterapi-bastun?
– Nej, man tar på sig mössa eller pannband, vantar,munskydd och tofflor. Efteråt får man värma sig med en kopp te. Eftersom hela upplevelsen är torr behövs ingen dusch efteråt.
Vad händer i kroppen när den utsätts för extrem kyla?
– Artärer och blodkärl dras samman och efter avslutad behandling värmer kroppen upp sig genom att kärlen och kapillärerna expanderar igen. Blodflödet ökar till huden och berikar cellerna med syre och enzymer. Man upplever en energikick och kroppen blir alldeles varm.
Kan alla ta en kryoterapibehandling?
– Nej, om man exempelvis lider av högt blodtryck, har haft en stroke eller hjärtinfarkt det senaste året är det inte lämpligt. Vid minsta tvekan bör man rådfråga sin doktor vid såväl vinterbad som kryoterapi.