Alexandra Rapaport om förlusten: Kan inte förstå vad livet är utan honom
Alexandra Rapaport är just nu aktuell med den andra säsongen av serien Heder och även med en säsong till av Gåsmamman och Morden i Sandhamn. Den nya säsongen av Heder handlar om mäns våld mot kvinnor, något som rör upp mycket tankar och känslor hos Alexandra.
– På ett sätt är Heder en politisk serie förklädd i thrillerform. En pungspark rätt in i samtiden. Jag tänker på Bianca Kronlöfs brev till Soran Ismail och branschen, jag tänker på Göran Lambertz och hur SVT har valt att berätta vissa personers perspektiv i sexbrottsmål där det finns flera perspektiv, säger hon i en intervju i tidningen Hälsoliv.
Se också – Alexandra Rapaports känslostorm kring premiären av sista säsongerna av Gåsmamman.
Alexandra om sorgen
Något annat som rör upp mycket känslor hos Alexandra Rapaport är förlusten av hennes föräldrar. Förra året förlorade hon sin pappa Edmund som stod henne väldigt nära och hon beskriver den stora sorgen och tomrummet.
– Jag tar små myrsteg framåt, men tänker att en människa som varit mitt tak, mina väggar och mitt golv och burit mig genom livet inte kan försvinna obemärkt. Det känns i min vardag varje, varje, varje dag, säger hon.
Skådespelerskan berättar att hennes pappa byggt och format henne till den hon är idag och berättar om hur han har inspirerat henne till att se det fina i livet.
– Pappa är en förintelseöverlevare som valde ljuset och livet, trots det mörker han såg. Det vill jag också göra. Vet man lite om livets mörkersidor vill man inte söka där. Pappa var mycket i nuet och det praktiska. Han var inte särskilt filosofiskt eller existentiellt lagd, utan en livsnjutare som älskade att leva, berättar hon.
Alexandra har även förlorat sin mamma Ewa, det gjorde hon redan vid 10 års ålder, efter en tids sjukdom. Alexandra berättar att hon valt att ihåg sin mamma för den starka, kreativa och energifyllda person som hennes mamma var – istället för att lägga vikt vid henne sjukdom och förlusten av henne. Hon beskriver också att hon förhåller sig annorlunda till förlusten av sin mamma än till förlusten av sin pappa.
– Det händer att jag pratar med mamma. Pappa saknar jag mest och gråter över fortfarande. Jag kan inte förstå riktigt vad livet är utan honom i det, säger hon.
Tankar om att själv bli äldre
Trots två förluster i bagaget har Alexandra inget emot att själv bli äldre. Det enda hon känner lite oro över är hur länge hon kommer att kunna vara aktiv skådespelerska innan hennes “tid är förbi”. Överlag känner hon sig dock nöjd med sin ålder. Hon berättar att hon är 49 år och på en bra plats i livet.
– Personligen har jag inget emot att bli äldre. Någon dödsångest har jag inte och det gör inget att det är mindre än hälften kvar. Det har varit bra. Jag skulle inte orka hur länge som helst. Det är också slitigt att leva. Om man får bli gammal kanske det räcker med ett fullgott liv?, säger hon.