Därför skaffar svenskarna färre barn – lägsta siffran på 20 år
I dagarna presenterades ny befolkningsstatistik från Statistiska centralbyrån (SCB), rörande antal nyfödda barn per kvinna. I rapporten framgår det att år 1999 historiskt varit det lägsta någonsin i Sverige, med 1,5 födda barn per kvinna. Denna siffra steg sedan mellan 2000-2010, bara för att kort därefter sjunka på nytt.
Tidiga siffror från 2022 visar hittills på den lägsta uppmätta siffran på över 20 år.
Se också: Svenska kändisar som valt att inte skaffa barn
Så många barn har kvinnor i Sverige fått historiskt
De senaste sex decennierna har snittet på antal födda barn per kvinna gått både upp och ner. Orsakerna till detta menar SCB är många, men att det oftagår att härleda till stora samhälleliga förändringar. Exempelvis kom färre barn till världen mellan 1970 och mitten på 1980-talet då kvinnor under denna tid i större utsträckning började lönearbeta.
1970: Ca 1,92 barn
1980: Ca 1,68 barn
1990: Ca 2,14 barn
2000: Ca 1,55 barn
2010: Ca 1,98 barn
2020: Ca 1,67 barn
Global osäkerhet kan göra att vi skaffar färre barn
Barnafödandet var i våras den lägsta på över 20 år, uppger SCB. Under januari till april föddes runt 35000 barn vilket är drygt 2500 färre än samma period året innan. Gunnar Andersson, professor i demografi vid Stockholms universitet, menar på att coronapandemin och ett allmänt spänt världsläge kan ligga till grund för utvecklingen.
– Att skaffa sitt första barn det är ju ett framtidsprojekt, då vill man ju att det ska vara lite säkerhet kring vad som händer framöver. Och under de senaste 10 åren har vi sett att det är mycket globala osäkerhetsfaktorer som strömmar inom sociala medier och så där, säger han i en intervju med TV4.
Efter pandemin skjuter många upp barnafödandet
Massvaccinationen mot covid-19 menar Gunnar Andersson också börjar synas i statistiken, som fortsatt sjunkit den senaste tiden.
– Nu är det slut på hemsituationen under pandemin. Man vill börja leva ett normalt liv igen. Och då skjuter man upp barnafödandet, i alla fall tillfälligt, det är ju ganska exakt nio månader sen man drog igång vaccinationer, säger han i en intervju med Sveriges Radio och fortsätter:
– Det har tidigare varit uppgångar och nedgångar och sen har slutresultatet ändå blivit detsamma. Men i och med att den här nedgången är lite överraskande och annorlunda från det vi sett tidigare, så är det inte så lätt att säga hur det kommer se ut framöver.