Därför firar vi Nobeldagen den 10 december
Det världsberömda Nobelpriset hör till ett av Sveriges rikaste arv.
På lördag den 10 december är det återigen dags för de årliga festligheterna.
Men varför firas Nobeldagen?
På lördag, den 10 december, firas Nobeldagen med en pampig bankett vid Stockholms stadshus. Innan middagen delar kung Carl XVI Gustaf ut priser till årets Nobelpristagare i fysiologi eller medicin, fysik, kemi, litteratur, fred och ekonomi, under en prisceremoni.
Vi kan räkna med att årets firande blir lite extra flådigt och uppmärksammat, eftersom coronapandemin satte käppar i hjulet för de storskaliga festligheterna de senaste två åren.
Vem var Alfred Nobel?
Alfred Bernhard Nobel var en svensk uppfinnare. Han föddes på hösten år 1833 i huvudstaden Stockholm. Trots att fattigdomen var vida utbredd i Sverige på den här tiden fick Alfred möjlighet att studera, eftersom han kom från en familj företagare.
Han hade många intressen inom såväl vetenskapen som inom konsten. När han gick bort år 1896 kunde han titulera sig kemist, ingenjör, affärsman, uppfinnare och poet.
Han är främst känd för den revolutionerande uppfinningen av dynamit. Han studerade nämligen sprängämnen, i synnerhet nitroglycerin och upptäckte att det blev lättare (och säkrare) att kontrollera både explosionen och transporten av explosiva ämnen, om man blandade nitroglycerin med svartkrut och utrustade blandningen med en stubintråd.
Alfred Nobel dog år 1896 av ett slaganfall i sin villa i San Remo i Italien. Under sitt 63-åriga liv gifte han sig aldrig eller skaffade några barn.
Uppfinnaren ägnade livet till vetenskapen och så även döden. I testamentet som han efterlämnade sig återfanns nämligen en summa på 30 miljoner kronor, vilket motsvarar två miljarder kronor idag, för att bilda en fond och instifta Nobelpriset.
Därför firar vi Nobeldagen den 10 december
Efter Alfred Nobels död och upptäckten i dennes testamente skulle det dröja fem år innan priset officiellt delades ut för första gången, år 1901.
Sedan dess, med undantag för några krigsdrabbade år, har man delat ut priser i fysik, kemi, medicin, fred och litteratur årligen. Priset delas ut för uppfinningar och verk som haft betydande insatser för mänskligheten.
År 1968 instiftades, det som i folkmun kallas för Nobelpriset i ekonomi; Sveriges riksbanks pris i ekonomisk vetenskap.
Den 10 december är årsdagen för Alfred Nobels död år 1896. Nobeldagen firas därför för att hedra hans minne.
Nobelpristagarna 2022
Hur utses pristagarna varje år? De olika priskategorierna utses av Kungliga Vetenskapsakademien, Svenska Akademien och Nobelförsamlingen vid Karolinska institutet, samt Norska Nobelkommittén.
Pristagarna får en medalj, ett diplom och ett penningpris. Storlek på prissumman har varierat genom åren, men sedan är 2001 har den alltjämt pendlat mellan en summa på sju och tio miljoner svenska kronor.
Nedan hittar du årets Nobelpristagare i respektive ämne och motiveringen från de berörda instanserna:
Fysiologi eller medicin
Svante Pääbo: ”För hans upptäckter rörande utdöda homininers arvsmassa och människans evolution.
Fysik
Alain Aspect, John F. Clauser och Anton Zeilinger: ”För experiment med sammanflätade fotoner som påvisat brott mot Bell-olikheter och banat väg för kvantinformationsvetenskap.”
Kemi
Barry Sharpless, Carolyn Bertozzi och Morten Meldal: ”För utveckling av klickkemi och bioortogonal kemi.
Litteratur
Annie Ernaux: ”För det mod och den kliniska skärpa varmed hon avtäcker det personliga minnets rötter, främlingskap och kollektiva ramar.”
Fred
Ales Bialiatski, Memorial och Center for Civil Liberties: ”För att de är enastående förkämpar för mänskliga rättigheter, demokrati och fredlig samexistens i grannländerna Belarus, Ryssland och Ukraina”.
Ekonomi
Ben Bernanke, Douglas Diamond och Philip Dybvig: ”För forskning om banker och finanskriser.”
Foto: Janerik Henriksson/TT