Därför tackade Björn Kjellman ja till rollen som Ica-Stig
Nu berättar han att tvekade länge innan han tackade ja till jobbet, men att han är väldigt glad att han gjorde det till slut.
– Det här yrket är roligare än någonsin i dag, säger han till Icakuriren i en ny intervju.
Den 59-åriga Björn Kjellman är i dag en av Sveriges mest folkkära skådespelare. Den långa karriären tog avstamp i en teatergrupp i Trelleborg, där den 12-åriga Björn sökte efter ett socialt sammanhang.
Trots att han som 19-åring valde scenhögskolan framför lärarhögskolan, fanns en känsla av att skådespeleriet skulle förbli en hobby och inte något han kunde livnära sig på. Men han kände sig aldrig stressad över det, så som han upplever att den yngre generationen känner i dag.
I en ny intervju med Icakuriren berättar han om synen på karriären och hur den ändrats med åren, om familjelivet och om varför han tvekade när han fick erbjudandet att spela Ica-Stig i den välkända reklamsåpan.
Björn Kjellman vill inte prata om hustrun Kajsa
Till sommaren fyller Björn 60 år, men någon åldersnoja har inte infunnit sig. Snarare tvärtom.
–Länge trodde jag att livet skulle bli bättre om bara det eller det hände. Jag höll på att jaga bekräftelse och status, ända tills jag insåg att oavsett vart man än når i livet, så är man bara en liten skit. Och det är rätt bra att vara det!, förklarar han för tidningen.
Sedan 1994 har han varit har han varit gift med kärleken Kajsa Aronsson. Tillsammans har makarna tre barn; dottern Estrid, sonen Elof och dottern Mirjam.
Familjen har även en hund som kallas för Brorsan. Björn berättar att hans son Elof gav hunden namnet Bror, eftersom han, precis som Björn, är ensam pojke i en syskonskara om tre.
Familjen bor i en lägenhet på Södermalm i Stockholm, men årets varma månader tillbringas i sommarhuset i Skåne .
Skådespelaren berättar att hustrun Kajsa, som arbetar som textilformgivare, aldrig varit särskilt förtjust i rampljuset. Hon har genomgående avskytt det offentliga livet.
Av respekt för hennes känslor vill Björn därför inte prata om relationen. Han reflekterar dock över receptet på ett långt och lyckligt äktenskap och säger att det krävs två saker. 1. Man ska träffa rätt person och 2. Man måste fortsätta vara nyfiken på sin partner. Genom raderna läser vi att Björns och Kajsas äktenskap innehåller båda dessa ingredienser.
Därför tackade Björn Kjellman ja till rollen som Ica-Stig
Men det är inte bara i privatlivet som Björn utövar sin nyfikna läggning. Nej, han ser nyfikenheten som en av hans bästa verktyg i yrket som skådespelare. Jakten på att utmana sig själv hela tiden är vad som driver honom.
Han reflekterar över branschens sätt att dela upp genrer i fin- och fulkutur.
–Den här högtidliga hållningen till yrket är knepig. Det är så lätt att sysselsätta sig med fel saker som skådis, att man bara vill visa upp ”titta här vad duktig jag är”.
Även om han själv inte anser sig ha hamnat i den fällan, så medger han att han var mer pretentiös som yngre. Trots det var det väldigt nervöst att tacka ja till en roll som Ica-handlare i en reklamsåpa för två år sedan. Tankar som ”kommer jag kunna få andra jobb nu?” och ”kommer jag bli placerad i ett reklamfack?” snurrade runt i huvudet.
–Men samtidigt var det ett jättebra erbjudande som jag behövde för ekonomins skull, säger Björn till Icakuriren.
Till slut blev det som bekant ett ja från Björns sida och tillsammans med Ica-Stina (Suzanne Reuter) och de andra karaktärerna i såpan, syns han i tv-rutan regelbundet.
–Kulturvärlden är så annorlunda i dag, det finns knappt några fasta anställningar. Ska du överleva måste du ständigt vara superhet som skådis och det är ingen, säger han och poängterar också att den yngre generationen är mycket mer förstående för att man tar kommersiella uppdrag, eftersom de är uppväxta med den nya kulturvärldens synsätt.
När Björn sagt farväl till prestigejakt upptäckte han något spännande – en nyförälskelse i skådespeleriet!
–Därför kan jag tycka att det här yrket är roligare än någonsin i dag. Jag tror att det beror på att jag inte längre har samma behov av att bevisa att jag är så jävla bra.
Foto: Janne Danielsson JAD