Källkritik och faktakoll – bra saker att komma ihåg vid kris och krig

Efter reklamen: Så påverkas kvinnorna i Afghanistan av ett talibanstyre

I kris och krig sprids alltid stora mängder information. I Ukraina tvingas människor just nu söka skydd från ryska attacker och att vilja hålla sig uppdaterad eller dela sina sympatier är en naturlig reaktion.

Samtidigt är det bra att komma ihåg att all information som sprids i flödet inte är sann, eller visar en korrekt bild av situationen. I krig och konflikt finns nästan alltid personer som inte vill sprida sanningen, utan försöker publicera en bild eller uppfattning som bara ska stärka deras egna intressen.

När vi och våra barn de närmsta dagarna och veckorna nu möts av stora mängder information kring det som pågår i Ukraina, kan det därför vara bra att påminna sig om några enkla metoder för att kolla fakta och vara källkritisk.

Så hur ska du tänka nu när flödet fylls av filmer, videos och information om det som pågår? Här tar vi upp några punkter att ha i åtanke när du ser information.

Organisationerna som är på plats.

Så kan du stötta de drabbade i Ukraina – hjälporganisationerna på plats

Några saker att tänka på

• Ser du uppgifter eller information som tycks spektakulära är det extra viktigt att vara uppmärksam och skeptisk. Speciellt om stora etablerade medier inte har rapporterat om händelsen. Ibland tar det tid för stora nyhetsmedier att ta reda på om uppgiften är sann, om den kan verifieras. Men har det gått tid och ingen stor exempelvis tv-kanal, radio-kanal eller tidning rapporterat finns stor sannolikhet att informationen är falsk.
• Kom ihåg att det finns personer i krig som sprider information vars syfte är att faktiskt lura eller påverka den som ser informationen. Det finns inget intresse av att dela sanningen för de personerna. Det finns alltid en risk att sådan information synas i ditt och andras flöde.
• Man kan vara extra uppmärksam när det handlar om bilder och filmer. Personer som vill sprida felaktig information använder ibland gamla filmer och bilder från en annan konflikt.
• Stora medier vill berätta sanningen. De har ingen agenda att dölja information utan kommer rapportera om det som händer.

Källa: Aftonbladet

Så vet du om det du ser stämmer – checklista för källkritik

Du kan också med några enkla steg själv värdera poster, texter, bilder och videos som du får upp på sociala medier. Här är en bra lista från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) du kan använda.

• Vem ligger bakom informationen? Kan du hitta den ursprungliga källan?
• Varför finns informationen? Fundera på hur budskapet vill förändra ditt tänkande och agerande.
• Vad är det för information du använder och vem tjänar på att du sprider den?
• Hur gammal är informationen? Är den fortfarande relevant?
• Hur fick du tag på informationen? Kommer den från en källa som är pålitlig och som tidigare har levererat bekräftad information?
• Kontrollera om du kan hitta informationen i andra källor. Information från endast en källa måste behandlas med stor försiktighet Verkar informationen vara "för bra för att vara sann" så är den oftast det
• Sök efter information som inte bekräftar din nuvarande ståndpunkt för att undvika att du endast letar efter info som förstärker din nuvarande åsikt

Källa: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Kolla kontot – vem står bakom informationen?

Här är några frågor att ställa dig om du hittar ett konto som delar extra spektakulär information du är osäker på stämmer.

• När startades kontot? Är det bara dagar gammalt men har gjorts tusentals inlägg är det exempelvis en varningssignal att det är falskt.
• Är detta en riktig person? Finns personen med i offentliga register?

Fler tips

Här kan du läsa Internetstiftelsens guide om hur du konkret värderar information som du ser digitalt.

Här är hela Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskaps guide och här finns den i en längre version.

Här finns en guide om hur du med hjälp av Google Image Search kan söka med en bild. Det kan bland annat hjälpa dig ta reda på om en profilbild till ett konto på sociala medier är äkta.

Foto: TT