Lisbeth Åkerman växte upp på anstalt – lekte med brottslingar
Men SVT-profilen har berättat om sin ovanliga uppväxt på kriminalvårdsanstalt – och paniken i tv-rutan som julvärd.
– Jag fick inte tag i någonting och började skaka, har hon sagt till Expressen.
SVT-programledaren Lisbeth Åkerlund, 54, leder med lätthet Rapport inför miljonpublik om kvällarna – men samtidig vill hon inte vara en offentlig person. Profilen, som är så folkkär att hon har varit julvärd i kanalen, vill inte dela med sig av sin familj eller sitt privatliv.
– Jag har valt att inte berätta så mycket om mig själv. Jag har haft en tanke att man inte ska veta så mycket om en nyhetsprogramledare för att då kanske man färgas av det och inte tänker på nyheterna, har Lisbeth Åkerman berättat för Expressen.
Journalisten hade minst sagt en ovanlig uppväxt – under sina första elva år i livet bodde hon på kriminalvårdsanstalten Västergården. Hennes pappa var chef på anstalten, och dottern fick växa upp bland kriminella.
– Det var en öppen anstalt med skogs- och lantbruk och de som satt där var inga tyngre brottslingar. Vi bodde inne på själva anstaltsområdet och flera av de intagna blev mina lekkamrater. Jag blev väldigt glad när de återkom något halvår eller år efter att de muckat, så att vi kunde leka igen. De var nog inte lika glada, har hon sagt till Expressen.
Blev julvärd – ångesten i tv-rutan
Även om Rapport är det som Åkerman är mest förknippat med, så har hon hunnit med mycket annat också. 2009 var hon julvärd i SVT – ett av de mest ärofyllda uppdragen man kan få i svensk tv. Trots att Lisbeth hade så mycket vana av både tv och direktsändningar så låste det sig för programledaren när hon skulle tända ljuset för Kalle Anka och hans vänner önskar god jul.
– Det trodde jag inte alls att jag skulle göra, men när jag stack ner fingrarna i tändsticksasken kändes fingrarna plötsligt helt lealösa, jag fick inte tag i någonting och började skaka. Då är det tur att man har så pass mycket tv-vana att man kan göra någonting åt det och säga precis som det är, "oj, titta vad jag darrar".
Foto: TT