Krympflation – varorna som blivit mindre men inte billigare
Krympflation är en direkt översättning av engelskans shrinkflation, som beskriver då tillverkare gör en vara mindre utan att sänka priset ut mot konsument.
Richard Wahlund, professor i företagsekonomi med inriktning på ekonomisk psykologi vid Handelshögskolan i Stockholm, berättar i en intervju med Dagens Nyheter att detta bara är en av många strategier som florerar bland handlare och butiker. Det kallas för psykologiska prissättningsteorirer, och de syftar till att få oss att handla mer.
Se också: Så här ska du tänka när du handlar – för att spara pengar
Här är varorna och produktgrupperna att hålla ett extra öga på när du handlar.
Konsumenternas värsta produktkrympningar
Konsumenttjänsten Råd&Rön eftersökt tidigare i år in konsumenternas "värsta" när det kommer till förpackningar som krympt. Enligt sidan fick de in en hel drös exempel från uppmärksamma och missnöjda kunder. Här är deras topp fem lista:
1. Kaffefilter – ICA Basic
Förpackningen gick från att innehålla 200 kaffefilter till att plötsligt innehålla 100, utan sänkt pris. En hundraprocentig prisökning med andra ord. Så kommenterar tillverkaren detta:
– Vår leverantör har fått ändrade tillverkningsförutsättningar, vilket har lett till en ny typ av förpackning. Tillsammans med råvaru- och valutauppgång har det dessvärre lett till att vi har fått en betydande prisökning per filter vid inköp.
2. OLW Naturchips
Förpackningarna har utan att sänka priset gått från att innehålla 200 gram till att ligga mellan 150-180 gram. Så kommenterar tillverkaren detta:
– Vi gör ett löpande arbete för att utveckla kvaliteten och ibland innebär det att vi blir tvungna att höja vårt pris på produkten då den har blivit dyrare att tillverka. I stället för att höja vårt pris väljer vi dock ibland att behålla samma pris och i stället minska förpackningsstorleken.
2. Hushållspapper – Lambi Extra Long
I samband med en ny design på förpackningen ska Lambi ha passat på att kapa rullen med en meters längd papper. Priset är dock detsamma. Så kommenterar tillverkaren detta:
– Vi har under hösten uppdaterat Lambis förpackningsdesign och samtidigt förbättrat kvaliteten på våra hushållsprodukter. Man får nu en förbättrad kvalitet och tjockare produkt. Detta innebär från en miljöaspekt att man behöver använda mindre papper per tillfälle, med en förbättrad absorptionskapacitet per ark.
3. Blöjor – Libero Touch
På nya förpackningen står det att produkten förbättrats – hur då är oklart, menar en konsument. Däremot får man nu 46 i stället för 48 blöjor. Så kommenterar tillverkaren detta:
– Vi har minskat antalet blöjor för att till viss del kompensera ett flera års intensivt utvecklingsarbete. Vi på Libero bestämmer inte konsumentpriset i butik, men vi har till viss del höjt priserna per produkt gentemot våra kunder då vi inte ökat blöj-priserna till dem på mycket länge.
4. Zeta Rapsolja
Nu för tiden har Zetas rapsolja en förpackning som innehåller 0,9 liter och en med 1 liter (vilket var standard för dessa innan), priset verkar dock ofta vara detsamma oavsett. Så kommenterar tillverkaren detta:
– Zeta rapsolja finns i olika storlekar hos olika butikskedjor, helt enkelt för att de har efterfrågat det. I nuläget finns följande storlekar att välja på: 0,5 liter, 0,9 liter, 1 liter och 2 liter. Sortimentet styrs av efterfrågan, men vi har ingen påverkan på hur varan prissätts till konsument.
5. Slotts Senap
Förpackningen som länge innehållit 490 gram innehåller nu 450 gram, till samma pris. Så kommenterar tillverkaren detta:
– Vi har bytt till en förpackning som är mer miljövänlig utifrån ett återvinningsperspektiv, många kunder anser att det är viktigt att vi använder plast på ett så hållbart sätt som möjligt. Som tillverkare bestämmer vi inte priset till konsument, det gör butikerna själva.
Produktgrupperna som drabbats värst per år
Varje vecka får Statistiska centralbyrån in prisstatik, vilken de följer för att kunna märka av ändringar och trender på marknaden. Här är produktgrupperna som haft varor med störst krympflationseffekt per år, de senaste sex åren:
2015: Spannmålsbaserade maträtter, Flingor och snacks, Nötter och torkad frukt, Kaffe, Te
2016: Välling, Potatisprodukter, chips
2017: Kex och skorpor, Chark, Kaffe, Kryddor och såser
2018: Djupfryst kött, Djupfryst fisk. Sylt och marmelad, Godis och tuggummi
2019: Gravad/rökt laxfisk, Djupfrysta grönsaker, Kaffe
2020: Chark, Djupfrysta grönsaker
2021: Djupfrysta skaldjur, chips
Källa: DN, Råd & Rön, SCB
Foto: TT/OLW/Zeta