Sofia Wistam: Jag såg ut som en liten knubbig tant – men brydde mig inte
Undet våren har svenska folket kunnat följa Sofia Wistam och andra kändisar i tv-programmet Den stora hälsoresan. I programmet genomgår hon och resterande deltagare det hårda träningskonceptet "16 weeks of hell". För Hälsoliv berättar hon om träningsresan.
– I början gick jag ned i vikt, men sedan blev det sekundärt. Vi väger oss, men pratar inte vikt. För mig var det inget problem att stå på en snurrplatta i cykelbyxor och sportbehå. Jag såg ut som en liten knubbig tant, men tänkte att det inte är hela världen. Det intressanta är att se vad den knubbiga tanten kan göra med sin kropp. I slutet kommer alla förhoppningsvis tänka oj vad hon byggt muskler, säger Sofia.
Träningsresan har inte varit lätt för mångsysslaren, den har krävt mycket tid och energi. Den svåraste delen har varit att börja ta sig från soffan till gymmet. Nu har hon dock hittat glädje i träningen och känner sig gladare och starkare än på länge.
– Jag känner mig stark, fin, glad och pigg och märker att jag omvandlat fett till muskler. Jag har fått muskler på armarna, axlarna, ryggen, överallt. Kläderna sitter bra, hållningen är bättre.
Sofia berättar att resan också har gett henne en ny syn på sig själv, en syn som hon tycker att alla kvinnor borde ha.
– När jag började träna på gym led jag av gymfobi. Sakta men säkert har jag börjat se mig i spegeln. Alla kvinnor borde spegla sig och säga helskotta vad fin du är! I stället klagar vi på våra tuttar och celluliter.
Sofia om den tuffa uppväxten
Sofia är van vid utmaningar i livet, det blev hon redan under sin uppväxt. Hon växte mestadels upp med sin pappa – en uppväxt som hon beskriver som annorlunda, hård men rolig.
– Det var inget curlande, ingen brydde sig, säger hon.
Sofia fortsätter att berätta om sin pappa, en pappa som hon upplever aldrig bekräftade henne och inte brydde sig så mycket.
– Pappa hade asperger. Han var psykiater, otroligt fördomsfri, tänkte utanför boxen och var ett geni. Sedan kanske inte småbarnsliv var hans starka sida.
2014 drabbades Sofias pappa av cancer och ringde henne för att berätta att han hade två veckor kvar att leva. Sofia får frågan om hon hade något behov av att göra upp med honom efter sin uppväxt:
– Många frågade om jag inte skulle säga allt. För mig kändes det som att det inte spelade någon roll. Han skulle inte ens ta in det. Det fanns inget behov hos mig att göra upp, det skulle varken ge mig eller honom något. Pappa har gjort mig till den jag är. Alla mina värderingar om människors lika värde har jag fått från honom. Jag har också lärt mig hur jag inte vill vara. Han räknade ut mig litegrann, eftersom jag inte var bra på matte, fysik eller biologi. Bekräftelsen jag jagat har varit ett stort driv.
Sofia om dotterns sjukdom
Något annat som varit och är en stor utmaning för Sofia är hennes dotter Cindys sjukdom. 2009 drabbades Sindy av narkolepsi, något Sofia berättar om i sitt sommarprat, i sommar i P1. Till en början förstod Sofia och Sindys pappa inte vad som var fel.
– När hon somnade trodde jag först att det var vitaminbrist och början på tonåren. Jag tjatade, skrek och skällde. Tyvärr tog det två år innan jag förstod att hon blivit sjuk av sprutan, säger Sofia.
Sofia är otroligt stolt över sin idag 21-åriga dotter och berättar om hennes dagliga kamp.
– Sindy är supercool och stark, men varje dag är en kamp och hon äter starka mediciner. Jag är jättestolt över henne, men det är viktigt att fokusera på det hon kan göra, i stället för det som inte fungerar. I dag har hon hittat ett sätt att leva och minns inget annat. Hon målar och håller på med konst. Då kan hon jobba de tider hon orkar. Hon har mycket energi i perioder, sedan är hon trött.
Sofia är kritisk till hur dålig hjälp många av de drabbade unga har fått och till att de inte fått ersättning, trots att mångas liv har förändrats för alltid.
– Jag har träffat många drabbade, som hade drömmar och stora planer, som ville bli läkare, advokater. Nu jobbar de halvtid och orkar inte ens ha vänner. Jag har inget emot vaccin och tycker man ska vaccinera sig mot covid- 19. Men om en grupp drabbas av det beslutet måste vi hjälpa dem, säger Sofia.