Stina Wollter om kris och sorg efter terrorattacken

Det är i Söndagarna med Stina Wollter i P4 som programledaren bjudit in Ann-Kristin Lundmark. Psykolog, psykoterapeut och författare med erfarenhet från kris- och sorgbearbetning i samband med Tsunamikatastrofen och förlisningen av Estonia bland annat. Tillsammans talar de om hur man kan bemöta sorg, chock och kris mot bakgrund av den misstänkta terrorattacken på Drottninggatan i Stockholm och den tragiska bussolyckan i Sveg där flera ungdomar dog.

Ann-Kristin Lundmark talar från sina erfarenheter av tidigare trauman som drabbat landet. Och det är erfarenheter som gjort att Svenska myndigheter blivit bättre på att hantera kriser av den här omfattningen. Åtminstone i den akuta fasen.

– Det har vi lärt oss av de här stora nationella katastroferna, säger Ann-Kristin Lundmark i programmet.

Psykoterapeuten menar dock att det finns mycket kvar att lära om hur vi hanterar sorg.

– Om jag är lite dum och gnällig så är vi fortfarande ett U-land. Det är så mycket vi behöver lära oss och förändra.

Trauma som läker

En av lärdomarna är att det går att läka ett trauma även om det känns omöjligt i stunden. Stina Wollter berättar till exempel att hon aldrig trodde att hon skulle skratta mer när hennes syster dog.

– Det är mänskligt att tänka så, men jag vet att man överlever, säger Ann-Kristin Lundmark som menar att det finns två faser i en kris. Först chock, sedan reaktion.

Och alla har olika sätt att reagera. Några gråter hejdlöst och andra mindre. Vi har försvarsmekanismer som hjälper oss men behöver också få veta att det finns stöd i vår närhet. Det är också i den här fasen som irrationella tankar om skuld och skam kan virvla upp och få fäste.

Men reaktionen är nödvändig för att vi ska kunna läka, enligt Ann-Kristin Lundmark.

Läs också: 5 saker som händer i kroppen när du är i sorg

Svara på barnens nivå

I programmet tar Stina Wollter även upp frågan om hur man ska bära sig åt för att tala om sorg och förlust med sina barn. Ann-Kristin Lundmarks råd är att först och främst lyssna på vad barnen frågar efter och visa att man finns där för att svara på frågorna om de har några. En 8-åring kanske inte blir berörd på samma sätt som en 12-åring.

– Det är viktigt att vi svara på barnens frågor utifrån deras nivå. Där gäller det att ha lite fingertoppskänsla.

På krisinformation.se kan man få information om vad hur myndigheter, länsstyrelser och kommuner agerar efter attentatet i Stockholm. Där finns även uppgifter om vart drabbade och närstående kan vända sig för vård och stöd.

Så kan du hjälpa dig själv och andra efter en svår händelse

Läs också: Så kan du hjälpa dig själv och andra efter en svår händelse