Utbrände överläkaren: "Skinka och sill räcker fint för mig"

Julen innebär en prövning för alla tror jag, utmattad eller inte. Med en trasig hjärna blir påfrestningen än tydligare. Med kirurgisk precision attackeras hjärnan med precis det den är mest känslig för. Varenda yta är draperad med glitter och tomtar. Mängden människor är i varje givet ögonblick fördubblad jämfört med annars. Som grädde på moset dränks hela härligheten i julmusik. Nästa stora utmaning utgörs av ett veritabelt träsk av skam och skuld. Av egna och andras förväntningar.

När jag växte upp var min mamma hemma. Det bakades, syltades, lades in sill, städades och putsades. Hon tillhörde den kanske sista generationen av hemmafruar. Mycket har förändrats sedan dess, på gott och ont. Det är oerhört positivt med den ökande jämställdheten i samhället. Samtidigt lever vi nog mycket kvar i bilden av gångna tiders hem, kombinerat med två heltidsarbetande föräldrar, respektive ensamstående med barn. Vem ska göra jul-jobbet? Sannolikt kan vi här finna en delförklaring till att andelen personer med utmattningssyndrom till stor del utgörs av kvinnor.

Läs också: Utbrände överläkaren vill hjälpa andra med stress

Jag har med mig mycket hemifrån. Jag tycker om att sätta egen pepparkaksdeg, putsa mässing och göra smällkarameller. Sådana saker går långsamt, de tar tid. Tid som inte funnits. Likväl har det funnits där i bakhuvudet. Det har bidragit till min stress. Min bild av hur julen ska vara har inte varit realistisk, utifrån hur livet har sett ut.

Den här tiden på året kan tjäna som illustration av vad jag tror blir så utmattande för många. Någonstans i den här cirkusen finns en stor risk att tappa bort sig själv. Vi försöker efter bästa förmåga få tid och pengar att räcka till. Ivrigt påhejade av den egna skulden och skammen, samt den av olika medier förmedlade bilden av ett lyckat liv och en lyckad jul.

Läs också: Utbrända överläkaren: ”Stressen fräter och gör att hjärnan krymper”

Min jul och tiden innan kommer nog att se ut som för många andra. Skillnaden från tidigare år är att jag medvetet försöker sänka kraven på mig själv. Efter bästa förmåga skyddar jag min hjärna. Insatser i julhandeln planeras och be gränsas. Ungarna äter ändå inget av traditionell julmat och min mage mår bäst om den slipper, så en skinka och en burk köpesill räcker fint.

Psykiatern Niklas Nygren är aktuell med sin själv- biografiska bok Ett slut en början – En psykiaters funderingar kring sitt utmattningssyndrom. Krönikan är en förkortad version från boken.