Forskarna: 8 sätt din vardag förändras efter coronakrisen
Stora delar av världen har stått stilla. Livet har saktat ner. Vi har tvingats lära oss nya vanor – och tänka ut lösningar på de problem som uppstått.
Men kommer coronakrisen att påverka hur vi lever vårt liv långsiktigt. Blir vår vardag annorlunda efter pandemin?
Ja, tror Anna Lund och Andrea Voyer, som forskar i sociologi vid Stockholms universitet – åtminstone om pandemin fortsätter, och det dröjer med vaccin och behandling som får ner dödstalen. I sitt arbete tittar de bland annat på hur vi människor påverkas av stora förändringar, som under kriser.
– Vissa saker vi gör kommer att hålla i sig, men framför allt handlar det om tid och hur länge vi uppmanas att vara mer eller mindre i karantän, säger Anna Lund.
De nya rutiner vi levt med – som att tvätta händerna ordentligt, hålla social distans, cykla istället för att ta bussen – håller bara i sig om vi håller på med dem under en längre tid.
– För när en kris inte håller i sig så länge, så är det lätt att återvända till gamla vanor. Men, om krisen fortsätter så kan förändring ske. Då kan vi börja bete oss på nya sätt. Det tar omkring två månader för att det nya beteendet ska bli en vana, säger Andrea Voyer.
Det är med andra ord stor chans att vi kommer fortsätta med våra nya vanor – och då kommer vardagslivet, och i förlängningen också samhället – att förändras. Här spår sociologiforskarna på vilket sätt det kommer att ske.
1 Vi kommer att visa hänsyn – på ett nytt sätt
För bara några månader sedan pressade vi oss in i överfulla tunnelbanevagnar och reagerade inte när vi gick in i människor på trottoaren. Nu tänker vi social distansering och det kommer vi fortsätta att göra, tror Anna Lund:
– Vi kommer faktiskt att se varandra och gå åt sidan om vi känner att vi är för nära någon. Det blir ett helt nytt sätt att uppföra sig i det urbana landskapet.
– Förut var det ett sätt att visa att man inte respekterade en person, nu blir det ett sätt att visa ”jag respekterar dig och jag tar mitt ansvar för att avståndet blir korrekt”. Den personliga zonen förändras, vad som anses vara normen.
2 Vi kommer att cykla och promenera mer
Plötsligt är markerna fulla av människor som är ute och går och cykelförsäljningen ökar. Vi väljer helt enkelt att ta oss fram för egna krafter istället för att använda kommunala färdmedel eller bil. Och det kommer att fortsätta, tror forskarna. Det handlar om nya rutiner som sätter sig, och att vi inte vill trängas på bussen, men också om att vi sannolikt måste anpassa oss till en hårdare ekonomisk verklighet efter corona. Vi kommer att behöva spara in på pengarna det kostar att ha bil eller månadskort.
3 Vi kommer att göra allt mer utomhus
De senaste månaderna har vi börjat umgås mer utomhus och det blir en bestående trend, tror forskarna. Vår nya riskmedvetenhet kommer att märkas i vardagen. När vi ska göra något tillsammans kommer vi att fråga oss: Går det här att göra utomhus?
– Nu är parkerna är fulla av utomhus-träning, crossfit, yogagrupper. Det här kommer förmodligen att hålla i sig. Nu försöker till exempel restaurangerna att anpassa sig, så att det blir mer bekvämt att sitta utomhus. Vi vill äta någonstans, men vi vill vara utomhus, säger Andrea Voyer.
4 Vi kommer att hålla oss till vår hemtrakt
Resandet kommer att minska och då inte bara till andra länder eller världsdelar. Sannolikt kommer vi att vilja minska resandet även på hemmaplan – och det kan göra så att lokala verksamheter blommar upp: Caféer, affärer, skolor… Och det kan märkas rätt snart.
– En anledning till att gymnasiestudenter och universitetsstuderande varit hemma är att de måste resa så långt för att komma till skolan. Ett resultat av detta kan bli att de som väljer gymnasium i år i högre utsträckning tar skolor som ligger närmare hemmet, tror Andrea Voyer.
5 Vi kommer att arbeta på ett annat sätt
I pandemins spår kommer vissa arbetsplatser att bli mindre attraktiva: som öppna kontorslandskap och aktivitetsbaserade kontor där ingen har en egen plats. Vi kan behöva smittsäkra våra arbetsplatser genom att sitta glesare – men även på andra sätt.
– Vi kanske behöver kaffeautomater då vi inte behöver trycka på knappar, utan där allt styrs med sensorer, hissar vi inte behöver använda händerna för att åka med… Så även tekniska förändringar blir en följd av det nya sättet att tänka, säger Anna Lund.
Många har arbetat hemifrån under de senaste månaderna – det kommer också att bli ett vanligare sätt att jobba, för de som har den möjligheten.
6 Vi kommer att bli hemmapysslare
Under coronakrisen har jäst varit en bristvara: Allt fler bakar bröd och lagar mat från grunden. Även handarbetandet har ökat – att döma av försäljningen av garn och annat pyssel. Så kreativiteten har ökat, både för att vi har varit uttråkade och så småningom kanske även av ekonomiska skäl. Och det kommer att fortsätta, tror Anna Lund:
– Det är lätt att hitta möjligheten att producera saker när du är hemma, om det nu är handarbete, matlagning eller att renovera ditt sommarhus. Du behöver ju tid till det. Kreativitet hänger ihop med att hitta tid att vara kreativ, säger hon.
– Det är en trend som redan fanns, men kanske mer i tidningar och på TV än i folks vardagsliv.
7 Vi kommer att nöjesshoppa mindre
Konsumtionen kommer att minska. Främst på grund av den ekonomiska kris som sannolikt blir följden av att världen stått stilla under pandemin. Men vi kommer också att konsumera ännu mer på nätet än förut – och det kommer att påverka våra butiker och kedjor.
– Jag tror det kommer att påverka hur folk ser på shopping. Det kommer inte längre att vara en fritidsaktivitet. Det kommer att accelerera något som vi redan varit på gång: Att folk ofta går till affären och tittar, men sedan går hem och handlar online. Så affärerna blir som showrooms. Då behövs mindre och färre affärer. Det kan vara något vi kan förvänta oss, säger Andrea Voyer.
8 Vi kommer att vara mer förberedda på kriser
En ny krismedvetenhet kommer att bli en del av vårt vardagsliv. Det här blir inte den sista pandemin eller krisen – och det börjar alla bli mer medvetna om.
– Jag tror att både på individuell och statlig nivå måste vi ha någon slags krisberedskap, en ökad medvetenhet. Som att ha mat som räcker 4 dagar hemma. Vi har länge trott att vi är ett av de säkraste länderna och börjat känna oss odödliga. Det gör vi inte längre, säger Anna Lund.
Coronaminnen kan skapa gemenskap
Kanske kommer coronakrisen också att bli något som förenar oss, som skapar en slags gemenskap när vi pratar om det i framtiden. Ungefär på samma sätt som ett stort TV-program kunde fungera som socialt kitt för 30 år sedan.
Men det är också viktigt att komma ihåg att många bara kommer att vilja gå vidare med sina liv – lämna coronakrisen bakom sig och kasta sig ut i den normala vardagen igen.
– Jag tror att för många kommer den initiala reaktionen bli att de kommer att försöka glömma, eftersom deras liv har förändrats. De kan ha förlorat någon de älskar eller jobbet. Vi har lärt oss trots all teknisk och vetenskaplig kunskap är det väldigt lite vi kan göra för att skydda oss och de som vi älskar. Det är traumatiskt, säger Andrea Voyer.
Därför kan det finnas ett behov av att bara se krisen som några månader när man var fast hemma och inte göra det till något stort, livsomvälvande. Och det måste vi respektera tycker hon.
– Kan vi lära oss något av det här? Ja. Men behöver det vara något som förändrade allt? Nej, det behöver det inte. Kommer det att ändra saker i samhället? Ja. Men behöver vi alltid minnas det här som något speciellt? Nej.
Foto: Shutterstock/TT
Läs mer:
Agnes Wold: Så hanterar du 6 vardagssituationer
Anders Hansen: Psykiatrin kan få mycket att göra efter corona
Läser du allt om corona? Så påverkar det din hälsa
Senaste nytt om coronaviruset och covid-19:
Forskare undersöker samband mellan covid-19 och D-vitaminbrist. Den vanligaste smittovägen är kanske inte den du tror? Därför rekommenderar experten att du inte använder munskydd. Uppdatera dig om coronaviruset här: