Därför blir du överviktig av stress – så funkar det
Det var ett tag sedan det var stenålder, men trots det har människans biologi inte utvecklats i samma rasande fart som sin omgivning. Det gäller inte minst stress – och vår kropps reaktioner på den. Det som från början handlade om överlevnad har idag nästan det motsatta: vi stressar oss sjuka och till högre risker att drabbas av sjukdom och förtida död.
Läs mer: Sluta stressäta och gå ner i vikt
En stressad människa har en tendens att äta snabbare, ta större portioner och dessutom välja så energität mat som möjligt. Stresspåslaget gör dessutom att belöningssystemet aktiveras när du äter, du upplever alltså en tillfällig tröst av maten – vilket ökar risken för småätande och överätande.
Med ett konstant påslag av stresshormonet kortisol och ett ständigt tröstätande av snabba kolhydrater går det snabbt utför. Stresspåverkan höjer blodsockret genom att öka nybildningen av socker i levern, depåerna töms sedan snabbt för att omvandlas till fett och lagras på bästa stället – runt magen.
Nya vanor på 21 dagar!
Vill du komma in i bra kost- och träningsvanor? Ge det 21 dagar! Anta vår roliga utmaning så ses vi 27 januari.
Läs mer och anmäl dig här!Samtidigt gör en maxad adrenalinproduktion att frisättningen av insulin ökar, vilket i sin tur blir en enorm påfrestning för kroppens inflammatoriska system. Det ökar i sin tur risken att drabbas av fettlever, inflammatoriska sjukdomar och diabetes.
Läs mer: Därför går du upp i vikt av stress
Ett tydligt tecken på att stressen gått för långt är bukfetma, där magen är hård och putar ut. Är du själv i riskzonen? Gör vårt snabba test och få svar direkt!
Är din putmage farlig?
Nu har svenska forskare hittat ett gränsvärde där risken för hjärt- och kärlsjukdomar ökar. Kvinnor ska ha ett mått som ligger under 20 centimeter, och män 22.
Det går ut på att man ligger ner ner på rygg och mäter avståndet från golvet och uppåt till magens ”slut”.
– Vi är faktiskt först i världen att ta fram gränsvärden för vilken bukhöjd som är förknippad med starkt ökad förekomst av dåliga blodfetter, rubbat blodsocker och annat som kan bidra till hjärt-kärlsjuklighet, har docent Ulf Risérus vid Uppsala universitet tidigare sagt till Upsala Nya Tidning.
Källa: Vårdguiden, boken Hjärnkoll på vikten av Martin Ingvar och Gunilla Eldh