Alltid trött? Här är de vanligaste orsakerna!
Är du ofta trött utan någon uppenbar anledning? Det kan vara både psykiska och fysiska problem som orsakar din trötthet, här har vi samlat sju vanliga bovar:
7 vanliga energitjuvar – och hur du botar dem!
Sömnbrist
Om man ofta sover för få timmar per dygn blir man förstås trött. De flesta behöver 6–8 timmar per natt. Trötthet kan också bero på en dålig sömnkvalitet.
I riskzonen: Den som stressar mycket, snarkar och/eller har sömnapné som försämrar sömnkvaliteten.
Symtom: Seghet, trötthet, dålig reaktionsförmåga, huvudvärk, koncentrationssvårigheter, sämre minne, viktuppgång.
Diagnos: Doktorn ställer diagnos. Snarkning och sömnapné kan testas i sömnlaboratorium.
Egenvård: Lapa dagsljus, motionera, ät bra och allsidigt, stressa mindre. Man kan träna in bättre sömnvanor själv hemma med hjälp av särskilda sömnprogram på internet, eller cd-skivor som finns att köpa, bland annat på apotek.
Hos doktorn: Terapi av olika slag, särskilt KBT, kan hjälpa. Läkare kan skriva ut sömnmedicin. Om man snarkar mycket och har sömnapné med flera andningsstillestånd under natten kan man göra en sömnutredning hos en specialist.
Järnbrist/blodbrist
Järn behövs för att bilda hemoglobin, Hb, i de röda blodkropparna som transporterar syre från lungorna ut i kroppen. Järnet tas normalt upp från maten i tarmen. Om man får för lite järn kan blodbrist, för lågt Hb-värde, utvecklas. Järnbrist utan blodbrist uppstår när järnförråden är tomma men Hb-värdet är normalt.
I riskzonen: Nära var fjärde kvinna i fertil ålder har järnbrist och 7–8 procent har blodbrist på grund av järnbristen, ofta utan att veta om det. Den som har riklig mens, är gravid, vegan eller tränar mycket kan drabbas.
Symtom: Trötthet, koncentrationssvårigheter. Vid mer uttalad blodbrist: livlöst hår, hjärtklappning, andfåddhet, yrsel, aptitlöshet, huvudvärk.
Diagnos: Blodprov hos doktorn mäter Hb-värdet. Den normala nivån är individuell och behöver följas upp över tid för att förändringar ska upptäckas. Vid trötthetssymtom ska också ferritinvärdet, som mäter kroppens järnförråd, kollas med ett blodprov.
Egenvård: Ät allsidig mat med fullkornsprodukter, lever, leverpastej, blodpudding, nötkött, vilt, fisk, spenat, brysselkål, broccoli, havregryn, torkade aprikoser, solrosfrön och mandel som är järnrika. C-vitaminrika grönsaker, juice, frukt och bär ökar järnupptaget, surkål fördubblar det, medan te och kaffe som dricks med maten kan hämma upptaget.
Hos doktorn: Om järnbrist utvecklats till blodbrist behövs järntabletter, eller injektioner om magen inte tål tabletter.
Årstidsbunden depression
Deppighet som kommer när ljuset ändras med årstiden kallas även SAD, seasonal affective disorder. Har troligen samband med att produktionen av melatonin, hjärnans eget ”sömnmedel”, ökar under det mörka halvåret. Även signalsubstansen serotonin som har med psykiskt välmående att göra påverkas.
I riskzonen: Man kan ha ärftlig sårbarhet. Även livsstilen, bland annat om man vistas mycket inomhus, spelar roll.
Symtom: Nedstämdhet, irritation, extrem trötthet, viktökning, sötsug, stort sömnbehov även om man sover mycket.
Diagnos: De flesta känner det själva. Annars ställer doktorn diagnos utifrån det patienten berättar.
Egenvård: Vanlig ”vårtrötthet” kan man lindra genom att vara mycket ute i dagsljus utan solglasögon och motionera regelbundet.
Hos doktorn: Läkare kan ordinera fysisk aktivitet på recept. Ljusterapi i särskilda ljusrum kan också hjälpa. Ibland kan man behöva SSRI-preparat, så kallade lyckopiller, eller terapi, eller en kombination. KBT, kognitiv beteendeterapi, kan fungera bra.
Brist på vitamin B12
B12 behövs bland annat för att bilda nya röda blodkroppar. Orsaken till bristen kan vara en inflammation i magsäckens slemhinna.
I riskzonen: Den som äter lite eller inget kött, äter ensidigt, har riklig mens eller en tarmsjukdom. Av äldre personer drabbas 1 procent.
Symptom: Trötthet, myrkrypningar, hjärtklappning, depression, dålig balans, lättretlighet, minnesproblem, känselstörningar i ben och fötter.
Diagnos: Ett blodprov på vårdcentralen kan visa om man har B12-brist.
Egenvård: Ät allsidig kost med magert kött som är nyckelhålsmärkt, mjölkprodukter, ost, ägg och fisk.
Hos doktorn: Tillskott av vitamin B12 som tabletter eller injektioner.
Diabetes
Normalt öppnar insulinet cellväggen så att sockret som finns i blodet efter att vi ätit släpps in. Diabetes innebär att insulinet i kroppen inte produceras eller tas upp som det ska, vilket leder till att sockerhalten i blodet blir förhöjd. De vanligaste formerna av diabetes är typ 1 och typ 2.
I riskzonen: Livsstilsfaktorer som övervikt och låg fysisk aktivitet vid diabetes typ 2. Det finns också en ärftlig faktor, men forskarna är inte klara över alla samband.
Symptom: Hunger, törst, trötthet, man kissar ofta, viktnedgång utan att man bantar.
Diagnos: Läkaren tar blodprov som mäter blodsockerhalten och kan göra ett sockerbelastningstest. Blodsockermätare för hemmabruk kan köpas på apotek, men man ska alltid konsultera läkare vid misstänkt diabetes.
Egenvård: Särskilt för patienter med typ 2-diabetes är rätt kost och motion viktig; att röra på sig, undvika socker, saft, bullar, ljust bröd, alkohol, läsk och äta på regelbundna tider.
Hos doktorn: Läkare skriver ut insulin som tas i form av injektioner eller tabletter.
Sköldkörtelrubbning
Hypotyreos är det medicinska namnet för en underfungerande sköldkörtel. Ofta triggas rubbningen av hormonsvängningar vid graviditet, i klimakteriet och vid stress. Jodbrist kan också orsaka sköldkörtelrubbningar, men det är ovanligt i Sverige. Hypertyreos, överfunktion av sköldkörteln, gör att ämnesomsättningen höjs i stället.
Inflammerad sköldkörtel kan också störa produktionen av sköldkörtelhormon och ge samma symtom som hypotyreos eller hypertyreos. Inflammerad sköldkörtel tror man beror på en virusinfektion.
Symtom: Trötthet, huvudvärk, koncentrationssvårigheter, mjölksyra i musklerna, humörsvängningar, nedstämdhet, låg kroppstemperatur, trög mage, eksem, håravfall, halsont, pms, andfåddhet, hjärtklappning, viktuppgång, infertilitet.
I riskzonen: Hypotyreos är 5–10 gånger vanligare hos kvinnor än hos män. Det finns ett mörkertal men en uppskattning är 300 000 drabbade.
Hos doktorn: Behandling kan sättas in med konstgjort sköldkörtelhormon T4, ofta Levaxin. Sköldkörtelhormonet T3, liotyronin, förekommer också i kombination med T4.
Är sköldkörteln inflammerad används inflammationshämmande medicin, typ Voltaren, och ibland kortison. När inflammationen lagt sig kan Levaxin behövas om sköldkörtelhormonnivån är låg.
Naturligt sköldkörtelhormon, torkad svinsköldkörtel, förskrivs av ett fåtal läkare särskilt vid så kallad hypotyreos 2, en diagnos som är omdiskuterad av experterna. Läkaren måste då ansöka årligen om licens för varje patient att få skriva ut det.
Av: Anna Björe Bild: Thinkstock Faktagranskning: Helena Rooth Svensson, leg. läkare
Läs mer: