12 saker som kan trigga din ångest – och vad du kan göra åt dem
De flesta av oss har upplevt ångest någon gång i livet – enligt psykiatrikern Anders Hansen är det märkligt att det ens finns människor som INTE har ångest ibland, eftersom det är en av våra starkaste överlevnadsmekanismer.
När man får ångest kan man känna sig rädd och nervös, uppleva ett tryck över bröstet, snabbare hjärtrytm, muntorrhet, känsla av klump i magen och muskelsvaghet. Ångest och oro gör dessutom att vi sover dåligt, blir lättirriterade och får jobbiga humörväxlingar.
Men vad som triggar igång ångesten kan vara väldigt olika mellan individer. Här är några vanliga ångestframkallande situationer.
Oro över ditt fysiska mående
Det här hugget i bröstet – betyder det att jag håller på att få en hjärtattack? Eller är det här födelsemärket hudcancer? Tankar om att man är sjuk eller att något inte står rätt till i den egna kroppen kan framkalla ångestkänslor.
Hur starka dess känslor är kan bland annat bero på din historia – har du en sjukdom med vissa symtom är det inte konstigt om du blir orolig när något av de symtomen visar sig. Eller om du har varit med om en olycka och plötsligt får ont där du tidigare varit skadad. Kanske har du en sjukdom i familjen, som bröstcancer eller diabetes, och vet att risken är hög att även du kommer att drabbas någon dag? Då är det förståeligt om tankarna börjar snurra vid minsta tecken från kroppen.
Ångest i sig kan också ge fysiska symtom, som ökad puls, svettningar, illamående och hyperventilering – vilket kan orsaka en ond cirkel av mer ångest och försämrat mående. Sök hjälp direkt om du är orolig, så slipper du gå runt och oroa dig i onödan.
Du oroar dig för de du bryr dig om
Ångest kan också triggas igång av oro för hur ens nära och kära mår, och rädsla för att något ska hända dem. Men det kan också finnas en oro för hur man själv skulle klara sig om något allvarligt hände en närstående.
Det finns studier som visar att vårdgivare oftare lider av ångestsymtom än andra. Den största majoriteten av vårdgivare är kvinnor.
Oro över din ekonomi
Pengar är en vanlig källa till oro och osäkerhet – antagligen för att många jämställer tillgången till pengar med sin överlevnad. Och om pengarna börjar sina är det därför lätt att man känner att ens trygghet och liv står på spel, vilket förstås kan trigga ångestkänslor.
Här handlar det inte bara om pengarna på kontot, utan också om sparande, skulder och jämförelser med andra människor och hur gott ställt de har det.
Oro över sömnbrist
En vuxen person bör få mellan 7-9 timmars sömn varje natt, och är det något som kan påverka ens mående så är det en riktigt dålig nattsömn. Faktum är att sömnbrist kan trigga ångest, oavsett om du har ett ångestsyndrom eller ej. Och ångesten i sin tur kan göra det svårt att sova. Samtidigt blir du mer mottaglig för de negativa effekterna av ångest när du lider av sömnbrist.
Det blir en ond spiral som gör att både sömnbristen och ångesten växer.
Stimulerande medel
En sak de flesta av oss intar varje dag och som kan göra ångesten värre – är kaffe. Det kan räcka med så lite som två koppar om dagen för att kroppen ska bli mer känslig för ångest och panikattacker, åtminstone hos personer som redan är känsliga.
Koffein påverkar kroppen inte bara genom att göra oss piggare, utan även genom att öka hjärtfrekvensen, göra dig varmare och få dig att andas snabbare. Dessa är även vanliga symtom på ångest, och det är ibland svårt för hjärnan att skilja på verklig ångest och "framkallad" ångest.
Även vissa droger kan vara ångestframkallande, bland annat marijuana som sägs vara lugnande kan ge vissa ångest istället.
Vissa läkemedel
Det finns en del mediciner som kan ge ångest som biverkning. Bland dessa finns bland annat läkemedel mot narkolepsi och adhd, men det kan även hända den som tar antidepressiva eller läkemedel mot astma.
Prata med din läkare om du upplever ångest efter att ha börjat med en ny medicin.
Du har en dålig diet
Om vi inte äter bra och får i oss de näringsämnen vi behöver är det inte konstigt om vi inte mår så bra fysiskt. Men kosten kan även påverka den psykiska hälsan.
Forskare tror att det har att göra med snabba förändringar i blodsockret, som exempelvis om man äter mycket snabba kolhydrater och socker.
Men det kan också bero på återkommande lågt blodsocker, som om man äter för lite eller har en sjukdom som påverkar blodsockret.
Perfektionism
Om du är en person som vill att saker och ting alltid blir gjorda på ditt sätt kanske du är en perfektionist. Det är ett drag som ofta kopplas ihop med ångest. Men det finns olika typer av perfektionism:
– Vi som forskar kring det här brukar nämligen dela upp perfektionismen i två olika rubriker. Den ena sidan kallar vi ”perfektionistisk strävan”. Då ställer man höga krav på sig själv, vilket inte i sig behöver vara dåligt utan det är till exempel vanligt bland elitidrottare. Men sedan har vi den andra sidan av myntet, som kallas ”perfektionistisk oro”, och då är perfektionismen mer kopplad till rädsla för vad som kommer att hända om man inte lever upp till sina högt ställda krav. Vilka slags ”katastrofer” kommer att inträffa då? Och det är den ängsliga sidan av perfektionismen som har kopplingar till ångest, oro och depressionsproblematik, förklarar Alexander Rozental, legitimerad psykolog och forskare vid Karolinska Institutet, med erfarenheter av studier kring perfektionism.
Konflikter
Många av oss undviker alla typer av konflikter till varje pris, medan andra inte tänker två gånger innan de säger ifrån. Men att helt undvika konflikter i ens olika typer av relationer är omöjligt.
Förutom att en del konflikter kan göra att man känner sig ledsen eller arg så kan de också trigga ångestkänslor. Framförallt konflikter i mer sociala sammanhang kan få en del att känna stark oro över hur konflikten kommer att påverka den framtida relationen.
Sociala medier
Det är inte de sociala medierna i sig som orsakar ångest, utan relationen vissa har med dem. Att vara på fyra olika sociala medier eller fler, spendera mer än en timme per dag eller gå in på sociala medier mer än 30 gånger i veckan, och samtidigt känna en stark känslomässig relation till medierna och kanske ett beroende – det är punkter som ökar risken för ångest, enligt ny forskning.
Stämmer faktorerna ovan in på dig? Testa att sätta gränser för hur mycket tid du får lägga på sociala medier varje dag.
Separation från dina närmaste
Att blir separerad från en vårdgivare eller någon man älskar kan trigga ångest. Det är vanligt hos små barn som blir separerade från sina föräldrar, men även tvärt om. Det handlar ofta om en oro över att något ska hända personen medan man är separerade.
Detta leder till att man undviker att vara separerade, något som kan bli jobbigt för flera parter i längden. Den som har den här typen av ångest kan drömma mardrömmar om separation, och få fysiska symtom om en separation sker.
Kontrollbehov
Känslan av total kontroll kan vara lugnande för många, en trygghet. Och tvärt om kan då känslan av att inte kunna kontrollera en situation leda till otrygghet, stress – och ångest.
Ett exempel kan vara under den rådande pandemin och coronaviruset: Kanske har du en nära familjemedlem som är i riskgrupp, och som du inte kan hjälpa utan att utsätta personen för risk för smitta av covid-19. Det kan vara väldigt ångestframkallande att känna att man inte har kontroll eller makt i ett sådant läge.
Identifiera dina triggers
En början till att hantera din ångest är att ta reda på vilken eller vilka dina triggers är. Det är inte alltid så lätt.
Ett knep kan vara att föra en tankedagbok. Skriv ner när du får starka ångestkänslor, gå sedan tillbaka dit och anteckna vad som pågick runt omkring dig samtidigt. Vad tänkte du på, hände något i kroppen, vad ville du göra och vad gjorde du, var någonstans var du när det hände? Efter ett tag kanske du börjar se ett visst mönster.
När ångestattackerna väl kommer gäller det sen att vara förberedd – och att känna till dina triggers räcker inte i det läget, då behöver du kunna hantera ångesten. Det kan du göra med exempelvis distraktioner och mindfulness, men även genom att dela dina känslor med andra och få dem validerade.
Känner du att du inte kan kontrollera ångesten och att den påverkar ditt liv negativt rekommenderar vi att du söker hjälp. Börja med att kontakta din vårdcentral så hjälper dem dig vidare.
Källa: Health, MåBra, NCBI Foto: TT