Meny
recept
artiklar
Annons

Friska tänder minskar risken för hjärtsjukdom

Dåliga tänder kan orsaka hjärtsjukdom. Det visar ny forskning. Här berättar experterna hur du kan förebygga.

Det finns tydliga samband mellan tandhälsan och risken att drabbas av hjärtsjukdom.

 Fyra av tio svenskar har något tecken på tandlossningssjukdom. På Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge pågår flera forskningsstudier kring sambandet mellan tandlossning och hjärt-kärlsjukdom.

– De visar att det finns ett samband mellan inflammation i munhålan, åderförkalkning och kranskärlssjukdom. En studie visar att den som har svår tandlossning och nedbrytning av tandbenet har 20 procents ökad risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom och 70 procents ökad risk för stroke, säger specialisttandläkaren Kåre Buhlin på Karolinska Institutet.

En annan studie där man undersökt munhälsan hos en grupp kvinnor med hjärtsjukdom visade att de hade fler djupa tandköttsfickor och färre tänder än en hjärtfrisk kontrollgrupp.

– En möjlig förklaring är att bakterier eller delar av bakterier sprids från det infekterade tandköttet ut i blodomloppet, säger Björn Klinge, professor i parodontologi, tandlossningssjukdomar, på Karolinska institutet.

– I munhålan finns bakterier av olika slag. Den som har fördjupade tandköttsfickor och inflammerat tandkött, som är vanligt vid tandlossning, kan ha upp till 200 olika bakteriearter i sin mun. De kan nå ut i blodbanan, slå sig ner på blodkärlens väggar och påverka så att man får en ökad så kallad åderförkalkning, som är en del i hjärtinfarkt. Det verkar som om de blodkärl som går till hjärtat och hjärnan är lite mer utsatta för detta än andra blodkärl.

Inflammationen i tandköttet frisätter också ämnen, så kallade cytokiner, som orsakar eller påskyndar åderförkalkning i blodkärlen. Bakterier och inflammationsprodukter kan bidra till att försvaga blodkärlen så att de lättare brister. Man får en sårskorpa på insidan av blodkärlet som kan täppa till blodkärlet, vilket ger en betydligt ökad risk för hjärtinfarkt och stroke.

Berättar ni för patienterna om risken?

– Ja, om tandlossningen är allvarlig och infektionen pågått länge brukar vi rekommendera att de söker läkare för att undersöka hjärta och kärl och diskutera riskfaktorer. Har man flera riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom, som ärftliga anlag, rökning, stress, högt blodtryck, övervikt, fetma, förhöjda blodfetter och diabetes, är det extra viktigt att försöka undvika tandlossningssjukdom och infektioner i munnen.

Tandoperation ökar risken

En brittisk-amerikansk studie visar att de som genomgår en vanlig tandoperation löper ökad risk för att drabbas av hjärtinfarkt eller stroke inom de kommande veckorna.

Hur rädd ska man vara för munbakterier i blodet?  Ska man ta antibiotika när man drar ut en tand?

Svaret är nej, säger både Björn Klinge och Kåre Buhlin. Det är i princip bara de som har blåsljud på hjärtat eller dåligt fungerande hjärtklaffar som ska ta antibiotika. Är man fullt hjärtfrisk finns ingen anledning. Man ska inte ta antibiotika ”för säkerhets skull”, risken för resistensutveckling är stor. Man ska inte heller vara rädd för att gå till tandhygienist.

– Rent allmänt kan man säga att när man behandlar tandlossning, använder tandtråd eller borstar tänderna så kommer det ut bakterier i blodet. Om man får ut mycket bakterier i blodet kan man i sällsynta fall uppleva att man känner sig litet dåsig och febrig, säger Kåre Buhlin.

Är det något man bör söka akut för?

– Nej, det behöver man inte om det är övergående och inte om man har friskt hjärta. Men om man är hjärtsjuk ska man absolut ringa eller gå till sin vårdcentral.
Därför får man tandlossning

Tandlossning med tandköttsinflammation är en kronisk sjukdom som ger en långsam nedbrytning av tändernas fästen. Ärftlighet, rökning, dålig munhygien och obehandlad diabetes är de största riskfaktorerna. 

Fyrtio procent av alla vuxna har något tecken på sjukdomen, såsom enstaka djupa tandköttsfickor, och 5–10 procent har allvarlig tandlossning med hög risk att tappa tänderna. Den kan pågå flera decennier utan att man ser mer än att det blöder lite när man borstar tänderna eller biter i ett äpple. Sent i sjukdomen kan tänderna bli rörliga och man börjar få mellanrum mellan tänderna.

Behandlingen innebär att tandläkare eller tandhygienist gör rent under tandköttskanten med små skrapor eller ultraljud. Om sjukdomen gått för långt måste tanden ibland tas bort. Operation av tandköttet kan också hjälpa.

Rengöring & rökstopp bästa hjärtförsvaret

Här är specialisttandläkare Kåre Buhlins råd för att undvika och bromsa tandlossning:

Sluta röka – rökning är en stor riskfaktor. 

Borsta väl, gärna med elborste som gör det enklare att få rent.

Använd mellanrumstandborste och/eller tandtråd.      

Bakteriedödande medel finns att skölja med, men effekten är tveksam, rådgör med tandläkaren. 

Gå direkt till tandläkare om det blöder ofta eller om en eller flera tänder känns lite lösa. 

Gå regelbundet till tandhygienist eller tandläkare. Dålig tandhygien och tandsten är en av orsakerna till tandlossning.
 AV: Susanna Haufmann 
BILD: Thinkstock


Annons


Annons

  • Pingback: Bakterier äter socker?! « Fet Hälsa

  • mikael manner

    jag är tandvårdsrädd, efter en tandläkare som tog i för mycket och visade sprutan så att jag såg nålen. jag gick hos tandläkaren i jämtland och har inte varit hos en tandläkare på bra många år. för 1,5 år sedan gick jag till folktandvården i upplands väsby som tog röntgen och det visade sig att jag hade 8 hål i munnen, 1 hål har de fixat men resten kommer jag troligen inte ta hand om. jag bryr mig helt enkelt inte. ibland gör det ont, men de tänder det är hål i är döda tänder så jag känner ingen smärta av värken. jag vill behandla men kan inte på grund av andra omständigheter. vad ska jag göra när jag inte kan ta mig fram ordentligt?

Visa alla kommentarer


Annons

Nytt om Medicin






Annons