Kropp & knopp: Så får du hjärnkoll på smärtlindringen!

Förmågan att känna smärta är sedan urminnes tider kopplad till hjärnans belöningssystem och inlärning under uppväxten. Samtidigt som förmågan att känna smärta är livsviktig är den också en plåga för många – från det lilla gnagande onda i knäet till den stora paralyserande värken som tar hela människan i besittning och präglar livet dygnet runt.

Hälften av alla som går till läkare gör det för att de har värk eller smärta någonstans i kroppen. Ont i ryggen och nacken är vanligaste sjukskrivningsorsaken. En femtedel av Sveriges befolkning lider av långvarig smärta som hindrar dem från att leva ett gott liv, och ofta kan sjukvården inte hitta någon bra bot. Värken leder i sin tur ofta till andra symtom som depression, ångest, trötthet, passivitet och ett begränsat socialt liv.

Idag finns helt ny kunskap och förståelse för hjärnans roll när det gäller smärtproblematik. Med modern teknik kan vi se vad som händer i hjärnan när det gör ont i kroppen, och varför vissa av oss har ondare än andra.

– Man upplever inte smärtan förrän signalerna når hjärnbarken, säger hjärnforskaren Martin Ingvar, författare till nya boken Hjärnkoll på värk och smärta och professor i klinisk neurofysiologi vid Karolinska institutet i Solna.

Vila botar inte värken

Boken har Martin Ingvar skrivit tillsammans med journalisten Gunilla Eldh. Tanken är att få oss att ”fatta grejen” när det gäller kopplingen mellan smärta, hjärna och vårt beteende.

Vad är mest intressant inom smärtforskningen just nu?

– Att livsstil och fysisk aktivitet har stor påverkan på smärta. Förr rekommenderades vila för den som hade ont. Det är förödande, då får man bara ännu ondare. I dag förstår vi på ett bättre sätt hur smärtan fungerar, säger Martin Ingvar.

Alla människor har ont någonstans då och då. Många har värk varje dag. Det är en stor energitjuv. Smärtan stör koncentrationen och tankarna och man blir trött. Men samtidigt är vårt system som reglerar smärta livsviktigt. Det är när det hakar upp sig som det kan ställa till det rejält för oss. Om man exempelvis slår sig på tummen med en hammare domineras smärtsystemet av meddelanden om var det gör ont och de hamnar i rätt fack i hjärnan. Om du däremot har en molande värk från inflammerade leder så kopplas andra delar av hjärnan in som normalt har med känslor att göra.

Känslan dominerar alltså över förnuftet, förklarar författarna i boken. Om man går och har ont utan att göra något åt det kommer det bara att bli värre. Smärta skapar smärta. En molvärk som kommer från muskelspänningar gör också att andra delar av hjärnan blandas in i smärtupplevelsen.

Varför föder smärta mer smärta?

– Har man ont i nacken så lägger man huvudet på sned utan att tänka på det. Det skapar ytterligare muskelspänningar och smärtsignalerna till hjärnan ökar. Ju längre man går med obehandlad smärta, desto värre blir den, säger Martin Ingvar.

Mota bort smärtmonstret

Med den här nya kunskapen hoppas han att kunna nå alla som har ”vardagsont”, så att färre människor ska behöva hamna i den onda smärtcirkeln. Det finns mycket som man kan göra själv för att slippa det som Martin Ingvar kallar smärtmonstret:

– Det är lätt att underskatta sin egen förmåga att minska värk. Den som ständigt har ont, och där läkare konstaterat att smärtan inte beror på något farligt, kan genom att träna på rätt sätt bli oerhört mycket bättre, till och med smärtfri.

För att slippa långvarig smärta är det avgörande att agera i tid. När man har värk börjar man till sist att undvika vissa rörelser för att man vet att det kommer att göra ont. Hjärnan tror att den skyddar kroppen mot en skada och signalerar vilt ”smärta” och ”ont”. Om man har ont länge bygger man omedvetet upp ett muskelpansar som skydd. Den som har ont i huvudet eller i ryggen tar kanske ett par värktabletter varje dag för att dämpa värken. Dessutom rubbas balansen i smärtsystemet om man tar värktabletter mot värken varje dag under en längre tid.

”Det finns ändå inget jag kan göra åt det onda” är en vanlig tanke. Men det är alltså helt fel, menar Martin Ingvar. Det gäller att börja träna försiktigt och känna sig för. Man kan fråga en sjukgymnast om man är osäker på hur man ska komma i gång.

Förväntan ökar smärtan

Tre signalsystem i hjärnan som är viktiga vid smärtregleringen är dopamin-, opiat- och serotoninsystemet. Allt man tänker och känner påverkar smärtupplevelsen. Förväntan är ett nyckelord; stress och oro spär på smärtan. Om man är rädd för att få mer ont skickar hjärnan ut signaler som ökar smärtan. Men om man ser fram emot något trevligt som man mår bra av lugnas systemet. Hjärnan börjar bearbeta känselintryck redan innan vi förnimmer känslan.

De senaste dryga tio åren har forskningen på smärtområdet fullständigt exploderat.

– Nya rön tyder på att du kan träna upp ditt smärtregleringssystem. Många tror att det inte finns någon neurovetenskaplig förklaring till det man upplever som kronisk smärta, men det gör det, säger Martin Ingvar. Med hjälp av fMRI, funktionell magnetresonansavbildning, en hjärnavbildningsteknik som registrerar blodflödet i hjärnan, kan experterna se hur smärtsignaler från kroppen utlöser aktivitet i olika delar smärtsystemet. Ju längre tid man går och har ont, desto mindre retning av sinnescellerna krävs för att man ska få ännu ondare. Och ju starkare blir smärtsignalerna.

Mota Olle i grind

Vid långvarig smärta förändras hjärnan. Man talar om att smärtan ”centraliseras”.

– Det betyder att hjärnans smärtsystem har blivit så uppskruvat att det inte längre behövs några smärtsignaler för att det ska göra ont, säger Martin Ingvar. Systemet hakar upp sig och omregleras från grunden, ända ner på cellnivå i ryggmärgen som tar emot smärtsignaler. Har man ont i en axel kan man få ont i hela armen. Sitter värken i korsryggen sprider den sig till bröstryggen. Går man med värk och smärta en lång tid utan behandling är risken alltså stor att man får mer och mer ont – även om även om själva skadan eller sjukdomen inte förvärras.

Varför förvärras smärtan fast skadan inte blir värre?

– Om smärtan får fortsätta utan behandling bildas det till sist fler nervslut, där det i sin tur bildas fler smärtmottagare. Det blir ett väldigt ”oväsen” i kroppen, men man kan ”skruva ner volymen” med hjälp av må bra-hormoner, så kallade endorfiner, som frisätts vid motion och trevliga upplevelser. Inte ens om man gått så längre med värk och smärta att den kallas ”kronisk” är det på något sätt för sent.

Varför får vissa kronisk värk och andra inte?

– Det verkar som om det finns en medfödd känslighet för smärta, säger Martin Ingvar. Det kan också bero på en tidigare skada, graviditet, rökning eller att man inte rör så mycket på sig i vardagen. Dåliga arbetsrutiner och bristande bemötande tidigt i smärtsjukdomen är andra kända riskfaktorer. Bryt smärtspiralen Man kan försöka att själv ta bort sådant som man vet triggar smärtan, som stress, oro, snabbmat, för mycket värktabletter eller brist på motion, tipsar Martin Ingvar, som också är professor i integrativ medicin på Osher centrum vid Karolinska institutet.

Men den som har hamnat i smärtspiralen har ofta svårt att själv ta sig ur den. Då kan ACT, Acceptance and Comittment Therapy, ge bra resultat. ACT handlar om att genom acceptans och medveten närvaro ta makten över smärtan. Medicinsk yoga är en annan metod med vetenskapligt belagd effekt på smärta. Många väljer också alternativ vård för att få hjälp. Många komplementära terapier vilar på placebomekanismer som kan påvisas, skriver författarna. Och placebo kan ha en stark positiv effekt.

– Men vilken hjälp du än söker för din smärta, se till att den är inriktad på hjärnan, rekommenderar Martin Ingvar.

Det här kan du göra själv för att slippa värk och smärta

Oro, stress, dålig sömn och inflammation är smärtans bundsförvanter Därför är det bra att försöka förändra sina dåliga vanor. Några rekommendationer:

Rör på dig så fort du får tillfälle. Gör motion till en daglig rutin. Då behöver du inte fatta principbeslut varje dag.

Mycket är bättre än lite, och lite är bättre än inget. Om du inte kan springa – gå. Om du inte kan gå – gör sittgympa.

Gör övningar som minskar stress och oro. Mindfulness och yoga fungerar för många.

Gå på massage. Beröring är bra för välbefinnandet och därmed också mot smärta.

Satsa på sovrummet. Håll det svalt, mörkt, tyst. Testa någon cd eller app med meditativa sömninstruktioner.

Tänk på vad du äter. Drick inte kaffe efter lunch och var försiktig med alkohol. Minska på socker och andra snabba kolhydrater om du behöver gå ner i vikt. En tung kropp frestar på lederna, högt blodsocker kan leda till diabetes.

Sök hjälp om du känner att du inte klarar av att bryta den onda cirkeln på egen hand.

Källa: Hjärnkoll på värk och smärta av Martin Ingvar och Gunilla Eldh, Natur & Kultur

AV: Charlotta Lindell

BILD: Thinkstock