Kärlbristning eller åderbråck? Här är skillnaden & behandlingarna
Nästan alla får förr eller senare kärlbristningar och ådernät på benen. Det är så vanligt att det egentligen kan kallas för ett normaltillstånd. De är ofarliga och kärlbristningar utvecklas aldrig till åderbråck.
– Det är två helt olika saker, säger Stefan Nydahl, kärlkirurg på Narva Åderbråckscenter i Stockholm.
Se även: 5 steg för att förebygga åderbråck
Många fler får kärlbristningar än åderbråck
Han förklarar att kärlbristningar är tunna, ytliga, små vener som ligger i själva huden. De ger aldrig några symtom men de kan upplevas som kosmetiskt störande. Ungefär 85 procent drabbas av kärlbristningar. Åderbråck är något ovanligare och drabbar ungefär 30 procent av oss.
– Åderbråck är lite större vener som ligger under huden. De är oftast slingriga, säger han.
Tyvärr är det inte så mycket man kan göra på egen hand för att förebygga brustna kärl och åderbråck.
Ofta är det ärftligt och svårt att motverka
– Ofta är de ärftliga så de är svåra att undvika. Det finns en uppfattning om att använda stödstrumpor och inte sitta med benen i kors förebygger, men det stämmer inte, säger Stefan Nydahl.
Att stå och jobba eller att gå på hårda golv är inte heller något som kan leda till brustna kärl och åderbråck.
– Däremot kan man bli svullen om benen när man står upp länge. Då samlas det mer blod i åderbråcken och de syns mer. Stödstrumpor kan hjälpa mot själva svullnaden men det förebygger inte åderbråck.
Behandling mot kärlbristningar och åderbråck
Det enda man möjligen kan göra själv för att undvika åderbråck är att inte bli alltför överviktig.
– Övervikt orsakar dock inte kärlbristningar, men kan ibland bidra till åderbråck.
Kärlbristningar och ådernät är helt ofarliga och kan behandlas med så kallad sklerosering. Man sprutar då in ett ämne, till exempel ett tvålämne, som retar och förstör kärlen.
– Denna behandling är inte hundraprocentig. Man får räkna med att det finns kvar en hel del ådernät efter behandlingen och att behandlingen ofta behöver upprepas.
Oftast är åderbråck helt ofarliga
Åderbråck behöver inte ge några symtom och de är oftast inte farliga. Men en del kan känna av tyngdkänsla, svullnad, klåda, krypningar, dragningar och kramper i benen.
Ibland kan åderbråck bli allvarliga och leda till sår som inte läker, ytliga blodproppar, hudmissfärgningar och eksem.
– När man får så svåra besvär bör de behandlas. Då brukar man också få det finansierat av vården, säger Stefan Nydahl.
Behandlingar mot åderbråck
Åderbråck behandlas med hög värme med laser eller radiofrekvens.
– En annan metod är skumsklerosering där man kemiskt förstör åderbråcket. Det kombineras närstan alltid med virknålsteknik, där man genom ett hål i huden kan ta upp och avlägsna en liten bit av åderbråcket, säger Stefan Nydahl.
Ådernät eller åderbråck?
- Ådernät är små nät av blåröda utvidgade blodkärl som ligger i det yttersta hudlagret.
- Ådernät kan uppstå på hela kroppen, men är vanligast på benen. En vanlig missuppfattning är att ådernät är ett första tecken på åderbråck, men det stämmer inte.
- Åderbråck är större, oftast slingrande vener, som är minst 3 till 4 millimeter i diameter. Åderbråck uppträder på benen.
Foto: TT