Smärtdoktorn ger svar på vanliga frågor

Ska man gå till doktorn även om man vet att smärtan är ofarlig?

Nej, men faran med att ”gå och dra” på en godartad smärta är att den kan bli långvarig. Man hamnar i en ond cirkel där smärta föder smärta.

Var söker man hjälp?

Det bästa är att söka husläkare, de har ofta god insikt i vad som behöver göras. På många vårdcentraler får man gå till sjukgymnast först, vilket också är bra eftersom sjukgymnasten tar kontakt med läkaren vid behov.

Vilka är de vanligaste värksjukdomarna?

Artros, så kallad förslitning som ger smärta och stelhet i lederna, drabbar cirka en halv miljon kvinnor. Antalet ökar med stigande ålder.

Ledgångsreumatism, reumatoid artrit, är en kronisk ledsjukdom som drabbar 0,5–1 procent av befolkningen, de flesta kvinnor.

Fibromyalgi drabbar 3,5 procent av kvinnorna. 8 procent av alla kvinnor över 80 uppfyller kriterierna för fibromyalgi.

För alla värktyper gäller att antalet kvinnor som fått diagnos ökar med åldern.

Hur mäts smärta?

Smärta uppfattas olika av olika personer. På en smärtsticka, VAS, uppskattar man sin smärta på skalan 0–10, där 0 = smärtfri, 4 = medelsvår smärta som man klarar i högst tio minuter, och 10 = outhärdlig. Man kan även använda en teckning av kroppen där patienten ritar in var smärtan finns. För diagnosen fibromyalgisyndrom, FMS, ingår 18 smärtpunkter på kroppen. Men forskning visar nu att den ömhet som finns vid punkterna även finns i övrigt i kroppen.

Vet man alltid vad värk beror på?

Nej, det gör man inte. Smärta brukar indelas i:

Nociceptiv smärta, vävnadssmärta, är den vanligaste smärttypen som ligger bakom värk i muskler, leder, inflammatoriska tillstånd som reumatiska sjukdomar, och smärta från hud och inre organ.

Neuropatisk smärta är smärta som kommer från hjärna, ryggmärg eller nerver, till exempel efter stroke, ms, diskbråck, bältros, diabetes eller nervskada.

Psykogen smärta är smärta som huvudsymtom vid psykiatrisk sjukdom, oftast depression. Eftersom smärtan inte är det primära behandlar man därför grundsjukdomen.

Idiopatisk smärta betyder att man inte förstår orsaken. Den tycks bero på att den del av smärtsystemet som förmedlar smärtimpulser ”varvar upp” och inte längre behöver impulser utifrån, utan smärtan föder mer smärta. Samtidigt börjar kroppens eget smärtlindrande system fungera sämre. De vanligaste långvariga smärttillstånden, som FMS, whiplashskada och kronisk smärta i rygg, axel och knä, har denna bakgrund; man har blivit ”överkänslig” för smärta.

Kan smärta bero på depression?

Det finns en hög samsjuklighet mellan smärta och depression. Depression kan visa sig som smärta, och man blir deprimerad av långvarig smärta. Det är viktigt att behandla depressionen även om smärtan finns kvar, för man lär sig lättare smärthanteringstekniker om man inte är deprimerad.

Vilka är de bästa botemetoderna?

Vid artros är information, fysisk aktivitet och receptfria läkemedel som paracetamol första alternativ. Blir man sämre kan kirurgi behövas.

Så kallad multimodal behandling har mycket bra effekt på långvarig smärta som fibromyalgi, värk i rygg, axlar, knä eller whiplash.

Reumatiska sjukdomar behandlas i dag med fysisk träning och med nya typer av biologiska mediciner som håller sjukdomen stången så att man har en god livskvalitet, och botar ibland helt.

Ska man försöka hitta egna botemetoder?

Om man lan jobba och bara har något försämrad fysisk funktion kan träning hjälpa. Annars kan man ta hjälp av en sjukgymnast. Inom sjukvården använder vi så kallad evidensbaserad behandling. Det innebär att stora studier visat att en viss behandling är överlägsen andra metoder. För långvarig smärta är multimodal behandling bäst. Man behandlar med mediciner, sjukgymnastik och ofta kognitiv beteendeterapi, KBT. Glädjande är att även primärvården nu börjar bygga upp sådana behandlingar. Rörelse och motion är alltid en hörnsten i all smärtbehandling och har även effekt på nedstämdhet.

Vilket är bästa sättet att förebygga värk?

Att röra på sig och att inte vara alltför stressad. Att må bra och ibland ligga i hängmattan och bara bry sig om sig själv. Att lita på sin kropp och öka sin kunskap om hur den reagerar.

När anses smärta som långvarig (kronisk)?

Om den kvarstår efter cirka 8 veckor även om orsaken till den akuta smärtan läkt ut. Smärta räknas även som långvarig om den varar mer än tre månader. Men bara 1 av 10 har fortfarande värk efter 6–8 veckor.

Vilka är varningssignalerna för långvarig smärta?

Om smärtan sprider sig, gör mer ont än förväntat när man trycker på det onda stället eller man känner stickningar, pirrningar eller domningar är det tecken på att centrala smärtmekanismer aktiverats och att smärtan börjar gå över i långvarig smärta. Då behöver man prata med en kunnig läkare om hur man kan stoppa den.

Finns det riskfaktorer för långvarig smärta?

Hur smärtan upplevs har betydelse. ”Katastroftänkande” påverkar; om man tror att smärtan är tecken på allvarlig sjukdom och beskriver den med starka ord kan det leda till att man slutar röra på sig. Det blir en ond cirkel som leder till nedsatt rörelsefunktion och nedstämdhet som också är riskfaktorer för långvarig smärta.

Om man är mycket orolig är det bra att göra en läkarundersökning så att man förstår att det inte är farligt att röra sig, vilket hjälper tillfrisknandet.

Om smärtan ger ökad ångest så att man stressar mer än vanligt, så är även det en riskfaktor. En klok läkare kan då behandla ångesten och minska risken för långvariga besvär.

AV MONIKA BRANNÄS & KRISTINA ROSENBERG