5 saker som gjort stor skillnad i kvinnors liv
Författaren Karin Carlsson har skrivit boken Kvinnosaker om 50 betydande föremål som gjort skillnad i svenska kvinnors historia.
I boken bär de 50 olika föremålen på berättelser om kvinnors liv och erfarenheter under drygt hundra år, skriver författaren inledningsvis.
”Vissa föremål får oss att komma närmare dåtida kvinnors vardag. Andra berättar om hur lagar och normer påverkat kvinnors handlings- och rörelseutrymme – om det sa har gallt en stadspromenad, ett yrkesval, politiskt inflytande eller hur kärleksrelationer kunde (ut)levas”, går det att läsa.
5 saker som gjort skillnad i kvinnors liv
Bland de 50 olika nedslagen i kvinnohistorien hittar vi allt från hushållspappret, cykeln till velourbyxan och lagboken.
Här är 5 föremål som har haft en betydande roll:
1. Drinkglaset
”Historiskt sett har kvinnor sällan fått dricka som en karl”, skriver Karin Carlsson.
Bakåt i tiden är det formella och informella regler som har styrt vår alkoholkonsumtion. Ett exempel på det är motboken som infördes 1919. Ålder, klass och kön var avgörande för hur mycket alkohol du tilldelades – och minst fick kvinnan som mest kunde hämta ut en halv liter per kvartal. Inte ens på krogen fick kvinnor festa till det som männen, berättar författaren.
Men så en dag, den 1 oktober 1955, skrotades motboken och det var fritt fram för kvinnor att dricka som männen. Drinkglaset har därmed blivit en symbol för den moderna kvinnan.
2. Byxkjolen
Karin Carlsson berättar om byxkjolens betydande roll för kvinnor i olika yrkeskårer. ”Att kvinnliga poliser skulle bära samma uniform som sina manliga kollegor var otänkbart. Byxor ansågs inte estetiskt tilltalande”.
1958 var polisyrket för männen, som dessutom förknippades med våldsutövning och makt. Inget för kvinnor med andra ord, menade många som ställde sig skeptiska till hur kvinnliga poliser skulle inge respekt och trygghet.
Men att kvinnliga poliser skulle bära samma uniform som sina manliga kolleger var otänkbart, skriver Karin Carlsson. Byxor ansågs inte vara estetiskt tilltalande, och kjol var uteslutet eftersom den kunde försvåra vid utryckning, eller visa för mycket ben.
”Lösningen landade i en byxa som ändå var en kjol. Byxkjolens siluett signalerade även att det var en kvinnlig kropp i uniformen, och det var viktigt. Inte ens på håll skulle hon kunna misstas för en man”, skriver författaren i Kvinnosaker.
3. Pessaren
Preventivmedlet pessar introducerades sent 1800-tal. Nu kunde kvinnor äntligen njuta av sex på samma sätt som männen utan att oroa sig för att bli gravid. Däremot var det många turer fram och tillbaka om det revolutionerande men då kontroversiella preventivmedlet. Sexualupplysaren Elise Ottesen-Jensen reste landet runt och föreläste om preventivmedlet.
”Kvinnor har i alla tider försökt att kontrollera sin reproduktion. Långt före vår tideräkning användes dynga från vissa djur som en form av pessar, senare tvättsvampar”, skriver Karin Carlsson i sin bok och fortsätter:
”De första kondomerna tillverkades av tyg eller djurtarmar för att under mitten av 1800-talet ersättas av gummi. Sedan kom livmodersprutan som, om det ville sig väl, sköljde slidan fri från spermier med hjälp av kemikalier. Pessaret gav för första gången kvinnor makt att själva styra över sin reproduktion”.
4. Nappflaskan
I början av 1900-talet kom möjligheten att besöka föreningen Mjölkdroppen, först ut i Stockholm. Där kunde mammor som hade svårigheter, eller ingen möjlighet, att amma hämta ut en metallkorg med åtta flaskor komjölksblandning, vilket skulle räcka en hel dag för barnet, skriver Karin Carlsson i Kvinnosaker.
Med hjälp av en napp som monterades på glasflaskorna kunde barnet få i sig mat, och på så sätt skulle även barnadödligheten minska.
”Visserligen ansågs amning vara den bästa vägen för att få barn att överleva, men många mödrar kunde inte amma sina barn. Vissa var bundna till förvarvsarbete och andra var sa undernärda att de inte hade nagon mjölk”, går det att läsa.
5. Skilsmässoansökan
Lika självklart som att en kvinna har rätt till att dricka lika mycket alkohol som män, att kunna njuta av sex och få avlastning med att amma, är det också att kunna skilja sig från sin man på lika villkor. Men så har det inte alltid varit.
”Fram till 1921 innebar äktenskap att kvinnan gjordes ekonomiskt och rättsligt beroende av mannen. Så fort hon trädde ringen på fingret förlorade hon den myndighet hon som ogift vunnit 1858. Maken förde hennes talan i relation till myndigheter och förfogade över hennes inkomster och eventuella egendomar”, går det att läsa i Kvinnosaker.
Också:
”Genom 1915 ars skilsmässolag förenklades processen och skilsmässa accepterades om båda makarna var överens och hustruns försörjning var säkrad”, skriver Karin Carlsson.
Det resulterade också i att antal skilsmässor började att öka från 1940-talet.