Är förmaksflimmer farligt – kan det komma tillbaka?

Efter reklamen: 5 bra vanor för hjärtat

Fråga: En kväll när jag satt i soffan och såg på TV så fick jag hjärtklappning. Hjärtat voltade i bröstet och jag kände mig andfådd och konstig. Eftersom det inte släppte så ringde jag efter ambulans. De sa då att jag hade förmaksflimmer. Väl på akuten så slog mitt hjärta som vanligt och jag mådde bra.

Efter två dygn på sjukhus fick jag återvända hem och ska nu kallas för fortsatt utredning. Men jag undrar vad som hände med mitt hjärta? Är förmaksflimmer farligt och kan det komma igen? Jag känner mig orolig och vågar inte längre gå på min veckovisa gympa.

/Anna-Lena, 68 år

Hanna Brännlund

• Hanna Brännlund är legitimerad läkare och en av de experter som regelbundet svarar på medicinska frågor från MåBra:s läsare.
• Hanna är specialist i allmänmedicin och arbetar på en vårdcentral i Sundsvall.

Hjärthälsa: Låt kvinnohjärtat klappa för en lugn jul

Läkaren Hanna Brännlund svarar: "Ökar risken för proppar och stroke"

Du har drabbats av förmaksflimmer som jag förstår spontant gick tillbaka till normal hjärtrytm. Risken för att drabbas ökar med åldern: i 50-årsåldern är risken ungefär 1 procent, för att i 80-årsåldern vara över 10 procent.

Det vanligaste är att förmaksflimmer är ett symtom på annan sjukdom, därför ska en hjärtutredning alltid göras. Men av de som drabbas är 10–30 procent hjärtfriska och har inga riskfaktorer.

Förmaksflimmer beror på störning i hjärtats elektriska rytm som leder till att hjärtat inte hinner fyllas och pumpa blod lika effektivt som vanligt. Hjärtat drar ihop sig i en oregelbunden rytm och snabbare än normalt.

3 typer av förmaksflimmer

• Paroxysmalt: håller i sig färre än sju dagar och slutar spontant. Går oftast över inom 24 timmar.
• Persisterande: pågår i över sju dagar och slutar ej spontant. Kräver behandling.
• Permanent: håller i sig i över en månad och är i regel kroniskt.

Extraslag på hjärtat – går det att bli av med arytmi?

Experten svarar

Hjärtat klarar av flimret och kan jobba med ungefär 80 procents effektivitet ändå. Risken med förmaksflimmer är att det kan ansamlas blod i förmaken som ökar risken för proppbildning och stroke.

En del som drabbas får inga symtom och då upptäcks det först när man söker vård för andra besvär. Vanligast så är det permanent förmaksflimmer som inte ger så mycket symtom.

Andra får precis som du akut insättande förmaksflimmer och kan då få stora besvär med att hjärtat slår fort, pulsen är oregelbunden och man kan känna sig både andfådd och svag. Om man som du drabbats av flimmer i en attack som spontant går över så brukar vi alltid utreda det vidare.

LÄS OCKSÅ: Amanda blev hjärtsjuk av energidrycker.

Först tar vi blodprover för att se njurfunktion, saltbalans, blodvärde och sköldkörtelns funktion. Ett EKG ska också alltid tas. Därefter brukar ett långtids-EKG tas samt ultraljud av hjärtat göras. En riskvärdering för att se om det behöver sättas in någon förebyggande behandling utförs också.

Behandlingen baseras på hur svåra besvär flimret ger samt hur länge man haft besvär. Vanligast är att man får blodförtunnande läkemedel för att minska risken för blodpropp och stroke. Även rytmstabiliserande läkemedel är vanligt. Vid ihållande förmaksflimmer görs ibland en elkonvertering för att hjärtat ska återfå normal rytm.

Om du nu mår bra och inte får några fler attacker så tänker jag att du lugnt kan avvakta utredningen som initierats. Fysisk aktivitet är bra både för kroppen och hjärtat. Du kommer må bättre om du rör på dig, så börja gå på din gymnastik igen och var aktiv i vardagen.

”Jag blev patient på hjärtavdelningen där jag jobbade”

Foto: Shutterstock/TT