Är mjölkallergi och laktosintolerans samma sak?

Fråga: Jag har länge haft föreställningen att mjölkallergi och laktosintolerans är samma sak. Sedan ett barnbarnsbarn 5 månader gammalt fått diagnosen komjölksallergi har jag förstått att så ju inte är fallet. Nu skulle jag gärna vilja ha lite klarhet i det här. Vari består skillnaden? Vad är det i komjölk som gör att man blir allergisk? Finns det någon bot?/ Undrande gammelmormor

Efter reklamen: Här är de vanligaste allergierna

Läkare Michael Seipel svarar: ”Laktosintoleranta har brist på enzym”

Komjölksallergi, eller komjölkproteinallergi, och laktosintolerans är inte samma sak utan två olika typer av födoämnesöverkänslighet. Vid laktosintolerans har man brist på ett enzym i tarmen vilket krävs för att laktos/mjölksocker ska kunna brytas ner i tunntarmen och tas upp i kroppen.

Följden blir att laktos passerar vidare till tjocktarmen där det påverkas av tarmbakterierna med ökad gas- och vätskebildning som följd. Detta leder till symtom som gasbildning med uppspändhet, knipsmärtor och diarré. Laktosintolerans, som förekommer hos 3–5 procent av den vuxna befolkningen i Sverige, debuterar inte förrän i tidiga tonåren när bristen på enzymet laktos blir påtaglig. Komjölkproteinallergi är, som namnet säger, en allergi mot proteiner, äggviteämnen, i komjölk. Det är en ”riktig allergi” förmedlad av antikroppar.

Det finns två typer av komjölksallergi. IgE-förmedlad och icke IgE-förmedlad, båda är lika vanligt förekommande. Vid den förstnämnda bildar immunförsvaret en viss typ av antikropp, IgE, mot de allergiframkallande ämnena/allergenen i komjölk. Vid den IgE-förmedlade allergin kommer symtomen snabbare efter exposition, ofta inom en timme. Vid den icke IgE-förmedlade kan reaktionen dröja från några timmar upp till några dagar.

Symtomen vid komjölksallergi är mer komplexa än vid laktosintolerans och de varierar i intensitet. Hos barn som reagerar redan under amningen dominerar symtom från magtarmkanalen med backflöde av maten/reflux, kolik, oro och skrik. Så småningom tillstöter vanligen hudbesvär med nässelfeber och eksem. Magtarmproblemen kan bli mer uttalade med diarré och blodiga och slemmiga avföringar som ett uttryck för inflammation i tarmen. Som en följd av magtarmproblemen blir tillväxten dålig.

Hanna, 24, har alla sorters astma man kan ha – så lever hon

I vissa fall utvecklas också luftvägssymtom med hösnuva och astma. Hos de allra flesta barn med komjölksallergi utvecklas från 3–4 årsåldern undan för undan en tolerans mot komjölksprotein. Vid 16 års ålder är drygt 80 procent toleranta. Hos några finns allergin kvar i vuxen ålder. Man kan också utveckla komjölksallergi som vuxen men det är ovanligt. Vid både komjölksallergi och laktosintolerans ställer man diagnos genom att sätta ut, eliminera, det ”misstänkta” ämnet från kosten. Blodprov och hudtest ger inte alltid säkra svar när det gäller komjölksallergi. Diagnosen säkerställs genom att man efter en tid sätter in födoämnet i fråga igen, ett provokationstest som man säger.

Sur, trög, lös eller gasig?

Ont i magen efter måltid? 5 vanliga magproblem – orsak och behandling

Behandlingen består av att undvika komjölksprotein för allergikern respektive laktos för den laktosintolerante. Någon botande behandling mot komjölksallergi finns inte. Utan man får eliminera produkter innehållande komjölk ur kosten för att sedan, efter varierande tid, försiktigt börja föra in mjölkprodukter i kosten igen. Under den perioden, ofta flera år, är det viktigt att man ser till att barnet får i sig tillräckligt med kalk och fett. Här kan man få hjälp av en duktig dietist för att finna lämpliga alternativ. När det gäller komjölksallergi kan man också få ekonomiskt bidrag för den dyrare maten.

”Min läpp håller på att explodera” – här har vi listat några av Hollywoodstjärnorna som lider av svåra allergier

Kändisar med svåra allergier – hudvård, laktos och höjder

Barn med komjölksallergi ska utredas och följas upp av barnläkare och dietist medan personer med laktosintolerans i regel kan få ett bra stöd av sin familjeläkare/allmänspecialist. När det gäller risken att utveckla komjölksallergi vet vi att både ärftlighet och miljöfaktorer har betydelse. Hur de sistnämnda påverkar är ännu ofullständigt känt.

Foto: TT