Fråga psykologen Fråga läkaren Fråga KBT-terapeuten Fråga relationsexperten Fråga träningsexperten

Är det för sent att göra något åt mina delade magmuskler?

11 dec, 2023
Gravid kvinna och illustration av delade magmuskler
Anna har levt med delade magmuskler utan att veta om det. Nu undrar hon om det är för sent att göra någonting åt. Läkare Michael Seipel reder ut.
För att spara den här artiklen måste du vara inloggadLogga in på ditt kontoellerSkapa ett konto kostnadsfritt
Annons

Fråga: Jag är en kvinna på 59 år och har fött två barn. Under graviditeterna lade jag på mig en del extra kilon som jag nu nästan blivit av med. Jag tränar på gym regelbundet och är mycket i gång annars också.

Jag frågade en av instruktörerna på gymmet om min kvarvarande putmage. Hon kände på magen och sade att jag har delade magmuskler och att det är vanligt att man kan få det efter förlossningen. Nu är det ju länge sedan jag födde mina barn. Kan man göra något åt delade magmuskler så lång tid efteråt? /Anna

5 anledningar att träna magenBrand logo
5 anledningar att träna magen

Läkare Michael Seipel svarar: "Behandlingen är i första hand bålstabiliserande träning"

På bukens framsida har vi en grupp av muskler som brukar kallas de raka magmusklerna, rectus abdominis på fackspråk. De sträcker sig från revbenen ner till bäckenbenets framsida. De olika muskelbukarna på var sida förenas av flera tvärgående band, och de båda sidorna förenas av ett längsgående bindvävsstråk i bukens mittlinje. På en vältränad person kan vi se dessa strukturer som det vi kallar för "sexpack".

Annons

När bukomfånget ökar kraftigt, till exempel i samband med graviditet eller kraftig övervikt, tänjs både muskler och bindväv ut. När bukomfånget sedan minskar igen händer det ofta att muskler och bindväv fortsätter att vara uttänjda. Detta kan göra att avståndet mellan de båda sidornas raka bukmuskulatur, rektusmusklerna, ökar. Vi talar då om en rektusdiastas, abdominal rektusdiastas på fackspråk, och delade magmuskler i vardagligt tal.

Michael Seipel

  • Michael Seipel är legitimerad läkare, specialiserad inom anestesi och intensivvård.
  • Han har arbetat på Akademiska Sjukhuset i Uppsala men också som distriktsläkare och inom företagshälsovården. Utöver det har han en egen mottagning där han inriktar sig på smärtproblematik och smärtlindring.

Man räknar med att cirka 30 procent av alla kvinnor som fött barn har varierande grad av rektusdiastas. Medfödd bindvävssvaghet och förlossning med kejsarsnitt ger en ökad benägenhet att utveckla tillståndet.

Förutom att putmagen kan upplevas som kosmetiskt besvärande medför uttänjningen att stabiliteten i bålen försämras. Detta kan bland annat medföra ländryggsbesvär av varierande grad. Behandlingen är i första hand ett anpassat träningsprogram där man försöker stärka muskulaturen kring buk, ländrygg, säte och bäckenbotten. Detta kallas för bålstabiliserande träning.

Annons

I vissa speciella fall, där träning inte haft önskvärd effekt och besvären är påtagliga, kan det bli aktuellt med ett kirurgiskt ingrepp där man korrigerar rektusdiastasen. Detta kan göras på olika sätt. Reglerna kring diagnos och behandling av rektusdiastas är inte klara och entydiga i Sverige i dag. Nationella riktlinjer saknas som vi säger och bedömningen varierar alltså mellan olika sjukvårdsregioner.

För att diskutera vad som kan vara aktuellt för dig ska du be din läkare på vårdcentralen att få remiss till en kirurg. Med dagens ekonomiska situation och ”sparbeting” i vården väljer den som har möjlighet inte sällan att genomföra operationen på egen bekostnad i privat regi. Korrigeringen av rektusdiastasen kombineras då ofta med något som kallas bukplastik.

En diastas som inte läker ihop måste opereras – men ingreppet räknas som plastikkirurgi. Nu kan en ny studie kanske ändra på det.

Vill du också ställa en fråga?

Vi har flera experter som regelbundet svarar på läsarfrågor. Vill du ställa en egen fråga? Mejla till [email protected]. Skriv i ämnesraden vilken expert du vill ställa din fråga till.

MåBra:s experter:

  • Hanna Brännlund, legitimerad läkare och specialist i allmänmedicin.
  • Gunilla Hasselgren, legitimerad läkare och specialist i allmänmedicin.
  • Christina Lundell, legitimerad läkare som även forskar inom kvinnohälsa på Karolinska Universitetssjukhuset.
  • Michael Seipel, legitimerad läkare med lång erfarenhet, bland annat specialiserad på smärtproblematik.
  • Anna Bennich, legitimerad psykolog och psykoterapeut.
  • Nathalie Siljerud Joo, legitimerad psykoterapeut med KBT-inriktning.
  • Maria Jacqueline Bratt, socionom, specialiserad på bland annat konflikthantering.
  • Nina Ljungberg, kurator och socionom med vidareutbildning inom sexologi.
  • Jenny Åsenlund, coach och beteendevetare.
  • Sandra Hiort, personlig tränare, kostrådgivare, friskvårdskonsult och stressrådgivare.

Vill du läsa mer? Här hittar du alla frågor och svar från våra experter.

Foto: Shutterstock/TT

Annons