Jag har provat medicin och ECT – vad ska jag göra åt deppigheten?

Efter reklamen: Så mår du bättre – Anders Hansen tipsar

Fråga: Jag är en man i 80-årsåldern som sedan 90-talet har drabbats av återkommande depressioner. I början lindriga, efter hand svårare. Medicin fungerade bra i början men senare togs medicin för jämnan.

2018 fick jag genomgå min första ECT, elbehandling, som fick göras om på nytt två gånger om året 2020, 2021, 2022 och 2023 med viss effekt. Alla möjliga mediciner har utprovats. Hur skall jag göra för att slippa återfall? Finns det någon metod som hjälper? Jag har god kontakt med psykiatrin.

/Lars-Olov

Jag blir nedstämd av värken i kroppen – vad kan det vara?

Läkaren Hanna Brännlund svarar: "ECT används vid svår depression"

Depression är en mycket vanlig sjukdom och räknas till en av vår tids stora folksjukdomar. Nästan en tredjedel av befolkningen drabbas någon gång under livet. Vanliga symtom vid depression är nedstämdhet, trötthet samt avsaknad av glädje och lust till saker som man tidigare tyckt har varit roliga. Det är också vanligt att sakna ork, inte känna lust till att ta itu med saker och att vardagen känns jobbig och meningslös. Andra vanliga symtom är låg självkänsla, känsla av hopplöshet, koncentrationssvårigheter, ångest och livsleda. Många får även kroppsliga symtom, där de vanligaste besvären är ont i magen, huvudvärk, ont i axlar eller nacke, minskad aptit, sänkt sexlust och sömnsvårigheter.

Det finns olika typer av depression. Vi brukar dela in depressioner i olika svårighetsgrader baserat på hur mycket man klarar av att göra i vardagen:

Lätt eller lindrig depression: vardagen kan fungera fast man mår dåligt. Man kan med ansträngning klara av dagliga aktiviteter och sysslor.

Medelsvår eller måttlig depression: svårigheter att klara av vardagen och relationer. Det märks tydligt för den närmaste omgivningen att man mår dåligt.

Svår eller djup depression: hela livet påverkas och man kan ha svårt att äta, dricka och sova. Man orkar inte med vardagens krav.

Vi människor är olika sårbara för att drabbas av depression och det finns en ärftlig komponent. Utredning av depressionssymtom görs ofta inom primärvården. Om det är en mer akut och allvarlig symtombild så görs det ibland inom psykiatrin. Under utredningen är det viktigt att ta ställning till och utesluta andra sjukdomar som kan ge en liknande symtombild. Ofta låter vi personen fylla i ett skattningsformulär där man får svara på frågor om måendet, vilket blir en hjälp för att värdera aktuella symtom. Ibland tar vi prover för att utesluta andra kroppsliga sjukdomar som kan ge depressionsliknande symtom.

De vanligaste sjukdomarna som ska uteslutas är ökad eller minskad mängd av sköldkörtelhormon, blodbrist och höga kalknivåer i blodet. Det är också viktigt att prata om och eventuellt identifiera ett bakomliggande missbruk av alkohol eller droger.

Valet av depressionsbehandling baseras på vilken typ och grad av depression som det handlar om. Målet med behandlingen är att man ska tillfriskna helt och få tillbaka tidigare funktionsnivå. Alla ska erbjudas psykosociala stödåtgärder. Utöver det ska personer med lindrig depression erbjudas råd angående livsstil och uppmuntras till regelbunden fysisk aktivitet. Vid medelsvår till svår depression behövs förutom livsstilsåtgärder också behandling med psykoterapi och/eller läkemedel. Valet av behandlingsmetod är individuellt styrt.

När läkemedelsbehandling ej räcker till vid en svår depression så finns ECT, som du beskriver att du fått. ECT är en elbehandling, eller hjärnstimulering, som är en av de mest beprövade behandlingarna vid psykisk sjukdom. ECT används vid svår depression och kan vara livräddande eftersom den ofta verkar snabbare och i många fall mer effektivt än läkemedelsbehandling.

I ditt fall beskriver du att du har fått prova olika läkemedelsbehandlingar men att det som du fått bäst hjälp av är ECT. Du skriver också att du har en bra kontakt med din behandlare inom psykiatrin, vilket låter bra. Jag tänker att det också är viktigt att du ställer frågan till din behandlande läkare om vilken underhållsmedicinering du ska ha med tanke på att du haft återkommande depressioner sedan flera decennier.

Egenvårdsråd vid nedstämdhet:

• Sunda levnadsvanor.
• Fysisk aktivitet, till exempel att ta promenader, cykla eller simma. Gärna dagligen och i cirka 30 minuter.
• Var utomhus. Dagsljus är viktigt för vårt mående och för vår dygnsrytm.
• Sov ordentligt. Försök att ha goda sömnvanor och att lägga dig samma tid varje kväll.
• Ät regelbundet. Ät på bestämda tider och varierat samt hälsosamt.
• Undvik alkohol och droger.
• Sluta med nikotin.
• Hitta metoder för att slappna av och för att hantera stress.
• Gör lustfyllda saker. Gör sådant som du vet att du brukar tycka om att göra även om lusten inte finns just då.
• Hitta stöd hos andra. Det kan vara hos en närstående, en behandlare eller annan vårdpersonal. Goda relationer är viktigt. Hitta gärna en gemenskap i någon förening, församling eller forum på nätet.

Foto: Shutterstock/TT