Förstoppad sen barnsben – borde jag operera tarmen?
Fråga: Jag har haft problem med trög mage ända sedan jag var liten. Det har undan för undan blivit värre och jag har nu gått på diverse undersökningar och röntgat tarmen vid ett par tillfällen. Man har konstaterat att jag har en lång och slingrig tjocktarm samt ”slow transit”.
Jag får nästan aldrig gå på toaletten om jag inte tar laxermedel. Med åren har besvären blivit värre och nu har jag fått svårt att sköta mitt jobb på grund av smärtor och knip i magen. Det blir stopp helt enkelt. Jag har redan prövat alla mediciner som finns för ändamålet och jag anpassar kosten helt för att underlätta för magen. Den biten har jag koll på. Jag har också fått inflammationer med feber på grund av stopp i tarmen. Jag kan inte motionera mer än vad jag gör.
Min läkare vill nu göra en bukoperation och ta bort en del av tarmen. Jag känner mig väldigt orolig över detta och skulle gärna vilja veta lite mer om riskerna. Det är en del av tjocktarmen som det gäller och jag vill veta vad det kan bli för komplikationer. Jag har läst mycket om att vissa näringsämnen och vitaminer tas upp av tjocktarmen samt att det är mycket nyttiga bakterier där som motverkar sjukdom. Jag vill veta lite mer om hur en sådan operation går till och vad man kan förvänta sig efteråt. / Orolig
Läkare Michael Seipel svarar: ”Näringsbrist kan kompenseras”
Förstoppning är vanligt och förekommer hos 2 till 20 procent av befolkningen beroende på vilken definition man har. Det är vanligare hos kvinnor än hos män. Ett litet antal av de som drabbas har en form av kronisk förstoppning vilken kan vara mycket besvärande. Ofta rör det sig om kvinnor vilka har haft besvär redan sedan barndomen. Hos en del av dessa är den bakomliggande orsaken en störning av muskelfunktionen i tjocktarmen.
Michael Seipel
- Michael Seipel är legitimerad läkare, specialiserad inom anestesi och intensivvård.
- Han har arbetat på Akademiska Sjukhuset i Uppsala men också som distriktsläkare och inom företagshälsovården och har dessutom en egen mottagning där han inriktar sig. Han driver sedan många år tillbaka en egen mottagning där han inriktat sig på smärtproblematik och smärtlindring.
Normalt gör muskelrörelserna i tarmen att tarminnehållet drivs framåt, nedåt, mot ändtarmsöppningen. Det är detta som kallas normal tarmperistaltik. En störning i peristaltiken kan bero på svaga muskelrörelser och/eller att muskelrörelserna inte sker på normalt sätt. Följden blir att tarminnehållet stannar upp och man blir förstoppad. Tillståndet kallas på fackspråk Slow Transit Constipation / STC, ungefärligt översatt ”förstoppning på grund av långsam transport”. Typiskt är att vanliga behandlingar och ”knep” mot förstoppning inte fungerar.
STC kan hos vissa vara kombinerad med en onormal funktion i ändtarmens slutmuskel vilken bidrar till ytterligare svårigheter att tömma tarmen. Diagnosen ställs genom en kombination av undersökningar med bilddiagnostik där man registrerar hur en så kallad markör passerar genom tjocktarmen och även hur själva förloppet kring när man har avföring ser ut. Det sistnämnda kallas defekografi. Med passageundersökningen kan man kartlägga vilken del av tjocktarmen som är drabbad. Vidare gör man tryckmätning i tarmens nedre del och undersökning av muskulaturen i bäckenbotten med EMG.
Behandlingen av STC är kirurgisk. Tidigare använde man en metod där man tog bort hela tjocktarmen och kopplade ihop tunntarmen direkt till ändtarmen. Detta kallades kolectomi med IRA, det sistnämnda syftande på kopplingen mellan tunntarm och ändtarm. Eftersom tjocktarmen svarar för vätskeupptaget från tarminnehållet blev följden att man nu, istället för förstoppning, fick diarré och svårigheter att hålla avföringen. Det sistnämnda betingas även av att många med STC har problem med dålig funktion i ändtarmens slutmuskel.
På senare år har man utvecklat en teknik där man bara tar bort en del av tjockarmen, en så kallad segmentell kolonresektion. Denna metod ger mindre problem med diarré och läckage. Som vid all kirurgi finns naturligtvis en risk för komplikationer av olika slag och detta får vägas mot vad man kan vinna med en operation. Vad gäller närings- och vitaminupptag brukar det inte bli några problem. Huvuddelen av upptaget äger rum i tunntarmen och eventuell brist kan enkelt kompenseras. Det är viktigt att du får tid för ett samtal med ansvarig kirurg som känner dina problem i detalj. Det är bara kirurgen som kan ge svar på vad som gäller just i ditt fall.
Vill du också ställa en fråga?
Vi har flera experter som regelbundet svarar på läsarfrågor. Vill du ställa en egen fråga? Mejla till [email protected]. Skriv i ämnesraden vilken expert du vill ställa din frågan till.
MåBra:s experter:
- Hanna Brännlund, legitimerad läkare och specialist i allmänmedicin.
- Gunilla Hasselgren, legitimerad läkare och specialist i allmänmedicin.
- Christina Lundell, legitimerad läkare som även forskar inom kvinnohälsa på Karolinska Universitetssjukhuset.
- Michael Seipel, legitimerad läkare med lång erfarenhet, bland annat specialiserad på smärtproblematik.
- Anna Bennich, legitimerad psykolog och psykoterapeut.
- Nathalie Siljerud Joo, legitimerad psykoterapeut med KBT-inriktning.
- Maria Jacqueline Bratt, socionom, specialiserad på bland annat konflikthantering.
- Nina Ljungberg, kurator och socionom med vidareutbildning inom sexologi.
- Sandra Hiort, personlig tränare, kostrådgivare, friskvårdskonsult och stressrådgivare.
Vill du läsa mer? Här hittar du alla frågor och svar från våra experter.
Foto: TT